Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Radioaktiva grundämnen, radioelement - Naturligt radioaktiva grundämnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
669
Radioaktiva grundämnen
670
uran
92
prof
akti-nium
91
iorium akfinium
90 89
radium francium radon asfaf polonium vismuf
83 87 86 85 84 83
bly tallium
82 81
Fig. i. Uran-radiumserien (4» + 2).
som står 2 steg t. v. i samma horisontalrad i
det periodiska systemet; genom ett /i-sönderfall
ökas den sönderfallande atomens kärnladdning
med i enhet, och den nybildade kärnan är en
isotop av det element, som står 1 steg t. h. i
periodiska systemet. De isotoper, som på så sätt
uppkomma, äro ofta själva radioaktiva.
Tillsammans bilda dessa genetiskt med varandra
förbundna isotoper en sönderfallsserie el.
en radioaktiv familj. Sedan ett
halvsekel äro 3 sådana serier kända:
uran-radiumserien (fig. 1), toriumserien (fig.
2) och u r a n-a ktiniumserien (fig. 3). Till
dessa kan läggas en 4:e serie, n e p t u n i u
m-s eri en (fig. 4), som den senaste tidens
forskningar bragt i dagen och vilken utgår
från på konstgjord väg framställda
trans-u r a n e r. De element i serierna, efter vilka
dessa uppkallats, äro i allm. de mest
långlivade. Omvandlingsserien leder slutl. till en
stabil slutprodukt. I fråga om de 3 tidigast
kända serierna äro slutprodukterna olika
isotoper av bly; i neptuniumserien är slutledet en
vismutisotop. Då masstalsförändringarna, som
endast äga rum vid a-sönderfall, vid varje
sådan process uppgå till 4 atomviktsenheter, kunna
masstalen för de olika isotoperna i en serie
framställas genom formeln + p, där n och p
äro hela tal. För uran-radiumserien är p = 2,
och denna serie kan således skrivas 411 + 2. För
toriumserien är p = o, och för
uran-aktinium-serien är p = 3, varför dessa serier framställas
av formlerna ^n, resp. 4^+3. Länge sökte man
förgäves efter den serie, vars masstal fås ur
formeln 4n + 1, och det var först vid studiet av
transuranerna, som man i neptuniumserien fann
den sökta serien. Som härav framgår, äro de 4
radioaktiva familjerna helt skilda från varandra
och utan släktskap med varandra. De visa dock
påfallande likheter.
L Uran-radiumserien. Första ledet i
serien, UI, är uranisotopen ^U (siffran upptill
t. v. anger masstalet), vilken till 99,3 °/o
förekommer i naturligt uran och har en
halverings-tid av 4,51. 109 år. Den sönderfaller under
a-strålning i UXi, som under /i-strålning övergår
i protaktiniumisotopen UX2, vilken har en
halve-ringstid av 1,14 min. UX2 är ett exciterat
tillstånd av 234Pa och kan undergå ^-omvandling till
UII el. genom y-strålning övergå till UZ, som
är grundtillståndet av 234Pa. UX2 och UZ äro
s. k. isomerer. Vi ha här således en förgrening
av sönderfallsserien. Den förstn. omvandlingen
är 670 ggr vanligare än den senare. UZ, som
har en halveringstid av 6,7 tim., omvandlas
liksom UX2 under /7-strålning i UII. Denna, som
utgör uranisotopen 234U och har en
halveringstid av 2,33 . 105 år, förekommer i naturligt uran
endast till o,oo50/o. Därpå följer en serie av 5
a-sönderfall, först till ionium, som är en torium-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
