Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Raffaëlli, Jean François - Raffaëllifärger - Raffel - Raffelgarn, shoddygarn - Raffet, Auguste - Raffinad - Raffinera - Raffinering - Raffinos - Raffles, Sir Thomas Stamford - Rafflesia - Rafflesiaceae - Raffräschissör - Rafiabast, Rafiapalm - Rafider - Rafn, 1. Carl Christian - Rafn, 2. Aage - Ragata - Ragaz - Ragg - Raggmunkar, rårakor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
715
Raffaellifärger—Raggmunkar
716
största intensitet studerade R. småfolk, arbetare,
bönder, vagabonder. Sina målningar utförde han
i en självuppfunnen teknik, som närmar sig
färglagd teckning och söker enkla uttryck för
luftverkan liksom för rörelse hos människor och
djur. R. utförde teckningar, raderingar och
litografier samt småskulpturer. Han är företrädd
bl. a. i Nationalmuseum i Stockholm (”Sjömän
från Norden”) och i Göteborgs museum. —
Mo-nogr. av A. Alexandre (1909).
Raffaellifärger, oljeberedda färger av fast
form i stänger, använda som pastellkritor,
upp-funnos av J. F. Raffaélli (se d. o.).
Ra’ffel, hasardspel med tärning (el. kort).
Raffelgam, s h o d d y g a r n, ett streichgarn,
framställt av bättre yllelump.
Raffet [rafä’], Denis A u g u s t e Marie, fransk
målare (1804—60). R. blev den stora arméns
konstnärlige skildrare. Hans kompositioner av litet
format äro ofta monumentala i hållning och av
imponerande verkan. Hans litografier ha betydligt
påverkat den populära uppfattningen av
Napoleon. R. illustrerade bl. a. Bérangers dikter och
Thiers’ ”Revolutionshistoria”. — Monogr. av F.
Lhomme (1892).
Raffinäd, renat socker. — Raffinaderi,
fabrik för rening av socker m. m.
Raffinera, rena socker, oljor o. s. v. —
Raffinemang, förfining. — Raffinerad,
förfinad, utsökt, grätten, utstuderad.
Raffinering, tekniskt arbetsförfarande, genom
vilket råmaterial el. industriella mellanprodukter
befrias från däri ingående skadliga föroreningar.
Raffinos [-å’s], kem., en trisackarid med
sammansättningen C18H32O16. R., som förekommer i
små mängder, bl. a. i sockerbetsmelass, saknar
sockersmak. Genom inverkan av starka syror
spaltas r. i de tre monosackariderna galaktos, fruktos
och glykos, av vilka den är sammansatt.
Raffles [räflz], Sir Thomas Stamford,
brittisk kolonigrundläggare (1781—1826). Han
inträdde i Ostindiska kompaniets tjänst 1795.
Vid besök i Kalkutta 1810 uppgjorde R. med
generalguvernören, Lord Minto, en plan till
erövring av den holländska kolonien på Java. Han
åtföljde 1811 Minto på expeditionen dit och var
1811—1816 som lieutenant-governor Javas
styresman. Som sådan ordnade han mästerligt
förvaltningen. 1819 grundläde R. Singapore på en från
sultanen av Johore inköpt ö i Malackasundet och
skapade där en av det brittiska världsväldets
förnämsta stödjepunkter. R. var en framstående
kännare av malajiskt språk och kultur (”History of
Java”, 1817), entusiastisk naturforskare och
etno-graf.
Rafflésia, bot., se Rafflesiaceae.
Rafflesiäceae, egendomlig, parasitisk, mestadels
tropisk familj bland koripetalerna. R:s vegetativa
delar påminna om svamphyfer och befinna sig
inuti rötter el. unga grenar av växter med
vedstam samt tränga med blommorna fram ur
barken. Klorofyll saknas. Blommorna äro enkönade,
strålformigt byggda, med enkelt hylle. Vanl. sitta
de ensamma. Frukten är ett bär. Släktet Raff-
Rafflesia Arnoldii.
lesia, som växer på
Cistus-arter på
Java och Sumatra,
har jordens största
blommor; hos R.
Arnoldii äro de
fläckiga, ljusare
och mörkare röda,
med aslukt och
kunna nå 1 m i
diam. I Europa
växer Cytinus
hy-pocistis på
Cistus-arter i
Medelhavsländerna med
orangegula, sällan
röda blommor i
klase.
Raffräschissör (fr. rafraichisseur, av
rafrai-chir, uppfriska), apparat för
eau-de-cologne-dusch.
Ra’fiabast, Ra’fiapalm, bot., se Raphia.
Rafider, nålformiga, vassa
kalciumoxalat-kristaller, som ligga i vissa celler och vid
mekanisk skada på cellväggen slungas ut en och
en. De tjänstgöra som skyddsmedel mot
växtätande djur. R. förekomma hos t. ex. orkidéer.
Rafn. 1) Carl Christian R., dansk
forn-forskare (1795—1864). R. stiftade 1825 Det
kongelige nordiske oldskriftsselskab, vars sekr.
han var till sin död. Genom outtröttligt arbete
skaffade han sällskapet en fond på 170,000 kr.
och tog ledande del i dess omfattande litterära
verksamhet. Själv utgav han bl. a. ”Antiquitates
americanæ” (1837), ”Grönlands historiske
min-desmærker” (3 bd, 1838—45) och ”Antiquités
russes” (1850—52).
2) Aage R., den föreg:s sonson, arkitekt (f.
1890). R. blev tidigt förespråkare för
nyklassicismen och fick bl. a. stort inflytande på såväl
planläggningen som detaljutformningen av
politi-gården (polishuset) i Köpenhamn (1919—24) i
egenskap av prof. H. Kampmanns (se bild vid
denne) medarbetare och efter dennes död 1920
som ledare för byggnadsarbetet. R:s senare verk,
bl. a. egen villa (1936) och Teknisk selskabs skole
(1937) i Köpenhamn, präglas av tekniskt
betonad saklighet, stark rumslig verkan och förnäm
materialbehandling. R. har även utfört
konsthantverksarbeten och var 1924—45 chef för
konsthantverksskolan i Köpenhamn.
Ragäta (jfr eng. dialektordet raggot,
landstrykare), elak, trätgirig kvinna.
Ragaz [rä’gats], badort i kantonen S:t Gallen
i Schweiz, vid Rhen, c:a 520 m ö. h.; c:a 2,500
inv. Söderut ligger badorten Pfäfers med varma
(37?s) källor, vilkas vatten delvis ledes till R.
Ragg, zool., täta grupper av förlängda
stickel-hår, särskilt på buksidan hos vissa däggdjur (t. ex.
jak och myskoxe), som leva i arktisk och alpin
miljö. R. bildar hos dem vid vila en
värmeiso-lerande kudde.
Raggmunkar, r å r a k o r, rätt av råriven
potatis, ägg, mjöl, mjölk och salt, som gräddas på
plätt- eller pannkakslagg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
