Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rasmussen, Egil - Rasmussen, Gustav - Rasmussen, Knud - Rasmussen, Steen Eiler - Rasmussen, Wilhelm Robert - Rasmusson, Johan - Rasp - Raspatorium - Rasp- och spinnhus - Rasputin, Grigorij Jefimovitj
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rasmussen—Rasputin
765
skilda gymnasier 1935—46. R. är en mångsidig
begåvning, han har gjort sig känd som pianist,
har utg. ”Kunstneren og samfunnsbildet” (1949),
en konstfilosofisk avh., och ”Ångstens dikter”
(s. å.), en studie över E. A. Poe, samt framträtt
med intensivt utförda romaner, kännetecknade av
starkt psykologiskt intresse, bl. a. ”Idag er alt
mulig” (1937), ”Presten fra havet” (1941) och
”Gammelprestens koffert” (1950).
Rasmussen, Gustav, dansk diplomat och
politiker (1895—1953). R. var sekr. vid legationen
i Petrograd 1917 och deltog 1917—18 i arbetet
för krigsfångarna i Sibirien. Han blev jur. kand.
1921, sekr. i utrikesministeriet s. å. och t. f.
avd.-chef 1926, legationssekr. och chargé d’affaires i
Bern 1927, deltog som folkrättsexpert vid
processen i Haag om Grönland 1932—33, var medl.
av den danska delegationen till N. F. 1934—35,
tjänstgjorde därefter åter i utrikesministeriet och
utnämndes 1938 till avd.-chef. R. var
legations-råd i London 1939—42, avskedades sistn. år efter
tysk påtryckning men blev led. av Det danske
raad i London. Han utnämndes 1945 till minister
i Rom och blev i nov. s. å. utrikesminister i K.
Kristensens regering. På denna post höll han
betr. Sydslesvig liksom riksdagsmajoriteten på en
oförändrad gräns. Då Kristensens ministär
avgick i nov. 1947, kvarstod R. som utrikesminister
i H. Hedtofts regering. Han arbetade energiskt
för Danmarks anslutning till Nordatlantpakten.
R. avgick från utrikesministerposten vid
Hedtofts demission i okt. 1950 och blev 1951
minister i Rom.
Rasmussen, K n u d, dansk Grönlands- och
eskimåforskare (1879—1933; se bild vid
Ano-rak). R. föddes i grönländska kolonien
Ja-kobshavn, där fadern var präst. Han tog
studentexamen i Köpenhamn 1898, ägnade
sig snart åt resor, den första till
Lappland, skildrad i ”Lapland” (1907), deltog i L.
Mylius-Erichsens ”litterära” expedition 1902—04
och vistades ett år bland polareskimåerna vid
Smiths sund, vilkas kultur och existensvillkor
han grundligt studerade (”Nye mennesker”, 1905).
Under de följ, åren företog R. flera studieresor
i olika delar av Grönland. Färden 1906—08
avslutades med ett andra besök vid Smiths sund,
och 1910 inrättade han vid North Star Bay en
handelsstation, Thule, som därefter, direkt el.
indirekt, bildade utgångspunkten för hans senare
stora resor, Thuleexpeditionerna, under vilka
polareskimåerna voro hans högt värderade
medarbetare. De första Thuleexpeditionerna voro
inriktade på utforskningen av Grönlands nordligaste
delar, där många viktiga upptäckter gjordes, den
femte och största, 1921—24, sträckte sig över
det väldiga området från Hudson Bay till
Be-ringssund. R., som efter hemkomsten blev
he-dersdr vid Köpenhamns univ., var den förnämste
kännaren av eskimåernas kultur. Bland R:s
senare skrifter må nämnas ”Myter og sagn fra
Grönland” (3 dir, 1921—25), ”Fra Grönland til
Stillehavet” (2 bd, 1925—26), ”Snehyttens sange”
(1930), ”Polarforskningens saga” (1932) och
”Den store slæderejse” (s. å.). ”K. R:s mindeud-
766
gave” (3 bd, 1934—35). — Litt.: A. Ahlman,
”Isviddernas hjältar” (1928); P. Freuchen, ”K.
