Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rekyl - Rekylfria vapen - Rekylförstärkare - Relander, Lauri - Relata refero - Relatera - Relation - Relativ
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
853
Rekylfria vapen—Relativ
854
Stridsvagnskanon med rekylmantel.
ning av starka spiralfjädrar, rekylfjädrar,
el. av gas (vanl. kväve), som pressats in i en
framföringscylinder (se fig.). Eldröret
styres under r. och framföring av vaggans r
e-k y 1 b a n o r, omfattade av från eldröret utgående
rekylklor, av en rekylmantel,
omslutande eldröret, el. av rekylband med rullar,
i vilka eldröret glider. — Under mellankrigstiden
infördes det elastiska systemet med
my nningsbroms, varigenom r.-energin
minskas. — Ett sedan 1200-talet sporadiskt
använt r.-system, som fr. o. m. 2:a världskriget
fått stor betydelse, är raketsystemet (se
Raketvapen). —• Ett från 2:a världskriget helt
nytt system är det rekylfria systemet
(se Rekylfria vapen).
Rekylfria vapen, vapentekn., eldvapen,
kännetecknade av att en del av den vid skottlossningen
alstrade krutgasen på samma sätt som vid ett
vanligt vapen driver projektilen ut ur loppet,
medan återstoden av krutgasen strömmar ut bakåt
ur vapnet genom en el. flera
utströmningsöpp-ningar, ev. expansionsmunstycken (se
Handeldvapen, sp. 832). Fullständig rekylfrihet kan
erhållas, varigenom vapenvikten blir väsentligt lägre
än vid motsv. rekylerande vapen. — Först under
2:a världskriget lyckades man konstruera
praktiskt användbara vapen, vid vilka rekyl frihet
erhölls uteslutande tack vare den bakåtgående delen
av krutgasen. Så skedde främst i Sverige,
Tyskland, Ryssland och U.S.A. Även efter 2:a
världskriget ha nya typer av r. framkommit, främst i
Sverige och U.S.A. Utmärkande för svenska,
ryska och tyska konstruktioner är, att den
bakåtgående krutgasen ledes ut direkt bakåt genom
patronhylsans botten, t. ex. enl. a i fig.,
medan amerikanerna leda krutgasen först åt
sidan genom den perforerade patronhylsan och
därefter bakåt (b). Den rekylfria principen
lämpar sig särsk. väl för konstruktion av
bärbara, lätthanterliga vapen (6 å 8 cm
gevär, närpansarvärnsvapen, jfr Pan-
Principen för rekylfria vapen enl. svenskt (a) och
amerikanskt (b) system.
sarvärnsvapen, sp. 797). Vidare ha konstruerats
7,5—10,5 cm rekylfria infanterikanoner
(jfr Infanteripjäs), främst avsedda som ett lätt
inf.-art., samt salvkanoner för att
komplettera det vanliga fältart :s eld på högst 5 å 6
km skjutavstånd.
Rekylförstärkare, vapentekn., en vid
kulsprutor ofta förekommande anordning med uppgift
att vid skottlossningen påskynda (förstärka) den
rörliga pipans bakåtgående rörelse och härigenom
vinna ökad eldhastighet. R., som är försedd med
ett hål för kulan, anbringas framför pipans
mynning. Vid skottlossningen hejdar r. en del av
den ur pipmynningen utrusande krutgasen, varvid
ett tryck uppstår omedelbart framför mynningen,
som även påverkar pipans rörelse bakåt.
Rela’nder, Lauri Kristian, finlänsk
statsman (1883—1942), bedrev studier i lantbruk och
växtförädling och blev fil. dr 1914, deltog i
lantdagarna 1910—13 och
1917—19 som
representant för
agrarpartiet samt var talman
1919. R. blev 1920
landshövding i Viborgs
län och valdes 1925
till republikens
president. På denna post
sökte R. genom ett
konciliant och
förbindligt uppträdande
mildra de politiska
motsättningarna. I de
skarpa strider, som
lapporörelsen
framkal
lade, intog han en medlande hållning. Genom sina
officiella besök i Stockholm, Köpenhamn och
Oslo 1925 och 1926 gav R. uttryck åt Finlands
önskan om nära förbindelser med Skandinavien,
och han mottog även de tre konungarnas
svars-besök i Helsingfors. När hans presidenttid
utlöpte 1931, blev han verkst. dir. för Finska
brandstodsbolaget för landet.
Reläta re’fero, lat., ”jag berättar det (för mig)
berättade”, näml, utan att garantera dess
tillförlitlighet.
Relatera, berätta, redogöra för.
Relation, berättelse; inbördes förhållande;
beröring, bekantskap; relationer, inflytelserika
bekantskaper (förbindelser). — Som filosofisk
term betyder r. förhållande el. förbindelse. Ex.
på r. äro begrepp som kausalitet, likhet,
rumsför-hållande.
Relativ [-i’v] (lat. relativus). 1) (Filos.) Som
hänför sig till något annat, som endast gäller i
visst hänseende, som är till genom något annat.
2) (Gramm.) Termen relativ brukas om vissa
en bisats inledande ord, som syfta tillbaka på en
hel föreg. sats el. (vanligare) på något ord däri,
samt om hela den så inledda bisatsen. En
relativ (bi)sats el. r e 1 a t i v(b i)s a t s kan
sålunda inledas av ett relativt pronomen el.
relativpronomen (”här är den man, som
du söker”, ”han är ännu här, vilket gläder mig”)
el. ett relativt adverb (”här är det hus,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
