Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pryl - Prytaneion - Prytaner - Prytz, 1. Carl - Prytz, 2. Björn - Prytz, 3. Agneta - Prytz, Eva - Prytziska fonden - Przemyśl - Przewalski - Przibram, Hans - Przjevalskij, Nikolaj Michajlovitj
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
539
Pryl—Przjevalskij
540
Pryl, spetsigt handverktyg, liknande en syl,
ehuru grövre. Användes för upprymning av hål,
t. ex. i trä el. plåt, och har för sådant
ändamål vanl. fyrkantig sektion.
Prytanéi’on, regeringens samlingslokal,
rådhus i forngrekiska städer, där medlemmarna
tilllika intogo måltider på statens bekostnad.
Prytäner (grek. pryta’neis, förmän,
styresmän), medlemmarna av ett regeringsorgan av
växlande betydelse i forngrekiska stater, i Aten
efter Kleisthenes den varje tiondedel av året
växlande del av rådet, som ständigt var samlad
och skötte de löpande ärendena.
Prytz. i) Carl Robert, affärsman, donator
(1865—1938), se Prytziska fonden.
2) Björn Gustaf P., den föreg:s kusins son,
industriman och diplomat (f. 1887 2/4), erhöll
sin uppfostran i England och examinerades 1903
från Dulwich College.
Han var 1908—13
anställd vid ab.
Separators reklamavd. i
Stockholm och blev
1913 chef för SKF:s
reklamavd. i Göteborg.
Följ, år utsågs P. till
verkst. dir. för SKF:s
försäljningsbolag i
U.S.A.; bolaget
etablerade där på hans
initiativ egen
tillverkning och inköpte i
samband härmed ett
par företag i
bran
schen. Det amerikanska bolagets aktiekapital hade
1919, då P. utsågs till verkst. dir. för SKF i
Göteborg, stigit till 11 mill. S- — Under P:s
chefskap utbyggdes SKF snabbt, vilket
möjliggjordes bl. a. genom en stark ökning av antalet
utländska försäljningsfilialer. Samtidigt
förvärvades för SKF bl. a. 1 fransk och 7 tyska
kullagerfabriker. — P. lämnade 1937 chefskapet för
att bli svensk envoyé i London (1937—47).
Verksamheten på denna ansvarsfulla post redovisas
i ”Handlingar rörande Sveriges politik under
2:a världskriget” (3 bd, 1947). I övrigt har P:s
verksamhet på flera sätt varit knuten till svensk
industri. Han var 1932 ordf, i kommittén för
rekonstruktion av Svenska tändsticks-ab. och
1933—37 bolagets ordf.; 1935—38 ordf, i
Sveriges allm. exportfören., sedan 1949 ordf, i ab.
Volvo, sedan 1948 v. ordf, i ab. Götaverken och
styr.-led. i ab. Separator. — P. tillhörde A. K.
1929—30 (liberal).
3) Ingrid Agneta P., den föreg:s dotter,
skådespelerska (f. 1916 V12). Via balett- och
revyscenen (Karl-Gerhards) kom P. 1942 till
Göteborgs stadsteater, där hennes egentliga
genombrott ägde rum med Cleo Singer i
”Månraketen”. Efter en utlandsvistelse återkom P. på
Malmö stadsteater med en gästroll, Malins Maria
i V. Mobergs ”Vår ofödde son”. I jan. 1946
vände hon tillbaka till Göteborgs stadsteater och
spelade där med stor framgång Eurydike
(Anouilh). 1948 övergick P. till Malmö
stads
teater. P. kommer framför allt till sin rätt i
den klassiska repertoaren, t. ex. Beatrice i
”Mycket väsen för ingenting” och Belisa i
”Järnvattnet i Madrid”, samt i Strindbergs-rollerna
Karin Månsdotter i ”Gustaf Vasa”, Frun i
”Brända tomten” och Damen i ”Till Damaskus
I” men har även haft framgångar i ett flertal
andra roller. Efter revygästspel även i
Danmark följde hon med sin make till
Uppsala-Gävle stadsteater 1951. — P. har även framträtt
i en rad filmroller. — G. 1947 m. teaterchefen
och regissören Gösta Folke.
Prytz, Ev a,-norsk sångerska (f. 1917). Efter
studier för A. Skilondz och vid Musikhögsk. i
Stockholm debuterade hon 1945 som Zephyr i
”Lycksalighetens ö” vid Kungl. teatern i
Stockholm och är sedan 1946 engagerad där. P. har
med framgång utfört en rad sopranroller.
Pry’tziska fonden, tvenne av C. R. Prytz
donerade, under Jernkontorets förvaltning stående
fonder för bergshistorisk (1917 och 1925; c:a
200,000 kr 1951), resp, metallurgisk och
metallo-grafisk forskning (1938; c:a 217,000 kr 1951).
Przemysl [pjä’mysjl], stad i Galizien i s. ö.
Polen, vackert belägen vid floden Sans utträde
ur Karpaterna och vid järnvägen
Lwow—Kra-köw; c:a 40,000 inv. Säte för en
romersk-katolsk och en grekisk-ortodox biskop. Den gotiska,
katolska katedralen är från 1400-talet. P. var
redan på 1600-talet befäst och belägrades bl. a.
av en svensk armé under Karl X Gustavs polska
krig. — Under 1 :a världskriget blev P., sedan
1870-talet Österrike-Ungerns starkaste fästning,
inneslutet av ryska arméer i sept. 1914, utsatt
för våldsamt anfall och beskjutet, undsatt och
åter inneslutet i nov. s. å. Efter 4 V2 mån.
belägring måste fästningen 22/s 1915 kapitulera.
Under centralmakternas stora offensiv 1915 kom
fästningen genom stormning ’/b åter i deras våld.
Efter ryska revolutionen hölls P. en tid besatt
av ukrainarna.
Przewa’lski [p/ä-], polsk namnform för
Przjevalskij (se d. o.). — Om P r z
e-walskis häst se Hästdjuren, sp. 742.
Przibram [p/i’-], Hans, österrikisk biolog
(f. 1874), sedan 1914 prof, i Wien i
experimentell zoologi, ett område, där han utfört
banbrytande verksamhet. Hans huvudarbete är
”Expe-rimentalzoologie” (7 bd, 1907—30).
Przjevalskij [pr?eva’lskaj], N i k o 1 a j M
i-c h a j 1 o v i t j, rysk general och asienforskare
(1839—88), blev 1864 officer och lärare i geografi
vid junkerskolan i Warszawa, kommenderades
1867 till ö. Sibirien och utforskade Ussurilandet
1868—69 (”Resa i Ussurilandet”, på ry. 1870).
Sedan följde 4 stora forskningsresor, vilka
berörde Mongoliet, Dsungariet, Tibet och
Tarimbäc-kenet och som han skildrat i ett flertal
arbeten. I början av 5:e resan (1888) till Tibet
för att nå Lhasa avled P. i Karakol.
Sammanlagt kartlade han nära 30,000 km resrutt och
hopbragte kolossala växt- och djursamlingar —
bl. a. upptäckte han vildkamelen och P:s häst.
— Litt.: S. Hedin, ”General P:s forskningsresor
i Centralasien” (1889—90).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
