Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ren (hjortdjur) - Ren (villaförort) - Rena - Renaix - Renan, Ernest - Renard, Jules - Renata - Renaud de Châtillon - Renault - Renault, Louis - Renault & co. - Renavel - Renbetesfrågan - Renblomma - Renbroms - Rencontre - Rendahl, Hialmar - Rendahl, Ragnar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
873
Ren—Rendahl
874
renar från Mellaneuropa till s. Sverige, där
talrika fynd av horn m. m. gjorts, mest i Skåne.
Ren, villaförort till Bollnäs’ stad.
Rena, biälv till Glommen, förenar sig med
denna vid stationssamhället Rena (c:a 900
inv.); flodområde 4,165 km2; 146 km lång.
Renaix [ranä’], flaml. Ronse, stad i
östflan-dern i Belgien, 35 km s. om Gent; 26,000 inv.
R. har en romansk kyrka från 1000-talet med
märklig krypta. Textilindustri.
Renan [ranä’], Joseph Er ne st, fransk
författare (1823—92), av bretonsk sjömanssläkt.
Teologiska studier vid S:t Sulpices
prästseminarium i Paris bragte R. i en olöslig konflikt
mellan tro och vetande, som 1845 föranledde honom
att bryta med kyrkan och ägna sig åt den lärda
banan. Redan innan han vann doktorsgrad (1852),
hade han dokumenterat sig som framstående
orientalist. Under en arkeologisk forskningsresa
till Syrien och Palestina 1860—61 skrev han sitt
mest berömda arbete, ”La vie de Jésus” (1863;
”Jesu lefnad”, s. å.), som utgjorde första delen
av ett större verk, ”Histoire des origines du
christianisme” (8 bd, 1863—83), varmed R.
inledde sin religionshistoriska forskning. Den
professur i hebreiska vid College de France, varmed
han betrotts 1862, nödgades han lämna redan året
därpå; han återfick den först efter kejsardömets
fall 1870. Efter en ny Orientresa (1864—65)
publicerade han andra och tredje delarna av
samma verk, ”Les apötres” (1866; ”Apostlarne”,
s. å.) och ”Saint-Paul” (1869). Var boken om
Jesus närmast ett försök till psykologisk analys
av en märklig historisk gestalt, fyllt av de heliga
orternas egen poesi, så sökte R. nu härleda
kristendomen som lärosystem och
världsorganisation ur vid vår tideräknings början rådande
andliga, sociala och politiska förhållanden. Samma
strängt rationalistiska betraktelsesätt fasthöll han
i sin senare teckning av judendomens historia
och messianismens uppkomst, ”Histoire du peuple
dTsraèl” (5 bd, 1887—93). I ”La réforme
in-tellectuelle et morale” (1871) framlade R. ett
vältaligt program för tredje republikens
undervisningsväsen. En viss besvikelse på de
demokratiska idealen kommer till tals i hans
”filosofiska dramer”, främst ”Caliban” (1878; sv. övers.
1896). 1879 blev R. medlem av Franska akad.,
och 1884 dir. för Collège de France. Kanske har
intet arbete av R. blivit mer läst och älskat än
hans ”Souvenirs d’enfance et de jeunesse” (1883;
”Barndoms- och ungdomsminnen”, 1915), i vilket
hans stolta ”bön på Akropolis” ingår, där
”tänkesättet Renan” fått sin klassiska gestalt i ett
högstämt prosapoem (först tr. 1876).
R. utövade ett vidsträckt och djupgående
inflytande på generationer av fransk och även
utländsk ungdom. Hans stjärna började dala i och
med Bergsons framträdande, men hans glänsande
stil, där en fin ironi icke är det enda men det
främsta verkningsmedlet, har aldrig förlorat sin
tjuskraft. —■ R:s samlade verk, ”CEuvres
com-plètes”, är sedan 1947 under utg. av H. Psichari.
— Av den rika litteraturen om R., till större
delen av polemisk natur, kan nämnas: G. Séailles,
”E. R.” (1894); R. Allier, ”La philosophie d’E.
R.” (1895); H. Psichari, ”R. d’après lui-mème”
(1937); Ph. van Tieghem, ”R.” (1948); A.
Cresson, ”E. R.” (1949). Essäer om R. i O.
Levertin, ”Diktare och drömmare” (1898) och
T. Fogelqvist, ”Typer och tänkesätt” (1927).
Renard [ranä’r], Jules, fransk författare
(1864—1910). R. utgår från naturalismen och
skär människor och djur över en kam i sina
sobra berättelser från den normandiska
hembygden. Hans moderna askungesaga, ”Poil de
ca-rotte” (1894; ”Rödtott”, 1923; dramatiserad
1900), blev en stor litterär framgång.
Renäta, lat. form för Renée (se d. o.).
Renaud de Chåtillon [ranå’ da Jatijå’], se
Chåtillon.
Renault [ranå’], franskt bilmärke, tillverkat
av f. d. S/A des usines Renault, etabl. 1898,
förstatligat 1945 under namnet Régie nationale des
usines Renault. Företagets huvudverkstäder äro
belägna vid Billancourt vid Seine strax s. om
Paris. Tillverkningen omfattar väsentligen
småbilar och skåpvagnar men även större lastvagnar,
bussar, traktorer o. s. v.
Renault [ranå’], Louis, fransk rättslärd (1843
—1918), prof, i internationell rätt i Paris 1870.
R. gj orde sig känd som j uridisk rådgivare och
sakkunnig i franska utrikesministeriet samt
delegerad vid internationella underhandlingar och
överläggningar, bl. a. 1899 och 1907 års
fredskonfe-renser. Han tillhörde Permanenta skiljedomstolen
i Haag. 1907 erhöll han halva Nobelfredspriset.
Renault & co. [ranå’ e kåpanji’], Cognac,
franskt familjebolag, grundat 1835 av Antoin
Renault. Det framställer konjak av tre olika
kvaliteter, samtliga av märket ”Renault”.
Renavel, avelsmetod, som består i
samman-parning mellan djur av samma rena ras. För att
ett djur skall kunna sägas bevisligen tillhöra en
viss ras, fordras numera, att djuret självt är
stambokfört el. berättigat till stambokföring.
R. bör användas, där man önskar bibehålla en
ras, som passar för förhållandena på orten och
motsvarar kulturens fordringar. Man brukar
numera skilja mellan 3 olika grader av r., näml,
rasavel, blodlin jeavel och b i o t y
p-avel, allteftersom de sammanparade djuren
tillhöra samma ras, blodlinje el. biotyp. Se
Nöt-kreatursavel, sp. 350.
Renbetesfrågan, se Lappar, sp. 396 f.
Renblomma, bo’., se Ranunkel.
Renbroms, zool., se Bromsar.
Rencontre [räkå’tr], fr., mindre strid, oväntad
sammandrabbning (renkonterstrid).
Rendahl, Carl H i a 1 m a r, zoolog (f. 1891
26/i2), fil. dr och doc. vid Stockholms högsk. 1924,
prof, och föreståndare för Riksmuseets
vertebrat-avd. 1933. R:s vetenskapliga arbeten omfatta
uteslutande vertebrater, särsk. fiskar. För
utforskandet av fåglarnas flyttningsvägar har R. utfört
ringmärkningar. R. har även skrivit ett
embryo-logiskt arbete om fåglarnas mellanhjärna.
Rendahl, Ragnar Håkan, ingenjör,
uppfinnare (1878—1929). Han var 1900—08 anställd
hos A. E. G. i Berlin och utarbetade där viktiga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
