Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pullman, George Mortimer - Pullmanvagn - Pullover - Pulmo - Pulmonaria - Pulmonata - Pulmotor - Pulp - Pulpa - Pulpahålan - Pulpet - Pulpettak - Pulque - Puls - Pulsatilla - Pulserande likström - Pulsometer - Pulsåder - Pult - Pultava - Pultron - Pulver - Pulverisera - Pulvermetallurgi (metallkeramik) - Pulverskorv - Puma, kuguar el. silverlejon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
573
Pullman—Puma
574
Pullman [po’lman], George Mortimer,
amerikansk industriidkare (1831—97). Han
konstruerade på 1850-talet den första sovvagnen för
järnvägståg av en typ, som blivit karakteristisk
för de amerikanska järnvägarna (Pullman car).
P- byggde vid Chicago för tillverkning av
järnvägsvagnar verkstäder, som utvecklade sig så
kraftigt, att de gåvo upphov till ett helt
stads-liknande samhälle, 1889 införlivat med Chicago.
Pullmanvagn [po’lman-], urspr. benämning
på bekvämt utrustad järnvägsvagn
(restaurations-salongs- el. sovvagn), byggd av Pullman Car
Company i Chicago (jfr. Pullman, G. M.).
Numera avses med p. även vissa europeiska, med
extra bekvämligheter försedda vagnar.
Pullover [po’låuva, sv. utt. -å’-] (eng., av
pull, draga, och over, över), stickad el, virkad
sporttröja med ärmar, buren av både damer och
herrar. P. kan ha ett kort halssprund och även
krage (men icke en krage, som sluter tätt om
halsen; plagget är då i stället en sweater).
Saknar p. ärmar och har formen av en väst,
som dragés över huvudet, kallas den s 1 i p o v e r
(”som lätt glider över”). När denna väst
knäpptes med korsade f ramstycken, kallades den
crossover (”överkorsare”). En cardigan
slutl. är närmast en kofta med knäppning.
Pu’lmo, lat., anat., lunga.
Pulmonäria, bot., se Lungört.
Pulmonäta, zool., se Lungsnäckor.
Pulmötor, apparat för konstgjord andning. P.
består i huvudsak av syrgasbehållare, in- och
utandningsslangar samt ansiktsmask och nyttjas
för räddande av gas- el. rökförgiftade, av
elektrisk ström bedövade, genom tillbud till
drunkning skendöda o. s. v.
Pulp [palp], eng., pappersmassa.
Pu’lpa, lat. 1) Köttet i en djurkropp. — 2)
Den mjuka delen inuti en tand. — 3) Fruktkött,
den saftiga delen av en bärartad frukt. — 4)
Fodermedel, som erhålles som avfall vid
stär-kelsef ramställning.
Pulpahålan, anat., se Tänder.
Pulpèt, skrivbord el. ställ med sluttande skiva.
Pulpettak, yttertak med fall åt blott en sida.
Pulque [po’lka], se Agave.
Puls (lat. pu’lsus) betecknar i allm. en
periodisk rörelse i samma rytm som hjärtslagen,
särskilt artärpulsen. Vid sin
sammandragning utdriver vänstra kammaren en viss
blodmängd, som åstadkommer en utvidgning av det
närmaste partiet av aorta. Till följd av
kärlväggens elasticitet fortplantar sig denna
utvidgning som en våg, pulsvågen, genom hela
artärsystemet. Fortplantningshastigheten uppgår
till 7—10 m i sek. hos friska människor.
Pulsvågen är oberoende av den egentliga
blodströmmen, vars hastighet i vila endast uppgår till
högst 0,5 m i sek. I de finare artärerna
utjämnas pulsvågen, så att en k a p i 11 ä r p u 1 s i
regel ej förekommer. Man har konstruerat särskilda
apparater (sfygmografer) för direkt
uppskrivning (registrering) av p. i form av en
kurva, den s. k. pulskurvan el. s f y g m
o-grammet (jfr Kardiograf och Elektrokardio-
grafi). På pulskurvan urskiljer man utom den
primära pulsvågen, som står i direkt
samband med kammarens systole, en del smärre
vågor. Av gammalt har man uppställt vissa
pulskvaliteter. Efter storleken av de enskilda
pulsslagen, urskiljer man en stor och en liten p.;
efter slagföljden el. pulsfrekvensen en hastig och
en långsam p.; efter det enskilda pulsslagets
tidslängd en snabb och en trög p.; efter det större
el. mindre motstånd artären gör mot
samman-tryckning en hård och en mjuk p. —
Pulsfrekvensen, antalet pulsslag (hjärtslag) i
min., är i allm. högre hos mindre djur än hos
större. Hos människan i första levnadsåret är
pulsfrekvensen i genomsnitt 134. Från tjugonde
året har den sjunkit till omkr. 70 för att stiga
något mot ålderdomen. Den är högre hos
kvinnan än hos mannen. Hos en och samma individ
växlar pulsfrekvensen med kroppsläget — lägre
i liggande än i upprätt ställning. Vidare ökas den
genom förmedling av hjärtnerverna efter
måltiderna, vid sinnesrörelser samt framför allt vid
muskelverksamhet. En direkt inverkan på hjärtat
ligger däremot till grund för stegringen av
pulsfrekvensen vid förhöjd kroppstemp. — En verklig
v e n p u 1 s, d. v. s. en puls, som ej är fortledd
från närliggande artärer, kan iakttagas i de
närmast hjärtat liggande venstammarna. I denna
venpuls kan man urskilja detaljer, som återge
högra förmakets slagföljd, samtidigt med att
artärpulsen återger vänstra kammarens. Vid vissa
sjukliga förändringar i hjärtat kan arten av
oregelbunden p. därigenom preciseras. Jfr
Blodomlopp och Hjärta.
Pulsati’lla, bot., se Backsippa.
Pulserande likström, se Likström.
Pulsomèter, se Pump.
Pulsåder, se Artär.
Pult, pulpet el. podium, särsk. för
orkesterdirigent.
Pulta’va, dets. som Poltava (se d. o.).
Pultrön, feg stackare, kruka.
Pulver (av lat. pu’lvis, stoft, damm), genom
målning, stötning och siktning i helt fina korn
fördelat ämne. Inom farmacien skiljer man
mellan enkla p. (pu’lveres si’mplices), som
uppkomma genom finfördelning (pulverisering) av ett
enda ämne, och s.ammansatta p. (pu’lveres
com-po’siti), som äro blandningar av flera enkla p.
I pulverform kunna läkemedels verksamma
beståndsdelar i allm. lätt lösas av
digestionsvätskor-na och upptagas i organismen.
Pulveriséra, bringa till pulverform, finmala.
Pulvermetallurgi (metallkeramik),
framställning av föremål genom pressning och
sintring av pulver, främst metallpulver.
Pulverskorv, se Potatissjukdomar.
Puma, kuguär el. silverlejon, Fèlis
co’ncolor, till kattsläktet hörande amerikanskt
rovdjur, till färgen grågult i för olika raser
växlande nyanser, lika hos båda könen, medan
ungarnas dräkt utmärkes av runda, svarta fläckar,
ofta ordnade i längsgående rader. P. är 120 cm
lång (utom den 65 cm långa svansen),
mankhöj-den 60 cm. P. förekommer från British Colum-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
