Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Realism - Realist - Realitet - Realkapital - Reallinje - Reallön - Realpolitik - Realskola - Realskoleexamen - Realsäkerhet - Realvärde - Rear-admiral - Reassurans - Reate - Réaumur, René Antoine Ferchault de - Rebbelberga - Rebec - Rebecka - Rebell - Rebellion - Rebus - Rec. - Recall - Recambio - Récamier, Julie
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
793
Realist—Récamier
794
ligheten; den konststil, som söker verka genom
överensstämmelse med verkligheten;
natursanning. — R. förekommer under alla konstepoker.
Inom bildkonsten har 1800-talets r. avlösts av
symbolism och expressionism, mot vilka
riktningar nyrealismen på 1920-talet framträtt; denna har
ibland slagit över i ett framhävande av tingen
som det väsentliga, den s. k. nya sakligheten.
Reali’st, anhängare av filosofisk el. estetisk
realism; praktiskt klok människa; lärjunge i
real-gymnasium, på reallinjen. — R e a 1 i’s t i s k, som
innebär el. anger realism; som avser det nyttiga.
Realiter, i verkligheten.
Realitet, filos., verklighet, det, som ej blott
är till i individens medvetande utan också som
ett självständigt varande. Motsatsen är
idealitet, tillvaro blott i någons uppfattning el. som
ett icke förverkligat ideal.
Realkapital, se Kapital.
Reallinje, populär benämning på
realgym-nasium.
Reallön, se Arbetslön.
Realpolitik, verklighetsbetonad politik, som i
första hand tar hänsyn till påtagliga fakta och
som mindre motiveras med teoretiska och ideella
skäl; r. användes stundom om blott på
framgång inriktad politik.
Realskola, sammanfattande benämning på de
frivilliga högre skolor (självständiga el. förenade
med gymnasium), som anknyta direkt till
folkskolan och leda fram till realexamen. Tidigare
skilde man mellan statliga r. och kommunala
mel-lanskolor, men enl. beslut av 1944 års riksdag
skola de senare ombildas till statliga r. Delvis
som konsekvens härav förordnas i k. k. 19/ro
1951, att kommunala mellanskolor och praktiska
mellanskolor skola benämnas kommunala r., resp,
praktiska kommunala r. Samtliga 3 skolformer
äro avsedda att ombildas för att ingå i den av
1946 års skolkommission föreslagna r.,
omfattande 7:e—9:e skolåret i enhetsskolan; försök i
denna riktning ha företagits. — R. hade tidigare
motsvarighet i trivialskolor, pedagogier och
övriga lägre läroverk. För att reglementera de
olika skolformerna och den stora avgången från
de högre läroverkens lägre klasser infördes r.
med realexamen som avslutningsprov genom 1905
års läroverksstadga. R. blev 6-årig med
anknytning till folkskolans 3:e klass. 4-åriga
kommunala mellanskolor, med realexamen som
avslutningsprov och med anknytning till folkskolans
6:e klass, infördes 1909. De avsågos ge samma
kunskapsmått och kompetens som den 6-åriga r.
Den senare avvecklades genom 1927 års
läroverks-reform och ersattes med dels 4-årig, dels 5-årig
r. Den förra uppbyggdes på samma sätt som
kommunal mellanskola, den senare har samma
kunskapsmål men anknytning till folkskolans 4:e
klass. — Praktisk mellanskola infördes 1935,
och ung. samtidigt tillkommo i r. inbyggda
praktiska linjer, bådadera ledande till praktisk
realexamen på handels-, teknisk el. huslig linje, vilken
i flera avseenden ger samma kompetens som
genomgång av allmän r. R. har dubbel anknytning
till gymnasiet, dels från näst sista klassen till
4-årigt gymnasium, dels från avlagd realexamen
till 3-årigt gymnasium.
Realskoleexamen, se Realexamen.
Realsäkerhet, säkerhet i pant av fast el. lös
egendom samt värdepapper. Motsats:
namnsäkerhet.
Realvärde. Härmed kan antingen förstås
fastigheter och övrigt realkapital i mots. till
fordringar el. det verkliga värdet av ett kapital el.
en inkomst i mots. till dess i pengar uttryckta
värde
Rear-admiral [ri’ar-ä’dmaral], motsvarar i
eng. och amerik. flottorna konteramiral.
Reassura’ns, se Återförsäkring.
Reäte, forntida stad i Italien, se Rieti.
Réaumur [reåmy’r], René Antoine
Fer-chault de, fransk naturforskare (1683—1757).
Ärvd rikedom tillät R. att helt ägna sig åt
naturforskning. Bl. a. arbetade han i gasfysik
och värmelära, där hans 80-gradiga
termometerskala gjort honom främst känd. Han utförde
även värdefulla metallurgiska försök. Främst var
R. dock biolog. ”Mémoires pour servir å
1’histoi-re des insectes” (6 bd, 1734—42) innehåller
värdefulla iakttagelser över de sociala insekternas
levnadssätt.
Rebbelberga, sn i Kristianstads län, Bjäre hd,
på den bördiga Ängelholmsslätten; 12,os km2,
1,418 inv. (1953), därav 1,235 (i95O i tätorten
Rebbelberga, vilken liksom Haradal (c:a
260 inv.) äro förortssamhällen till Ängelholm.
1,063 har åker. Den urspr. romanska kyrkan
ombyggdes 1866. Ingår i Barkåkra och R.
pastorat i Lunds stift, Bjäre kontrakt. Tillhör
storkommunen Ängelholm.
Rebec [rabä’k] (fr., av arab, rabäb),
medeltida stråkinstrument av smal päronform och vanl.
tre strängar, till våra dagar brukat i Syditalien.
R. har framgått ur ett arabiskt-persiskt
instrument, som framträder vid slutet av i:a årtusendet.
Rebe’cka, enl. G. T :s skildring hustru till
patriarken Abrahams son Isak. Hon födde sin
man tvillingarna Esau och Jakob och var den
senare behjälplig att tillnarra sig faderns
välsignelse (1 Mos. 24; 27).
Rebe’ll, upprorsman. — Adf.: Rebe’llisk.
Rebelliön, uppror, upplopp.
Rebus, lat., ”medelst saker” (ablativ plur. av
rés, sak), bild- el. teckengåta, där lösningen (en
sats, ett begrepp el. dyl.) ges ur betydelsen och
den inbördes ställningen av vissa figurer, ofta i
förbindelse med ord, bokstäver, siffror el. andra
tecken.
Rec., förk. för lat. recipe, tag! Se Recept.
Recall [rikå’l], se Revokation.
Reca’mbio, se Rekambio.
Récamier [rekamje’], Julie, f. Bernard,
fransk salongsdam (1777—1849), 1793 g. m.
bankiren Jacques R. Genom sin begåvning, skönhet
och ädla personlighet gjorde hon sin salong till en
av de förnämsta medelpunkterna för Frankrikes
intellektuella liv. 1811 utvisades hon av Napoleon
och levde sedan hos madame de Staèl på Coppet
samt på resor. Hon återkom efter restaurationen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
