Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rang - Rangell, Johan (Jukka) - Ranger - Rangera - Rangering - Ranglista - Rangoon - Rangordning - Rangregemente - Rangrulla - Rangström, Ture
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
749
Rangell—Rangström
750
1900-talet. 1809 års R. F. (§ 34) tillerkände de
två statsministrarna rikets högsta värdigheter och
statsråden generals r. 1840 erhöllo statsråden
värdighet närmast statsministrarna (sedermera
stats- och utrikesministrarna). Detta
grundlagens enda nämnande av r. kvarstår i sak
oförändrat. Enl. Riksmarskalksämbetets cirkulär 23
nov. 1885 intar emellertid riksmarskalken r.
närmast stats- och utrikesministrarna. Efter dessa
tre placeras under riksdag kamrarnas talmän.
1909 upphävdes alla rangföreskrifter med
undantag av hov- och militär rang. — I svenska armén
åtnjöto till 1870 officerarna vid vissa s. k.
rang-reg. (gardena, Livreg., artilleriet, fortifikationen
o. a.) så tillvida r. framför andra officerare, att
de togo befäl framför officerare av samma grad
vid de truppdelar, som icke åtnjöto r.
Rangell [-ge’l], Johan (Jukka) Wilhelm,
finländsk finansman och politiker (f. 1894), urspr.
advokat. R. var 1925—33 led. av styrelsen för
Andelskassornas centralkreditanstalt och blev
sistn. år dess verkst. dir. Han inträdde 1937 i
direktionen för Finlands bank och var dess t. f.
chef, medan R. Ryti innehade
statsministerposten. R. var statsminister jan. 1941—febr. 1943
och ordf, i direktionen för Finlands bank 1943
—44. R. var 1934—42 ordf, i Finlands
gymnastik-och idrottsförbund. Han anklagades i
krigsan-svarighetsprocessen 1945—46 för att ha godkänt
transiteringsavtalet med Tyskland, utan att
riksdagen hade fått tillfälle att ta ställning. R.
dömdes till 6 års fängelse men benådades 1949.
Ranger [réi’nd$a] (eng., av range, vandra,
ströva), eg. vandrare, kringströvare, numera vanl.
om beridna patrullerande gränsj ägare el.
domänvakter i U.S.A. — Rangers är den amerikanska
motsvarigheten till commandotrupper.
Rangera [ran/é’ra], ordna, utreda. —
Rangerad, även: stadgad; med god ekonomi.
Rangering [rau/è’-], uppdelning av ett
järnvägstågs vagnar samt deras växling och
fördelning till platserna för lastning el. lossning el. till
anslutande tåg; el. omvänt sammansättning av
vagnar till ett järnvägståg, så ordnat, att
avkoppling av vagnar vid olika stationer lätt kan ske.
Ang. rangerbangårdar se Järnväg, sp. 713.
Ranglista, sportv., se Ranking list.
Rangoon [-gö’n], huvudstad i Burma, Bortre
Indien, vid Iravadis östligaste deltaarm Hlaing,
där denna utvidgar sig till Rangoonfloden, och
34 km från dess mynning i Martabanviken;
613,000 inv. (1950). R. är centrum för sjöfarten
på Iravadi, Burmas viktigaste trafikled, och
utgångspunkt för järnvägar längs floden till
Mandalay och till Malackahalvön. De viktigaste
industrianläggningarna äro oljeraffinaderier,
riskvarnar och brädgårdar. R. är världens största
exporthamn för ris och teakträ och dessutom en
betydande oljehamn. I en park i n. delen av R.
ligger på en 57 m hög kulle Shwe
Dagon-pago-den (”den gyllene pagoden”), buddismens största
helgedom i Bortre Indien. Den uppfördes 588
f. Kr., mäter 463 m i omkrets, 125 m i höjd och
har förgyllt tak. Staden grundlädes på 500-talet
och utgjorde senare en del av kungariket Pegu.
Under 2:a världskriget erövrades R. av japanerna
8/s 1942.
Rangordning, se Rang.
Rangregemente, se Rang.
Rangrulla, se Rulla.
Rangström, Anders Johan Ture, tonsättare,
musikskriftställare och dirigent (1884—1947) >
bedrev 1905—08 sångstudier i Berlin och
München, var under korta perioder elev av J.
Lindegren och H. Pfitzner men var eljest som
tonsättare huvudsaki. autodidakt. Han var verksam som
musikkritiker i olika tidningar i Stockholm samt
som dirigent vid Göteborgs orkesterfören. 1922
—25 och som presskommissarie vid Kungl. teatern
1930—36. Vissa tider bedrev han även
sångundervisning. — R. hade
redan i sina tidigaste
verk skapat sig en
starkt egenartad,
personlig stil, principiellt
besläktad med
impressionismen men
innehållsmässigt förankrad
i nordisk natur och
svenskt kynne.
Stockholms stad och
skärgård voro hans
inspirationskällor (ss. i
festspelen ”Skärgårds-träd”, ”Festspel till
Stockholms stad”, 1923,
”S:t Eriks dag”, ”Staden spelar”, ”Gamla Söder
till ära”, ”Kantat till Artur Hazelius’
loo-årsmin-ne”, *933, och sviten ”En liten
Stockholmsmusi-que”). Hans kärva, ofta korthuggna melodik,
rytmen och t. o. m. harmoniken äro direkt utvunna ur
svenskt språk och dikt (Strindberg, Levertin, Bo
Bergman, Runeberg, Josephson, Fröding,
Karl-feldt, Frans G. Bengtsson, Gullberg m. fl.).
Denna litterära förankring har lämnat spår ej blott
i hans c:a 200 sånger (däribland ett 50-tal med
orkester), även till egna texter, operorna
”Kronbruden” (efter Strindberg, 1918, uppf. f. ggn i
Stuttgart 1919, i Stockholm 1922), ”Medeltida”
(efter Drachmann, 1918, f. ggn i Stockholm 1921)
och ”Gilgamesj” (1944, senare omarb., uppförd i
Stockholm 1952) samt scenmusik till Strindbergs
”Till Damaskus”, Ibsens ”Brand”, Shakespeares
”Macbeth”, ”Coriolanus”, ”Henrik IV” och
”Hamlet”, Lagerkvists ”Himlens hemlighet” m. fl. utan
även i symfonierna (I ”August Strindberg in
memoriam”, ciss moll, 1914; II ”Mitt land”, d
moll, 1919; III ”Sång under stjärnorna”, Dess
dur, 1929; IV ”Invocatio”, d moll, 1936), de
symfoniska dikterna (”Dityramb”, ”Ett
midsommarstycke”, ”En höstsång”, ”Havet sjunger”, ”Sotto
voce”, alla från 1910—13) och uvertyrerna
(”Ne-nia”, 1928, ”Overtura solenne”, ”Drapa”, ”På
nordisk sträng”). — R. har skrivit i snart sagt
alla stilarter (undantagen äro kyrkomusik och de
strängt polyfona formerna). Särsk. ha hans verk
för mindre orkesterbesättning och för
stråkorkester (t. ex. ”Divertimento elegiaco”), liksom hans
”Partita för violin och orkester” (1933), ”Ballad
för piano och orkester”, stråkkvartetten ”Ein
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
