Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Prorogation - Prorogera - Prosa - Prosaiska krönikan - Proscenium - Pro secundo - Prosektor - Proselyt - Proseminarium - Pro sensu communi - Proserpina - Prosit - Proskribera - Proskription - Prosodik (prosodi) - Prosopis - Prospekt - Prospektering - Prost - Prostata, blåsportkörteln - Prostituera - Prostitution
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
521
Prorogera—Prostitution
522
I engelsk statsrätt betecknar p. avbrytande
genom k. kung, av parlamentets förhandlingar, vanl.
vid sessionens slut. Efter p. måste alla lagförslag
(bilis) ånyo framläggas för behandling i stadgad
ordning, medan däremot vid aj ournering
man vid billens behandling fortsätter vid det
stadium, dit man vid avbrottet hunnit.
Prorogera [-åg-], uppskjuta.
Prosa, lat. (urspr. prörsa el. prove’rsa, näml.
orätio, rätt fram gående tal), det av metrikens
skrankor och tonviksflyttningar icke hämmade
språkliga uttryckssättet, obundet tal, obunden stil,
det vanliga skrivna språket i motsats mot bunden
stil, vers, poesi. I skriven p. brukar skiljas
mellan tre huvudarter: högprosa, omfattande
högtidligare stilar, ss. predikans och festtalets,
normalprosa, vartill höra tidningsartiklar, icke
personligt präglade brev m. m., och 1 å g p r o s a,
som står vardagligt samtalsspråk nära. Jfr G.
Cederschiöld, ”Om svenskan som skriftspråk”
(5:e uppl. 1924) och G. Lanson, ”L’art de la
prose” (1907). — Prosafst (även p
rosatö r), författare på prosa. — Prosaisk, i
obunden stil, på prosa; förståndsmässig, nykter;
alldaglig; platt, trög, opoetisk.
Prosaiska krönikan, äldsta försöket till en
svensk rikshistoria, är av mycket ringa historiskt
värde men utövade länge inverkan på svensk
historieskrivning. Krönikan är nedskriven på
1450-talet. Utom sin fantasi har författaren som
källor använt bl. a. Jordanes, Rodericus Toletanus,
Adam av Bremen, norska Didrikssagan, Registrum
Upsalense av 1344 och Saxos historia. P. har
senast utgivits av G. E. Klemming (”Småstycken
på forn svenska”, 1868—81).
Proscènium, lat. (grek, proskènion, av pro,
framför, och skenè, tält el. barack, i detta fall
skådespelarnas avd. bakom den antika teaterns
orchestra), urspr. den tillfälliga dekorativa vägg,
som vid föreställningarna dolde skenè för
publiken och utgjorde den fond, mot vilken
skådespelarna rörde sig. Den bestod vanl. av en rad
pelare av trä, mellan vilka mattor och fällar
hängdes. — P. i modern mening är
scenöppningens hela konstruktiva och dekorativa inramning
åt salongen till.
Prö secu’ndo, lat., för det andra.
Prose’ktor, lärare (närmast professor) i
normal eller patologisk anatomi.
Proselyt, nyomvänd, nyvunnen anhängare;
hist., inom den hellenistiska synagogan en
ickejude, som övergick till judendomen genom att låta
omskära sig. Upptagningen skedde vanl. genom ett
reningsbad (”proselytdop”). — En annan kategori
var de ”gudfruktiga” (hedningar), som utan att
bli omskurna deltogo i synagoggudstj änsten och
ålade sig vissa etiska och rituella förpliktelser.
Pröseminarium, se Seminarium.
Prö sénsu commüni, lat., ”för sunda
förnuftet”; se Kellgren, J. H., sp. 195.
Prose’rpina, rom. myt., se Persefone.
Prösit, lat. (pres. konj. av pr ode’sse, gagna),
eg. ”må det gagna!”, väl bekomme!; välönskan
till en nysande; nysningar betraktades fordom
som förebud (till ont el. gott).
Proskribèra, förklara som fredlös.
Proskriptiön, urspr. i Rom kungörelse, som
offentligen anslogs. Sulla lät efter segern över
Marius offentliggöra listor (p.-listor) över
politiska motståndare, som förklarades fredlösa och
vilkas egendom indrogos. Sedan det 2:a
triumviratet i ännu större utsträckning begagnat denna
metod, har ordet p. fästs vid densamma.
Prosodik (pr os o di), den del av ljudläran,
som omfattar läran om språkljudens sonoritet,
kvantitet, intensitet och tonalitet.
Prosöpis. 1) (Bot.) Växtsläkte, tillhörande
gruppen Mimosoideae bland baljväxterna,
omfattande buskar el. träd, hemmahörande i de
tropiska och subtropiska länderna. Blommorna sitta
vanl. i cylindriska ax. Av mesquitoträdets, P.
juli-flora, baljor erhålles mesquito- el. sonoragummi.
Det lämnar även ett mycket hårt och hållbart
virke. På grund av den höga sockerhalten ätas
baljorna av mesquitoträdet liksom av
algarrobo-trädet, P. alba (jfr Algarrobo), av indianerna.
2) (Zool.) Se Bifamiljen, sp. 13.
Prospe’kt (lat. prospe’ctus, utsikt, anblick). 1)
Utsikt; framställning av gator, torg m. m. el.
av landskap med byggnader; namn på raka, breda
gator i Ryssland, bl. a. i Leningrad. — 2) Plan
el. anmälan om tillämnat företag (tidskrift, affär,
skola o. s. v.).
Prospektéring, se Malmletning.
Prost (av lat. präèpo’situs, föreståndare),
innehavare av viss kyrklig värdighet. Under
medeltiden var p. domkapitlets preses och ledare av
dess förvaltning. I Sverige blev från 1600-talet
kyrkoherden vid domkyrkan domkapitlets vice
preses med titeln domprost. Präst, som hade
uppsikt över en del av stiftet, kallades under
medeltiden omväxlande archipresbyter, dekan och (i de
skandinaviska kyrkorna) praepositus. Indelningen
i prosterier (kontrakt) bibehölls efter
reformationen. De visitationer (prostting), som
kontraktsprosten (tidigare användes även benämningen
häradsprost) enl. Kyrkolagen årl. skulle hålla (för
kontroll av uppbörden och kyrkotuktens
utövande), ha kommit ur bruk. Vid nutida
prostvisita-tioner är p. biskopens ställföreträdare. Biskopen
kan utnämna titulärprost (”p. över egna
församlingar”) utan ämbetsmyndighet. — I Danmark
har varje stift ett antal distriktsprovster; en av
dem är stiftsprovst (i Roskilde domprost).
Pro’stata (av grek. prostatei’n, förestå),
blås-portkörteln, anat., namn på en ung.
kastan-jestor körtel, som omsluter mannens urinrör
omedelbart under blåsan. P. genomlöpes av de båda
sädesledarna, och under passagen genom p. får
säden sin definitiva karaktär. Sekretet anses
utöva ett aktivt inflytande på spermatozoernas
rörlighet. Med tilltagande ålder kan p. förstoras
(prostatahypertrofi) och ge anledning till
försvårad urinavgång.
Prostituera (lat. prostitu’ere, eg. utställa;
utbjuda, hålla till salu), offentligen prisgiva,
blottställa, utskämma, göra ett skändligt bruk av,
vanhelga; hålla fal till otukt. — Adj.:
prostituerad.
Prostitution, vanl. om vanemässigt ingående
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
