- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 17. Payer - Rialto /
847-848

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Reiss-Andersen, Gunnar - Reissiger, Friedrich August - Reitzel, Andreas - Reitzenstein, Richard - Réjane (Réju), Gabrielle - Rejmyra - Rek. - Rekabiter - Rekalescens - Rekambio - Rekapitulation - Rekarne - Reklam

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

847

Reissiger—Reklam

848

R. som hemmafrontens ledande diktare vid sidan
av överland. Som emigrant i Sverige deltog R. i
den norska propagandan. Han utgav ”Kampdikt
fra Norge” (1943) och ”Norsk röst” (1944),
samt ”Henrik Wergeland, et krönikespel” (s. å.;
sv. övers, s. å.). Återkommen till Norge, utgav
han ”Dikt fra krigstiden” (1945). Diktsaml.
”Prinsen av Isola” (1949) innebär en
nyorientering för R., som i modernistiskt formade dikter
tolkar ångest och ensamhet. ”Samlede dikt”
utkom 1946. R. har vidare utg. romanen ”Nytt liv”
(1925) och verkat som översättare, bl. a. av
Shakespeare.

Reissiger [räTsigar], Friedrich August,
tysk-norsk tonsättare (1809—1883), 1840
kapellmästare vid Kristiania theater, från 1850 organist
och ledare för militärmusiken i Halden. R. skrev
utmärkta manskvartetter, bl. a. ”Olav Trygvason”,
”Havet er skjönt” och ”En sangers bön”.

Reitzel [råi’tsal], Carl Andreas, dansk
bokförläggare (1789—1853). Han satte 1819 upp egen
bokhandel i Köpenhamn och blev förläggare för
många ansedda tidskrifter och nästan alla större
författare. Förlagsaffären sammanslogs 1896 med
Gyldendalske forlag, men från 1927 har
sorti-mentsbokhandeln återupptagit
förlagsverksamheten.

Reitzenstein [räi’tsan/täin], Richard, tysk
filolog (1861—1931), från 1914 prof, i
Göttingen. Han är mest bekant för sina forskningar i
den senantika religionssynkretismen, bl. a. ”Die
hellenistischen Mysterienreligionen” (1910; 3:e
uppl. 1927), ”Das iranische Erlösungsmysterium”
(1921) och ”Die Vorgeschichte der christlichen
Taufe” (1929).

Réjane [re^n] (eg. Réju), Gabrielle
Charlotte, fransk skådespelerska (1857—1920). R.
genomgick konservatoriet i Paris, spelade från
1875 på olika bulevardteatrar där och ledde från
1905 Théåtre Réjane (f. d. Nouveau Théåtre). R.
var typen för parisiskan från sekelslutet och
genom yttre och inre betingelser i förening med
en sällsynt teknisk fulländning dennas mest
lysande framställarinna på scenen. Hennes glansroller
voro Frou-frou, Riquette i ”Min kusin”, Nora
i ”Ett dockhem”, Madame Sans-Géne och Fanny
Amaury i ”Fåvitska jungfrun”. Hon var 1892
—1903 g- m- teaterdirektören Désiré Porel.

Rejmyra, industrisamhälle i Skedevi sn (se
d. o.) i Östergötland.

Rek., postv., förk. av rekommenderad,
-t (försändelse, brev).

Rekabiter, samfund i det gamla Israel, som
stiftades av Jonadab, Rekabs son. Denne levde
under Jehus regering (800-talet f. Kr.). R. ville
varken bo i fasta bostäder, dricka vin eller odla
säd. R. omtalas framför allt i Jer. 35.

Rekalescens [-fe’ns el. -se’ns], metallogr.,
en underkylningsföreteelse, som ibland kan
iakttagas hos stål vid passerandet av den
undre omvandlingspunkten (c:a 7000) under
svalning från högre temp. R. beror på att
omvandlingen fördröj es och inträder vid en något
lägre temp. än normalt, varvid den med
omvandlingen följande värmeutvecklingen medför en

ringa temp.-stegring, vilken yttrar sig som ett
svagt uppflammande av den eljest under
sval-ningen successivt mörknande glödgningsfärgen.

Reka’mbio, de kostnader (utöver
växelsumman), som innehavaren av en protesterad växel
kan kräva få ersatta av sin växelförman.

Rekapitulation, sammanfattande upprepning
av en tidigare redogörelse. — Verb:
Rekapitulera.

Rekarne. 1) N. v. delen av Södermanland, nu
omfattande häraderna Väster- och österrekarne.
— Grundbetydelsen av det medeltida Rek är
(enl. J. Sahlgren i Namn och bygd, 1925, sid.
188 ff.) säkerligen ”linje”, ”skiljelinje”, därav
”gräns”, ”gränsland”, gränslandet mellan svearna
och västgötarna.

2) Samhälle i Tumbo sn i Södermanland.

Rekläm (fr. réclame, av lat. reclamäre, ideligen
ropa), åtgärder, företagna i syfte att rikta
uppmärksamheten på ett företag, en verksamhet, en
vara, idé el. person. Syftet är oftast köp, men r.
kan även ha politiska, sociala el. konstnärliga
syften. R:s betydelse har vuxit enormt, och den
erkännes numera allmänt som nödvändig för det
moderna näringslivet. Först genom r. kan
försäljningsorganisationen få det stöd, som
möjliggör, att den genom teknikens förbättring och
tillverkningens rationalisering förbilligade varan
vinner det insteg på marknaden, som
massproduktionen fordrar för att kunna ställa sig
ekonomisk.

Den kommersiella r. hör väsentligen till
den distribuerande handeln. Dess allmänna
funktion är här att skapa köpintresse och leda till
köpbeslut el. att få intresserade personer att ta
ett steg i riktning mot köp. I fråga om r. för
varor brukar man skilja mellan fabrikant-r. och
detalj ist-r. Fabrikantreklam vänder sig
dels till återförsäljare, vanl. detaljister, för att
förbereda el. ersätta egna försäljares arbete och
animera återförsäljarna att arbeta för varan
(säljarbearbetning), dels till konsumenter
(konsumentbearbetning) el. till andra producenter
(producentbearbetning). Viktiga faktorer i
fabrikant-r. äro varuförpackningar och varumärken, som
ge fabrikanten möjlighet att genom en
riksomfattande r. själv skapa efterfrågan på sina
märkesvaror. Detaljistreklam vänder sig vanl.
endast till konsumenter. Näringsorganisationer
göra stundom kollektiv- el.
branschreklam för att stegra efterfrågan inom en
hel bransch; sådan r. kallas ofta propaganda, t. ex.
”fruktpropagandan”. Goodwill- el.
prestigereklam har ej direkt försälj ningssyfte
utan avser att skapa och vidmakthålla intresse
och förtroende för företaget el. dess produkter
och sålunda befrämja framtida
försäljningsar-bete.

R. sker genom r e k 1 a m m e d e 1, d. v. s.
transport- el. spridningsmedel för säljande upplysning.
Systematisk användning av ett r.-medel el. flera
samhöriga sådana benämnes reklammetod.
Den kommersiella r:s huvudsakliga r.-metoder
med därvid använda r.-medel äro:
varuexpo-n e r i n g, inkl, fönsterskyltning, med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:21:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffq/0518.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free