Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rankhyttan - Ranking list, ranglista - Rannsakning - Rannsakningshäkte - Ranrike, Ránrikisysla - Ransberg - Ranson - Ransta - Ransäter - Rantasalmi - Ranten, Falköping-Ranten - Rantzau, släkt - Rantzau, 1. Johan - Rantzau, 2. Henrik - Rantzau, 3. Daniel - Ranunculaceae - Ranunkel, smörblomsläktet - Ranunkelväxter, smörblomfamiljen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
753
Ranking list—Ranunkelväxter
754
skogsvårdsstyrelse. Den s. k. Kungsladan, känd
från Gustav Vasas äventyr, är alltjämt bevarad.
Ranking li’st [räbjk-], (eng.) ranglista,
sportv., förteckning, upptagande de främsta
utövarna av en viss idrott el. idrottsgren i
rangordning efter deras under året noterade
prestationer.
Rannsakning, jur., enl. före 1948 i Sverige
gällande processterminologi domstols
undersökning ang. brott och förhör med den tilltalade,
företrädesvis handläggning i 1 :a instans av mål
mot häktad.
Rannsakningshäkte, anstalt till förvaring av
ännu icke slutrannsakade häktade. R. byggas och
underhållas av resp, städer och härader, men
flera dylika kunna förena sig om gemensamt r.
Ranrike, Rånrikisysla, se Bohuslän, sp. 371.
Ransberg, sn i Skaraborgs län, Vadsbo hd, v.
om Karlsborg, kring sjön örlen och Tidan;
127,61 km2, 1,760 inv. (1953), därav 268 (1951) i
Fagersanna stationssamhälle. Upptages i ö.
av n. Hökensås med Vikaskogen, f. ö. av
slättbygd, skogs- och mossmarker. 2,812 har åker.
Kyrkan av sten har medeltida ursprung. Ingår
i R:s och Mölltorps pastorat i Skara stift, S.
Vadsbo kontrakt. Tillhör storkommunen Mölltorp.
Ransön, matportion, dagskost. —
Ransonera, utskifta, utportionera; sätta på
förknapp-ning; inskränka till bestämt mått. — Subst.:
Ransonering. Se Kristidshushållning.
Ransta, stationssamhälle i Kumla sn i
Västmanland, vid statsbanelinjen Sala—Tillberga, 12
km s. om Sala; 361 inv. (1951). Här finnas
vagn- och redskapsfabrik och mek. verkstad samt
snickerifabriker.
Ransäter. 1) F. d. socken i Kils hd i
Värmland ; en del därav utgör nu R a n s ä t e r s
församling i Munkfors köping; 1,370 inv. (1953).
2) Förutv. järnbruk i R. 1), vid Klarälven,
an-lades i mitten av 1600-talet och nedlades på
1880-talet. R. tillhörde från 1700-talets mitt släkten
Geijer, och E. G. Geijer föddes här. En
minnessten är rest på gården. Huvudbyggnaden
förvärvades 1912 av Geij erska släktfören. och vårdas
pietetsfullt som Geijer-museum. — Litt.: Agnes
Geijer och Bergliot af Geijerstam,
”Geijersgår-den i R.” (2:a uppl. 1952).
Ra’ntasalmi, kommun i S:t Michels län,
Finland, n. v. om staden Nyslott; 543 km2, 9,600 inv.
Ranten, F a 1 k ö p i n g-R a n t e n, se
Falköping.
Ra’ntzau, utbredd och ansedd holsteinsk adels-
Geijersgården i Ransäter.
släkt, som kan ledas tillbaka till 1300-talets
början.
1) Johan R., dansk fältherre (1492—1565).
Han blev 1520 hovmästare hos sedermera konung
Kristian III och var sedan hans och faderns,
Fredrik I:s förnämste rådgivare och fältherre.
Då Fredrik I på hans tillrådan 1523 mottagit
danska kronan, kuvade R. motståndet mot honom.
Efter Fredriks död stödde R. Kristian III :s
tronkrav, besegrade i grevefejden greve Kristofer,
lybeckarna och skeppar Clement och satte kronan
på verket genom segern vid öxnebjerg 1535 och
Köpenhamns erövring 1536. R var därefter
ståthållare i hertigdömena men drog sig tillbaka 1545,
missnöjd över att konungen delade hertigdömena
med sina bröder. Under Fredrik II ledde han
erövringen av Dithmarschen 1559.
2) Henrik R., den föreg:s son, dansk
ståthållare och bibliofil (1526—98). Han blev 1556
ståthållare i hertigdömena och spelade en
framstående politisk och diplomatisk roll. R. var
utomordentligt rik, hade vidsträckt boklig och
konstnärlig bildning, uppförde ståtliga slott och stödde
givmilt konstnärer och vetenskapsmän, bl. a. Tyge
Brahe. R. var även astrolog och författade
skrifter i många olika vetenskaper. — Litt.: Om R:s
berömda bibliotek se uppsats i Nord. Tidskr. för
Bok- och Biblioteksväsen 1932 (av O. Walde);
O. Brandt, ”H. R.” (1927).
3) Daniel R., dansk fältherre (1529—69).
Han utbildades som officer i Karl V:s tjänst,
deltog 1559 i tåget till Dithmarschen och blev
1562 överste. R. är berömd för sin ledning av
den danska hären i Sverige 1565—69 under
nordiska sjuårskriget. På Axtorna hed slog han en
överlägsen svensk här 1565, och 1567—68 gjorde
han en framstöt in i Östergötland, segrade 1568
vid Kungs-Norrby och förde med glänsande
skicklighet hären tillbaka. R. föll vid belägringen av
Varberg.
Ranunculäceae, bot., se Ranunkelväxter.
Ranu’nkel, smörblomsläktet,
Ranu’n-culus, artrikt släkte, typ för fam.
ranunkelväxter. Hithörande arter äro örter, vilkas blommor
ha 5 el. 3 foderblad och 5 el. flera, oftast gula
kronblad. Frukterna äro nötter. I Sverige finnas
bortåt 30 arter. Vanliga i hela landet äro bl. a.
R. acris, smörblomma, R. repens,
revsmörblomma, och R. auricomus, v å r
smörblomma. R. ficaria (Ficaria verna),
svalört, som har hjärtlika, hela blad och klubblika
birötter, är allmän i lundar i s. och mell. Sverige.
R. glacialis, renblomma, med vita, till sist
rodnande kronblad, hör till Sveriges vackraste
högfjällsväxter. I vatten växa arter av
undersläktet Batrachium; hit hör R. peltatus,
grod-n a t e. Några arter, t. -ex. R. repens, odlas med
fyllda blommor som prydnadsväxter. — Bilder
se nästa sida.
Ranunkelväxter, smörblomfamiljen,
Ranunculäceae, koripetaler. De omkr. 1,200
hithörande arterna förekomma mestadels i
tempererade och kalla länder och äro mest örter med i
regel spiralställda, oftast handnerviga blad.
Blommorna äro vanl. tvåkönade och ha enkelt, kronlikt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
