Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Reduplikation - Redutt - Redwood - Redväg - Redvägs härad - Redvägs kontrakt - Reed, Carol - Reel - Reell - Reella storheter - Reell bild - Reengagera - Reenstierna, ätt - Reenstierna, John - Reexport - Refanut - Refektorium - Referat - Referee - Referendarie - Referendum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
807
Redutt—Referendum
808
ma’rmaros, eg. glans, sedan glänsande sten,
marmor. Sådan ordbildning har i indoeuropeisk
urtid spelat mycket stor roll. Av stor vikt blev
s. k. stympad r., d. v. s. en antydningsvis
gjord upprepning av en del av ordroten, vanl.
begynnelsekonsonanten, åtföljd av vokalen e. På
detta sätt bildas indoeuropeiskt perfekt: skt
babhåra, har burit (till bharati, bär), grek,
le’-loipa, har lämnat (till lei’po, lämnar), lat. cecidi,
har fällt (till caedo, fäller), got. lailaik, lekte
(till laikan, leka), o. s. v. R. begagnas också
för att ange aktionsart (iterativa, intensiva) el.
helt enkelt för att bilda presensstam, t. ex. lat.
sisto, ställer (till sto, står), gigno, föder (till
genitus, född).
Redu’tt, äldre benämning på mindre, på alla
sidor sluten befästning, vanl. av kvadratisk form,
varifrån man kunde ge eld i alla riktningar.
Redwood [re’dcood] (eng., rödträ), namn på
(veden av) bl. a. det i Kaliforniens kustområde
inhemska barrträdet Seqtiöia sempervirens.
Redväg, storkommun i Älvsborgs län, Kinds
och Redvägs domsaga, omfattar socknarna
Strängsered, Gullered, Hössna, Liared, Kölingared,
Knätte, Böne, Fivlered, Solberga, N. Åsarp,
Smula, Kölaby, Humla, Blidsberg, Dalum och
Timmele; 574,35 km2, 7,480 inv. (1954).
Redvägs härad i Älvsborgs län, n. och ö. om
Ulricehamn, omfattar socknarna Strängsered,
Gullered, Hössna, Timmele, Böne, Knätte, Liared,
Kölingared, Fivlered, Dalum, Blidsberg, Humla,
Kölaby, Solberga, N. Åsarp och Smula; 574,35
km2, 7,480 inv. (1954). Sedan Vi 1952 utgör
häradet Redvägs kommun, tillhör Kinds
och Redvägs domsaga, Ulricehamns fögderi.
Namnet Redväg betyder ”ridvägen”.
Redvägs kontrakt i Skara stift omfattar
Ulricehamn och Redvägs hd i Älvsborgs län, en
del av Vartofta hd i Skaraborgs län och nästan
hela Mo hd i Jönköpings län. R. består av följ.
9 pastorat: Böne, Knätte, Liared, Fivlered och
Kölingared; Bottnaryd, Mulseryd, Angerdshestra
och Bjurbäck; Sandhem, Härja, Utvängstorp och
Nykyrka; Habo och Gustav Adolf; N. Åsarp,
Smula, Kölaby och Solberga; Ulricehamn och
Timmele; Stengårdshult, N. Unnaryd, öreryd,
N. Hestra och Valdshult; Blidsberg, Dalum och
Humla; Hössna, Gullered och Strängsered.
Reed [rid], C a r o 1, engelsk filmregissör och
manuskriptförfattare (f. 1906). Sitt genombrott
som filmregissör fick R. 1939 med ”Stjärnorna
blicka ned”, varefter följde bl. a. ”En natt att
leva”. Tills» m. förf. Graham Greene skapade
han 1949 sina två hittills bästa filmer,
”ögonvittnet” och ”Den tredje mannen”. Vid sidan
av Hitchcock är R. den främste regissören av
filmthrillers av i dag.
Reel [ril], engelsk dans, urspr. från Skottland,
i 2A takt och livligt tempo. Den dansas parvis
av män, oftast med ledsagning av säckpipa.
Ree’ll, verklig, faktisk; väsentlig; pålitlig.
Reella storheter, mat., motsatsen till de
imaginära el. komplexa storheterna, alltså i första
rummet talen, såväl hela som brutna och
ratio
nella som irrationella, samt de negativa
storheterna med talvärden.
Reell bild, fys., se Lins, sp. 791.
Reengagera [reaijgajè’ra] (fr. réengager),
ånyo ge anställning. — Subst.:
Reengage-m a n g [reaijga/ema’13].
Reenstierna [ré’n-], ätt, adlad 1669 (se
Mom-ma).
John Libert R., bakteriolog, dermatolog och
venerolog (f. 1882 16/io), var från 1909 under
olika repriser anställd vid Statsmedicinska
anstaltens bakteriologiska avd., doc. i dermatologi och
syfilidologi vid Karolinska inst. 1917—32, erhöll
1924 prof:s titel, prof, i hygien och bakteriologi
vid Uppsala univ. 1933—47. R. är sedan 1926
föreståndare för spetälskevården i Sverige. Han
har i talrika vetenskapliga publikationer bearbetat
frågor huvudsaki. berörande dröppel, mjuk
schanker, spetälska och tuberkulos.
Reexport, utförsel av varor, som förut införts
från utlandet.
Refanüt, sagoskepp, varom en sägen berättar,
att det var så ofantligt stort, att sjömän, vilka
som ynglingar klättrade upp i masterna, ej hunno
ned på däck, förrän de voro gamla, och att stora
lantgårdar funnos i mastkorgarna o. s. v.
Refektörium (lat. refectörium), matsalen i ett
kloster.
Referat, redogörelse för huvudinnehållet (i bok
o. s. v.); utförligare återgivande (av ett möte,
förhandlingar m. m.). — Verb: Referera;
även — hänvisa till, åberopa sig på.
Referee [refari’], eng., domare i idrott.
Referendärie (av lat. refere’ndum, det som bör
föredragas), förr titel på vissa kanslitjänstemän,
t. ex. i Kammarkollegiet och Riksbanken.
Refere’ndum, lat., eg. det som skall
hänskju-tas. Det nu vanliga namnet på statsrättsligt
reglerad folkomröstning (jfr d. o. och
Ple-biscit). Urspr. användes termen r. inom
diplomatien, då en fråga av de befullmäktigade ombuden
på en konferens på grund av bristande
instruktioner ej kunde upptagas till avgörande utan
endast ad referendum, d. v. s. för att sedan
hän-skjutas till resp, regeringar för avgörande. I
schweiziska förbundet hänvisades av gammalt
frågor till kantonernas avgörande, och härför
begagnades termen r. Det moderna r. innebär, att
det röstägande folket genom en votering får
utsäga sin mening i en fråga. I vissa författningar
stadgas, att vissa slag av frågor alltid skola
underställas en folkomröstnings avgörande för att
få gällande kraft. Man brukar då tala om
obligatoriskt r., vilket vanligast förekommer i
författningsfrågor, s. k.
författningsrefe-r e n d u m. Motsatsen, fakultativt r.,
innebär, att en fråga endast om sådant särskilt
påyrkas underställes folkomröstning. Vanl. är det
ett visst antal el. en viss del av de röstägande
el. en minoritet inom representationen el.
regeringen, som har rätt att resa detta krav. Detta
slag av r. gäller mestadels vanliga lagfrågor,
lagreferendum. Ur en annan synpunkt kan
skilj as mellan d e c i s i v t och konsultativt
r. Det förra innebär, att folkomröstningens
re
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
