- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 17. Payer - Rialto /
719-720

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ragunda kontrakt - Ragunda revir - Ragundasjön - Ragunda tingslag - Ragusa (Dubrovnik) - Ragusa (Sicilien) - Rahbek, 1. Knud Lyne - Rahbek, 2. Kamma - Raid - Raiffeisen, Friedrich Wilhelm - Raimondi, Marcantonio - Raimu (Jules Muraire) - Raimund - Raimund, Ferdinand - Raimundus Lullus - Rainaldi, Carlo - Raippaluoto - Raipur - Raisio - Raison d’être - Rais-uli (Raisuli), Mulei Ahmed el-

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

719 Ragunda kontrakt—Rais-uli 720

Ragunda kontrakt i Härnösands stift omfattar
ö. delen av Jämtlands ö. domsaga och består av
följ. 5 pastorat: Bräcke och Nyhem; Ragunda;
Hällesjö och Håsjö; Fors; Stugun och
Borgvattnet.

Ragunda revir, adress Ragunda, tillhör
Mellersta Norrlands distrikt och omfattar Hällesjö,
Håsjö, Ragunda samt delar av Fors sn i
Jämtlands län och Holms, Indals och delar av
Indals-lidens socknar i Västernorrlands län.

Ragundasjön, se Ragunda.

Ragunda tingslag uppgick 1948 i Jämtlands ö.
domsagas tingslag.

Ragusa [-go’sa], it. namnet på Dubrovnik (se
d. o.).

Ragusa [-go’sa], huvudstad i prov. Ragusa på
s. ö. Sicilien, 20 km från sydkusten; c:a 55,000
inv. R. blev häftigt bombat under 2:a
världskriget. Exploatering av bituminös kalksten, asfalt
och tungspat.

Rähbek. 1) Knud Lyne R., dansk
författare (1760—1830), cand. philol. 1777, 1790—99 prof,
i estetik och 1816—30 i litteraturhistoria vid
Köpenhamns univ. R. ägnade redan tidigt teatern
sitt huvudintresse. 1782 utkom hans ”Breve fra
en gammel skuespiller”, en den borgerliga och
sentimentala komediens katekes; 1785 grundade
han jämte C. H. Pram månadsskriften Minerva,
som i inflytande överträffades blott av hans egen
Den danske Tilskuer (1791—1808). Genom dessa
organ kom R. under den sentimentala och
rationalistiska epoken att utöva ett enormt inflytande
först och främst genom sin teater- och
litteraturkritik men även genom sin verksamhet för den
allmänna bildningen. Mycket betydande var han
också som visdiktare och som litteraturhistoriker,
varemot hans talrika noveller och skådespel snabbt
sjönko i glömska. — Litt.: P. Rubow, ”Dansk
litterær kritik” (1921); H. Kyrre, ”K. L. R.”
(2:a uppl. 1929).

2) Karen Margrethe (Kamma) R., f. Heger,
den föreg:s hustru (1775—1829), intog som
värdinna i Bakkehuset (se d. o.) en central
ställning i sin tids litterära liv i Danmark. Hennes
smak stod dock det slutande 1700-talets närmare
än de danska ”Guldalder”-diktarnas. Hon var
med särsk. hjärtliga band knuten till J. P.
Mynster och Chr. Molbech. Som brevskriverska
var hon sin tids yppersta. — Litt.: F.
Troels-Lund, ”Bakkehus og Solbjerg”, 1 (1920).

Raid [reid], skotskt ord, se Räd.