R. som jeg husker ham” (1934; sv. övers. 1944);
K. Birket-Smith, ”K. R:s saga” (1936; sv. övers.
1937); ”Bogen om Knud” (1943).
Rasmussen, Steen Eiler, dansk arkitekt
och stadsplanerare (f. 1898). R. har utfört
ritningar till byggnader, bland vilka märkes
Ring-steds rådhus (1937), samt till möbler och
konsthantverk men har huvudsaki. ägnat sig åt
stadsplanering. Han blev 1924 lektor i stadsplanekonst
och 1938 prof, i byggnadskonst vid Kunstakad. i
Köpenhamn, blev 1924 denna inst:s representant i
Dansk byplanlaboratorium och var 1942—48
dettas föreståndare. R. har utg. en rad kritiska och
arkitekturhistoriska arbeten, bland vilka märkas
”Britisk brugskunst” (1933), ”London” (1934;
eng. uppl. 1937), ”Nordische Baukunst” (1940),
”Byer og bygninger” (1949), ”Köbenhavn 1950”
(1950) och ”Rejse i England” (1951).
Rasmussen, Wilhelm Robert, norsk
bildhuggare (f. 1879), har företrädesvis ägnat sig åt
kyrkoskulptur. För Trondheims domkyrka har R.
utfört ett stort antal arbeten, egenartade i sin
kongeniala förmåga att nyskapa konst i gotisk
anda. Han har även framträtt som en
karaktärs-full porträttskulptör. R. blev 1921 prof, vid
konstakad. i Oslo och 1941 dess dir. men
avskedades 1945 från denna befattning och dömdes
1947 till tvångsarbete för nazistisk verksamhet.
Rasmusson, Johan Magnus, genetiker (f.
1894 10/e), fil. dr vid Lunds univ. 1927, doc. i
ärftlighetslära s. å., prof:s titel 1948;
försöks-ledare vid Statens köksväxtförsök i Alnarp 1917,
föreståndare för avd. för rotfruksförädling vid
Sveriges utsädesfören., Svalöv, 1926, för Svenska
sockerfabriks ab:s inst. för sockerbetsförädling
1935. R:s arbeten behandla koppling och
genanalys (Pisum), inavelsdepression och
samkorsnings-effekt (Pisum, Beta, Brassica), förädlingsteori,
kvantitetsgeners samspel etc. Förutom talrika avh.
i fackpressen har han förf. bl. a.
”Ärftlighets-läran som grundval för växtförädlingen” (i
”Svenska jordbrukets bok. Växtodling”, 1, 1935).
Rasp. 1) Ett slags fil (se d. o.). — 2) (Veter.)
En form av mugg (se d. o.).
Raspatörium, ”skavjärn”, kirurgiskt
instrument, närmast av form som en mejsel, användes
vid skelettoperationer till avlyftande av
benhinnan.
Rasp- och spinnhus, ett arbetshus för tiggare,
lösdrivare och vanartig ungdom, påbjudet enl. en
stadga 1698 men inrättat på Långholmen först
1722. Efter hand intogos även för grövre brott
dömda personer, särsk. kvinnor, vilka sysselsattes
med spånad. R. omorganiserades 1825 till
modernare straffanstalter.
Rasputin [raspo’tjin], Grigorij
Jefimo-vitj, rysk munk och hovgunstling (1871—1916).
Han var son till en forman i Sibirien. 1904
lämnade R. sin familj, vistades någon tid i ett kloster,
kom i beröring med klyster (se d. o.) och
tillbrag-te flera år på pilgrimsvandringar. Med en extatisk
fromhet förenade R. böjelse för sexuella
excesser; han lärde, att människan måste synda för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
