Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Reflexcentrum - Reflexion - Reflexionsinstrument - Reflexiv - Reflexkopiering - Reflnig Hagen, Ingeborg - Reform - Reformation - Reformationsdag - Reformatorn - Reformbanketter - Reformerta kyrkor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
811
Reflexion—Reformerta kyrkor
812
gående och utåtgående ledningsbanor, genom
vilket impulsen överföres utan viljans medverkan
från de inåtgående till de utåtgående
nervbanorna. Jfr Reflex.
Reflexion [-kjö’n] (av lat. refle’xio,
tillbaka-böjning).
i) (Fys.) När en vågrörelse, t. ex. vattenvågor,
ljud-, ljus- och elektriska vågor, som försiggår
i ett visst medium, träffar gränsytan mellan detta
och ett annat medium, uppdelas vågrörelsen vanl.
i två vågrörelser,
av vilka den ena
bry tes, d. v. s.
tränger in och
fortplantar sig vidare
i det andra mediet,
och den andra
återkastas, reflekteras. Endast om
gränsytan är glatt, kan man i fråga ° om
vågrörelsernas fortplantningsriktningar,
strålarnas riktning, fastställa enkla allmänna lagar.
Om ytan däremot är ojämn, uppstår s. k.
diffust ljus (se Diffusion). — Vid en glatt
reflekterande yta gälla för den reflekterande
strålens riktning de båda s. k. r e f 1 e x i o n s 1
a-garna, enl. vilka i) den infallande strålen
(AB i fig.), den reflekterade strålen (BC) och
normalen (BN) ligga i samma plan; enl. 2) äro
infalls- (ABN) och reflexionsvinkeln (NBC) lika
stora. Dessa lagar, som med tillhjälp av
Huy-ge n s’ princip (se d. o.) låta sig teoretiskt
härledas, kunna på experimentell väg lätt
bekräftas.
2) (Psyk.) Tankens riktning på en viss sak,
eftertanke, betraktelse, eftersinnande; i tysthet
gjord anmärkning.
Reflexionsinstmment, för astronomiska
observationer avsedda instrument utan fast
uppställning, se Prismacirkel och Sextant.
Re’flexiv [el. -i’v] (lat. reflexivus,
tillbakavän-dande), gramm., säges om vissa ord, som syfta
tillbaka på satsens subjekt. Dit hör i de
indoeurope-iska språken framför allt och av gammalt ett r
e-f 1 e x i v t pronomen, urspr. använt för alla
tre personerna men t. ex. i svenskan (sig)
inskränkt till tredje personen (”han slog sig").
Reflexiv funktion har även svenskans
possessivpronomen sin (”han slog sin son”). R e f 1 e x
i-v a verb kallas verb, vilkas obj ekt (mig, oss,
dig, er, sig) syftar tillbaka på subjektet (”jag
slog mig”).
Reflexkopiering, en av A. Beyer 1839
angiven metod för tagande av kopior från exempelvis
en boksida. Enl. det moderna Rito-förfarandet
begagnas ett med ett invändigt finraster försett
diazopapper, som placeras med skiktsidan mot
originalet och belyses från baksidan. De partier
av det från början ogenomskinliga diazoskiktet,
som träffas av det primära ljuset, undergå
härvid sådana förändringar, att de bli genomskinliga,
varvid det från originalbilden återkastade ljuset
träffar de av rastret förut skyddade partierna,
så att dessa bli genomskinliga över originalets
dagrar. Den efterföljande framkallningen är eg.
ett slags färgning av diazoskiktets obelysta
partier.
Refling Hagen, Ingeborg Nancy, norsk
författarinna (f. 1895). R. hör till de
originellaste förf, i nyare norsk litteratur. Hon skapade
sig en ställning genom sina första böcker, starkt
koncentrerade berättelser om folkliv och natur i
Hedmarka under gången och nuv. tid, ss. ”Når
elv skifter leie” (1920), ”Loke sår havre” (1922),
”Ugild” (1923) och ”Glåm” (1925). En ljusare
stämning bar upp hennes första försök som
lyriker, diktsaml. ”Jeg vill hem att” (1932). Sin
prosadiktning har R. fortsatt med bl. a. två
trilogier, ”Tre dögn på storskogen” (”Kjörekaren”,
1937, ”Sognebudet”, 1938, ”Den nye læreren”,
1939) samt ”Vi må greie oss selv” (1948), ”Jeg
vil lete og banke” (1949) och ”Den förste
mor-gentimen” (1950), de tre senare av
självbiografiskt innehåll. Under den tyska ockupationen av
Norge under 2:a världskriget tog R. aktiv del i
motståndsrörelsen.
Reform [-å’rm] (av lat. re, åter, och formäre,
forma, dana), ombildning, nydaning, förändring
till något nytt och bättre. — Reformätor,
omskapare, samhällsförbättrare. — Reform
è-r a, nydana, vidtaga förbättringar.
Reformation (lat. reformätio), omgestaltning,
förbättring, särskilt den mot påvedömet och
medeltidens kyrka riktade stora
kyrkoreformationen på 1500-talet. För Lutherdomen
nådde den egentliga reformationstiden sin
relativa avslutning med Luthers död 1546,
religions-freden i Augsburg 1555 och Melanchthons död
1560. För calvinismen sträcker sig
reformationstiden från Calvins återkomst till Genève 1541
fram till utgestaltningen av en rad calvinska
konfessioner i Frankrike, Skottland, England,
Belgien, Schweiz o. s. v. 1559—63 och Calvins död
1564. Även den romerska katolicismen upplevde
vid 1500-talets mitt en r. (se Motreformationen).
Reformationsdag, reformationshögtid, andra
böndagen.
Reformatorn, veckotidning i Stockholm, organ
för Godtemplarorden. Den uppsattes 1888.
Reformbanketter, se Frankrike, sp. 59.
Reformerta kyrkor, beteckning för de
kyrko-och samfundsbildningar, som leda sitt ursprung
tillbaka till de reformationsrörelser, vilkas
främsta bärare voro Zwingli och framför allt Calvin.
Den reformerta kyrkan, som icke äger någon
gemensam rättslig organisation, utgör alltså icke
något inom sig slutet helt på samma sätt som
den romerska kyrkan; den bildar icke heller en
enhet på samma sätt som de luterska
kyrkosamfunden, i det att alla dessa i varje fall äga
någon symbolisk bok gemensam, under det att de
reformerta kyrkobildningarna ha var sina
bekännelseskrifter. Dock äga dessa reformerta
kyrko-bildningar vissa gemensamma drag såväl i fråga
om läroåskådning som med hänsyn till
författning och kult. Författningen är i regel och där
den ursprungliga karaktären bibehållits en s. k.
presbyterialförfattning; kulten utmärkes av stor
enkelhet. Det är emellertid svårt nog att
bestämt ange vilka kyrko- och samfundsbildningar,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
