Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Regensburg - Regensburger-interim - Regensen - Regent - Regenten - Regentskap - Regent’s Park - Reger, Max - Regering - Regeringsform
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
821
Regensburger-interim—Regeringsform
822
Steinerne Brücke och domkyrkan i Regensburg.
Donau här i två armar, över vilka leda fyra
broar, däribland en 305 m lång stenbro (”Steinerne
Brücke”) från 1135—46. Gamla staden ligger på
flodens h. sida. Från den romerska tiden kvarstå
i n. ö. Porta Praetoria samt ett murhörn. Större
delar av de medeltida murarna äro bevarade.
Det medeltida R. utbredde sig i n. kring (den
forna) biskopsgården. Den nuv., märkliga
domkyrkan S:t Peter byggdes i höggotik 1275—
1524; de två västtornen, 101 m höga, blevo dock
färdiga först 1869. Vid korsgången i gotik och
renässans ligga de romanska Stefanskapellet och
Allhelgonakapellet. Till stadens äldsta kristna
anläggningar höra de i s. belägna
Schotten-(Jakobs-)klostret och S:t Emmeranklostret.
Em-meranklostret, som till 1803 innehades av
bene-diktinerna, därefter av furstefamiljen Thurn und
Taxis, har en intressant romansk kyrka från
700—noo-talen, treskeppig med högkor samt
tvärskepp i v., tre romanska kryptor och en
förhall från omkr. 1050 med skulpterad
portalutsmyckning. Klostret Obermünster (förstört
under 2:a världskriget) fick sin romanska kyrka
ombyggd omkr. 1700; Niedermünster (i s. ö.),
vars kloster nu är biskopssäte, har sin romanska
pelarbasilika bibehållen. Flera medeltida,
borg-artade hus kvarstå, ss. Römling, det forna
värdshuset Goldenes Kreuz, Goldener Turm och
Hin-ter der Grieb. Det stora, i gotik och barock
utförda rådhuset innehåller bl. a. Tysklands
forna riksdagssal, smyckad av vävda tapeter.
Utmed sina ofta trånga och krokiga gator har
staden f. ö. en mängd intressanta byggnader från
medeltid, renässans och barock. R. har högsk.,
gr. 1736 med teol. och fil. fakulteter, bekant
kyrkomusikskola samt astron. observatorium.
Bryggerier och maltfabriker, oljeraffinaderier,
varv och mekaniska verkstäder, socker-, trä- och
grafisk industri. De stora
Messerschmittfabri-kerna blevo häftigt bombade under kriget.
Genom Donaus reglering har R. blivit utgångspunkt
för regelbunden ångbåtstrafik nedför floden. I
R. mötas järnvägslinjerna Leipzig—München och
Linz—Nürnberg. Flygstation. 10 km ö. om R.
ligger Walhalla. — Litt.: A. Schmetzer, ”R.”
(2:a uppl. 1927); ”Zwölfhundert Jahre Bistum
R.”, utg. av M. Buchberger (1939).
Règensburger-interim [-borgar-], den av
kejsar Karl V vid en konferens 1541 framlagda
förmedlande religionsstadga, genom vars
antagande av både katoliker och protestanter han
hoppades kunna på fredlig väg slita den mellan
dem uppkomna religiösa konflikten.
Förliknings-försöken misslyckades emellertid.
Rege’nsen, se Kommunitet och Köpenhamns
universitet.
Rege’nt, styresman för en monarkisk stat,
statschef; tillförordnad utövare av monarkens
myndighet; landsherre.
Rege’nten, miner., se Diamant, sp. 683.
Rege’ntskap, se Interimsregering.
Regent’s Park [rfd^ants pä’k], park i
London (se d. o., sp. 946).
Réger, Max, tysk tonsättare (1873—1916),
elev av H. Riemann. Han blev 1907 prof, vid
univ. i Leipzig och lärare vid konservatoriet och
1913
generalmusikdirektör i Meiningen. R.
hör till prerafaeliterna
inom musiken och
anslöt sig i sina verk
till den förmozartska
stilen, byggd på rik
polyfoni. De
konstformer han mest
odlade voro
koralpreludium, koralvariation,
koralfantasi,
kyrko-kantat och psalm. Av
R:s omkr. 150
kompositioner blevo särskilt
beaktade: ”Hiller-
variationerna”, ”Mozartvariationerna”, ”Serenad”,
”Sinfonietta”; körverken ”Rekviem”, ”Der
Ein-siedler”, ”Die Nonnen”; flera a cappellakörer,
solosånger och violinkompositioner. — Biogr. av
F. Stein (1939)-
Regering, styrelse, högsta ledning av en stats
angelägenheter; statsr., styrelsens chef —
monark, president el. råd — jämte dennes närmaste,
ansvariga rådgivare. I
monarkisk-parlamentaris-ka stater brukar även det för r:s förande
ansvariga rådet el. ministären i motsats
till den rättsligt oansvarige monarken
kallas regering.
Regeringsform (lat. förma regi’minis), förk.
R. F., dels statsskick i allm., dels, i Sverige, den
grundlag, som fastslår själva principerna för
statsskicket. Om äldre regeringsformer i Sverige
se Grundlag. Efter 1809 års revolution tog
riksdagen grundlagsstiftningen helt i sin hand. Ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