Raiffeisen [räi’fäizan], Friedrich
Wilhelm, tysk ämbetsman och socialpolitiker (1818
—88). För att lindra den nöd, som rådde bland
de mindre jordbrukarna, började R. 1852 inrätta
ett slags sparlåneföreningar, vilka sedermera, med
i vissa delar ändrad och förbättrad organisation,
vunnit stor utbredning i Tyskland och vanl.
benämnas Raiffeisensche
Darlehnskas-senvereine. Medl. i en sådan förening
tillhöra i regel en enda kommun och äro solidariskt
ansvariga för föreningens förbindelser. I
samband med Raiffeisenföreningarna el. på deras
initiativ ha även inrättats åtskilliga
konsumtionsför

eningar, andelsmej erier, lantbruksklubbar,
populära kurser i jordbrukslära m. m.

Raimondi [raimå’ndi], Marcantonio,
italiensk kopparstickare (omkr. 1480—omkr. 1530),
lärjunge till Francia (Raibolini). Hans första
daterade stick härrör från 1505. Vid denna tid
efterbildade han i stor utsträckning Dürers stick.
Även av Lucas van Leyden o. a. grafiker n. om
Alperna har R. tagit starka intryck. I Rom
utförde han stick efter Michelangelos målningar
samt framför allt efter Rafaels. Med hans blad
spreds den romerska högrenässansens stil ut över
Europa. — Litt.: Monogr. av H. Delaborde
(1887).

Raimu [rämy’], konstnärsnamn för Ju les
M u r a i r e, fransk skådespelare (1883—1946). R.
gjorde sig först ett namn på scenen. 1937 slog
han igenom på film med ”Kungen” och ”Kronans
pärlor”, och framgången har sedan befästs i bl. a.
”Livet går vidare”, ”Drömmarnas vals”,
”Syn-derskan” och ”Bröllopsresan”. R. var den främste
karaktärskomikern i fransk film under ett
decennium.

Räi’mund (fr. Raymond el. Raimond), grevar
av Toulouse. Greve R. IV el. R. de S a i n
t-Gilles (d. 1105) deltog i första korståget. Han
satte sig fast i landet s. om Antiokia och
grundläde där den stat, som efter hans död blev
grevskapet Tripolis (Tripoli), där hans ätt regerade
till 1187.

Raimund [räi’mont], Ferdinand,
österrikisk dramatiker (1790—1836), rymde 1808 ur
sockerbagarlära för att bli skådespelare, tillhörde
1817—30 Leopoldstadtteatern i Wien och utmärkte
sig i lokalkomiska roller. 1823 började han skriva
féerilustspel, vilka gjorde honom högeligen
folkkär, bl. a. ”Der Alpenkönig und der
Menschen-feind” (1828) och ”Der Verschwender” (1833;
”Slösaren”, 1846). — Biogr. av R. Smekal (1920).

Ra)mu’ndus Lu’llus, se Lull.

Raina’ldi, Carlo, romersk arkitekt (1611—
91), en av barockens mest använda konstnärer i
Rom, där han framför allt blev sysselsatt med
kyrkobyggen: Sant’ Agnese på Piazza Navona,
Santa Maria ai Campitelli, Sant’ Andrea della
Valle m. fl., vilka byggnader han visserligen icke
alla från början genomförde men på vilkas
utseende han dock tryckt sin prägel.

Raippaluoto [rai’paloåtå], kommun i Finland,
se Replot.

Raipur [rai’por], stad i Madhya Pradesh (f. d.
Centralprovinserna), Indiska unionen, 250 km ö.
om Nagpur; c:a 65,000 inv. Viktig järnvägsknut.
College.

Raisio [rai’siå], kommun i Finland, se Reso.

Raison d’etre [räzå’ dä’tr], fr.,
existensberättigande.

Rais-uli (Raisuli), Mulei Ahmed el-,
marockansk krigarhövding (1868—1925). Han
gjorde sig först bekant genom rövarbedrifter i
trakten av Tanger. R. lyckades bli erkänd som
hövding över stammarna i Tangers omnejd, men
hans makt sjönk, då franska ockupationen i
Marocko tilltog. 1925 blev han tillfångatagen av
Abd-el-Krim och dog i fångenskapen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:21:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffq/0450.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free