Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pungdjur - Pungdjävul el. djävulsbjörn - Punggrävling - Pungmullvadar - Pungmårdar - Pungråttor - Pungräv - Pungsvamp - Pungutter - Pungvarg - Pungört - Punica, Punicaceae - Puniska krigen - Punjab, Pandjab, Pen(d)jab, Pandschab, Pundschab
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
581
Pungdjävul—Punjab
582
Kroppslängden uppgår till 60 cm, vartill kommer
svansen med 45. Fållen är tät, mjuk, bestående av
silkesartad bottenull och korta stickelhår. Färgen
är vanl. brungrå, under ljust ockragul. Rygg,
svans och morrhår äro svarta. Skinnet är under
namnet australisk opossum ett av pälsmarknadens
allmännaste, ofta under allehanda fantasinamn.
Om p u n g b j ö r n e n el. k o a 1 a se d. o. Denna
fam. närstående voro även det noshörningstora
Diprotodon och det något mindre Nothotherium
från Australiens pleistocena lager. Till fam.
vombatartade pungdj ur, Phascolomyidae,
hör den meter långa vombaten, Phascolomys
cinereus, med klumpig, björnliknande kropp och
typiskt gnagarbett. Den gräver skickligt och
lever av rötter o. dyl. Om k ä n g u r u d j u r se d. o.
Pungdjävul el. d j ä v u 1 s b j ö r n, Sarco’ philus
satänicus
(ursi-nus), numera
endast på
Tasma-nien förekommande pungdjur
med kraftig,
un-dersätsig kropp,
stort, klumpigt
huvud, korta
öron, små ögon,
vårtiga läppar,
kort, vid roten
mycket tjock svans och korta, något böjda ben.
Pälsen består av korta, styva, svarta hår.
Kroppslängden uppgår till omkr. 1 m, varav 30 cm
komma på svansen. P. livnär sig som ett rovdjur,
men äldre uppgifter om dess blodtörst äro i
högsta grad överdrivna.
Punggrävlingar, Peramèlidae, pungdj ursfam.,
vars arter ha starkt förlängda bakben, smalt
huvud med
utdragen nos samt
vanl. kort,
tunn-hårig svans.
På
framfötter-na äro två el.
tre tår försedda
med starka klor.
Pungens
öppning är
bakåt-riktad. P.
före
komma i Australien och på Nya Guinea, gräva
hålor i jorden och livnära sig av saftiga
rötter, frön, larver och maskar. De egentliga p.
tillhöra släktet Perameles,
näspunggräv-lingar el. bandikuter, som kunna bli 50
cm långa, varav 12 cm komma på svansen.
Pungmullvadar, Notory’ctidae, pungdjursfam.,
omfattande en enda art, pungmullvaden,
Notoryctes typhlops, från mell. Australien. Till
sin byggnad överensstämma p. anmärkningsvärt
väl med guldmullvadarna.
Pungmårdar, Dasyürus, släkte av fam.
rov-pungdjur, Dasyuridae (se Pungdjur), vars arter
utmärkas av långsträckt kropp, spetsigt huvud,
korta, kraftiga ben, lång svans och tät päls. Alla
äro rovdjur, som livnära sig av mindre
ryggradsdjur. Bäst känd är vanliga pungmården,
Pungdjävul.
Näspunggrävling.
Pungråtta, Didelphys marsupialis.
Da sy ur us viverrinus, från Sydaustralien och
Tas-manien, med en kroppslängd av omkr. 40 cm.
Pungråttor, Didel phy’idae, uteslutande i
Amerika förekommande pungdjursfam., vars arter
utmärkas av ursprungliga drag. Kroppen är
under-sätsig, nosen spetsig, stortån motsättlig och utan
klo, svansen i regel lång och utbildad till
grip-organ. Storleken uppgår högst till en katts. Pung
saknas hos några arter, likväl är
dräktighets-perioden utomordentligt kort. Ungarnas antal är
vanl. stort. Alla äro insektätare el. rovdjur och
föra ett nattligt
levnadssätt. Till
släktet
Didel-phys, omfattande stora arter
med lång,
fjäl-lig gripsvans,
hör den v i r g
i-niska pungråttan el.
opossum, D.
virginiana, med
en kroppslängd
av 47 cm,
vartill kommer den
43 cm långa
svansen. Den är
ett utpräglat
träddjur,
hemmahörande i s.
ö. delarna av
Nordamerika,
och ett svårt skadedjur i hönsgårdarna. Pälsen har
ringa värde (ej att förväxla med ”australisk
opossum” el. rävkusu, se Pungdjur). Allmän i
Sydamerika är m u c u r a n, D. marsupialis. Till de
minsta p. höra de sydamerikanska
pungnäbbmössen, släktet Peramys, som till storlek och
utseende erinra om näbbmöss. De mellan- och
sydamerikanska punguttrarna, släktet
Chi-ronectes, utmärkas av simhud mellan tårna och
hämta sin föda huvudsaki. i smärre vattendrag.
Pungräv, zool., se Pungdjur.
Pungsvamp, bot., se Biåssvampar.
Pungutter, zool., se Pungråttor.
Pungvarg, zool., se Pungdjur.
Pungört, bot., se Lomme.
Pünica, Punicäceae, bot., se Granatträd.
Puniska krigen, se Romerska riket.
Punjab [eng. utt. pand^ä’b] (”femflodslandet”),
Pandjab, Pen(d)jab, Pandschab,
Pundschab, förutv. brittisk provins i Främre
Indien, 1947 uppdelad mellan Pakistan och Indiska
unionen. — P. är en av Främre Indiens äldsta
kulturbygder; genom grävningar vid Harappa
under 1920-talet har man funnit spåren av den
äldsta, trol. förariska kulturen i Indien, och under
vedisk tid synes P. ha varit den indiska kulturens
centralpunkt. Mot slutet av 500-talet f. Kr.
införlivades P. med akemeniderriket. Omkr. 305 f. Kr.
fogades P. till Mauryaväldet, kom vid dettas fall
under greko-baktriskt välde och delade därefter n.
v. Indiens öden fram till den muhammedanska
erövringen genom Mahmud al-Ghazni. P. stod seder-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
