Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pusjkin, Aleksandr Sergejevitj - Pussel - Pusta - Pustel, pustula - Pusterdalen - Puszta - Putbus (ort) - Putbus, ätt - Puteaux - Puteoli - Putney - Putrescin - Puts
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
589
Pussel—Puts
590
neger”, en etiopisk prins, som hamnat vid Peters
hov. Redan som elev i det högförnäma lyceet i
Tsarskoje Selo, som gav honom klena kunskaper
men litterära impulser, väckte P. uppmärksamhet
genom visserligen osjälvständiga men till formen
oklanderliga dikter. Formellt anställd i
utrikes-dep., levde han sedan ett stormigt dandyliv i
Petersburg. Han strödde nu omkring sig dikter,
som, till stor del alltför moraliskt el. politiskt
anstötliga för att kunna publiceras, i avskrifter
väckte samtidens förtjusning genom sin alltmer
fulländade lätta elegans. Fullt slog han igenom
med sin första större dikt, ”Ruslan och
Lud-rnila”, behandlande ett romantiskt folksagomotiv
med en godmodig och ironiskt överlägsen
1700-talsfrivolitet. Ett politiskt ode, ”Friheten”,
renderade P. — allvarligt hotad med Sibirien —
förvisning till statstjänst i Sydryssland (bl. a. i det
ännu halvt orientaliska Kisjinev). Sina intryck
därifrån och från Kaukasus och Krim omsatte
han i en rad dikter, främst ”Fången i Kaukasus”
(1821) och ”Källan i Bacht j isaraj ” (1822);
dikterna med sina blaserade och demoniska hjältar
voro delvis påverkade av Byron men ägde sitt
stora självständiga värde genom stilens
musikaliska mästerskap, naturskildringarnas prakt och
de magnifika bilderna av Kaukasus’ och Krims
egenartade människor och folkliv. Från
tjänstgöring i Odessa blev P., sedan man i ett
privatbrev från honom uppspårdt några ateistiska
vändningar, satt under polisbevakning på sitt
fädernegods Michaj lovskoj e (guv. Pskov). Livet här
inspirerade honom till ymnig litterär alstring,
framlagd och fortsatt, sedan P. 1825 tagits till nåder
av tsar Nikolaus. Denne hedrade P. genom att
själv övertaga värvet som hans censor, en
censur, som, för det mesta utövad av den ignorante
polischefen Benkendorf, för P. blev en olidlig
black om foten. Främst i den utomordentligt rika
raden av dikter, som nu utkommo, står den 1822
begynta, 1825—32 publicerade versnovellen
”Ev-genij Onegin” (sv. övers, av A. Jensen 1888;
omarb. uppl. 1918), en urspr. efter Byrons ”Don
Juan” planlagd men fullt självständigt utförd,
sällsynt rik, med upphöjd enkelhet, given, av
graciös humor och djup känsla buren, av
spiritualitet sprudlande skildring av samtida ryskt liv och
ryska människor i olika samhällsmiljöer. Dramat
”Boris Godunov” skrevs på Michajlovskoj e, efter
förebild av Shakespeares kungadramer, men
till-läts till publicering först 1831; det är dramatiskt
löst uppbyggt, men med enskilda mästerliga
scener. Nämnas må även ”Poltava” (1828),
behandlande Mazepas kärlekssaga och Peters seger över
honom och Karl XII, historiskt ensidigt men
betecknande en ny variation av P:s formella
mästerskap. Samtidigt med att efter 1830 P:s
personliga ställning blev alltmera skev — dels
genom ett giftermål med en nöjeslysten och firad
modedocka, Natalja Gontjarova, dels genom ett
allt småaktigare tsaristiskt förmynderskap —,
vände han sig från poesien till historiskt
författarskap, vars största alster var det
dilettant-mässiga arbetet ”Pugatjevupprorets historia”
(1833), och till novelldiktning — bl. a. ”Spader
dam” (sv. övers. 1948). Endast i den först
postumt publicerade ”Bronsryttaren” (1837) nådde
han under sitt sista skede upp i jämnhöjd med
sina tidigare mästerverk. I en duell, vartill P.
utmanat en av hustruns kurtisörer, den franske
emigranten d’Antès, blev P. dödad. — Litt.: P:s
skrifter föreligga i många editioner, bl. a. i 6 bd
1907—15. — Monogr. av V. Veresajev (3:0 uppl.
1928; ty. övers. 1947).
Pussel, även skrivet puzzle (eng., huvudbry),
läggspel, vars olika bitar på bestämt sätt skola
hopfogas till ett helt.
Pusta, se Puszta.
Pu’stel, pu’stula, med., se Blåsa 1).
Pusterdalen [po’s-], ty. Pustertal, it. Val
Pus-teria, en 90 km lång längsdal i Tyrolen. Dess
v. del tillhör sedan 1920 Italien, den ö. Österrike.
Från vattendelaren Toblacher Feld, 1,210 m ö. h.,
rinner Drava åt ö., Rienza åt v. till Adiges
biflod Isarco.
Puszta [po’sta] (ung., av slav, pustoj, öde),
försv. pusta, eg. beteckning på de i Ungern
mellan Theiss och Donau befintliga
jordegendomar och byar, som förstördes av turkarna under
1500- och 1600-talens krig. I överförd betydelse
användes p. för det ungerska stäppområdet
Al-föld. I sitt ursprungliga tillstånd finnes p. nu
kvar endast i Hortobågy-p.
Putbus [po’tbos], badort på s. Rügen,
Tyskland, med slott från 1872.
Putbus [po’tbos], urspr. en linje av den gamla
vendiska fursteätten på Rügen. En gren
överflyttade på 1300-talet till Danmark och använde
namnet Podebusk. Moritz Ulrik von P.
(1699—1769) blev svensk greve P. 1731 (ätten
utdöd på manssidan 1858). Dennes sonson
Wilhelm Malte von P. (1783—1854) blev 1807
svensk furste P. och 1817 preussisk (von P.)
men slöt sin gren på manssidan.
Puteaux [pytå’], n. v. förstad till Paris, vid
Seine; c:a 40,000 inv. Automobil- och
flygindustri m. m.
Pute’oli, antikens namn på Pozzuoli.
Putney [pa’tni], v. stadsdel i London,
rodd-sportcentrum, startplats för kapprodd mellan
Oxford och Cambridge.
Putrescin, kem., se Likgift.
Puts, ett lager av murbruk, anbragt på mur
el. byggnadsdel av annat material för
åstadkommande av en likartad yta. Till p. användes vanl.
kalkbruk; där större motstånds förmåga mot fukt
och frost eftersträvas, användes hydrauliskt
murbruk el. tillsättes putsbruket med cement. P. kan
göras vattentät genom tillsats av vissa i handeln
förekommande preparat; ceresit, sika m. fl.
Murbruket anbringas på underlaget genom kastning
med murslev och avjämnas medelst kvast el.
bräde. Det förra förfaringssättet (rappning) ger en
grov yta, som följer murens oregelbundenheter,
det senare en helt slät yta. Om p. skall anbringas
å trä, spikas härpå först rörmattor
(reveterings-mattor), vid vilka bruket får gott fäste. P. kan
även anbringas på järntrådsnät, som spännes på
en järn- el. trästomme.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
