Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Promiskuitet - Promissory note - Promotion - Promotor - Promovendus - Prompt - Promulgation - Pronomen - Pronominell - Prononcera - Prontosil, rubiazol, sulfonamiddiaminoazobensol - Pronunciamiento - Propaganda - Propagera - Propageringsapparat - Propan - Propanol - Pro patria (för fäderneslandet) - Pro patria (Sällskapet) - Propeller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
515
Promissory note—Propeller
516
utan några band och lagar. Vissa författare ha
hållit före, att människan en gång levat i p.
Promissory note [prå’misari nåu’t], i
England och U.S.A. förekommande form av
skuldförbindelse, antingen med endast utställarens namn
och betalbar till honom själv el. med även en
betalningsmottagare angiven, i senare fallet
motsvarande en egen växel.
Promotion (lat. promötio, av promovére,
befordra), det högtidliga utdelandet av
doktorsvärdighet vid univ. el. högsk. Bruket med p. är
lika gammalt som inrättandet av de akad.
lärdomsgraderna, och p. försiggingo redan tidigt
(1300-talet) under särskilt pompösa och
högtidliga former, av vilka flera ännu leva kvar. I
Sverige förrättas p. numera i maj och vanl.
gemensamt av alla 4 fakulteterna; vid tillfällen för
större akad. fester förläggas de till den mån.,
i vilken dessa inträffa. Promotor (vanl.
vederbörande fakultets dekanus), som skall
överräcka insignierna på doktorsvärdigheten till p r
o-movendi, övergår till själva p. efter att först
ha satt lagerkrans, resp, doktorshatt på sitt huvud.
P. utföres på latin. Promovendi få en och en
stiga upp i katedern och av promotor mottaga
insignierna. Icke närvarande promovend
promoveras absens (frånvarande). Vid p. håller
också en av fakulteternas dekaner föreläsning över
något ämne inom eget forskningsområde (tr. som
bilaga till ”inbjudningsskriften” till p.). För
promotor och för varje jubeldoktor lossas 2, för
varje promovend (hedersdoktor och doktor efter
avlagt prov) 1 kanonskott. I Lund bära små
flickor (”kransflickor”) promovendis kransar
(ceremonielet fullt utbildat 1811), och en av
promovendi hyllar vid promotionsaktens slut på
latin univ. — Litt.: E. L. Backman, ”Doktors-p.
i Uppsala” (1927); B. Olsson, ”Doktors-p. i
Lund” (1947).
Promotor, se Promotion. — P. (eng.
promotor), ekonomiskt ledande företagare, t. ex. p.
för en uppfinning, en boxningstävling.
Promove’ndus (plur. promove’ndi), den,
som skall promoveras.
Prompt [-å-], ovillkorligen; ofördröj ligen.
Promulgatiön, offentligt tillkännagivande om
utfärdande av en lag. — Verb: promulgéra.
Pronomen (plur. även -öm i na; lat, ord,
som står i st. f. nomen), ord, vars betydelse
är ytterst variabel, i det att det får så gott
som hela sitt innehåll ur sammanhanget
(situationen) ; p. äro varken artnamn el. egennamn
utan allmänna hänvisningsord. Han, det, sin o. s. v.
kunna beteckna, resp, hänföra sig till oändligt
många personer, ting, förhållanden, och vad det
är fråga om får sammanhanget upplysa om. Vanl.
räknas till p. blott substantiviska och
adjektivis-ka ord, vilka bruka indelas alltefter betydelsen:
d e f i n i t a (bestämda) p., vilka underindelas
efter grammatiska egenskaper i personliga (jag,
du, ni, han o. s. v.), possessiva (min, hans o. s. v.),
demonstrativa (eg. en avd. av tredje personens
personliga p.: den, det, densamme m. fl.) och
relativa (som, vilken m. fl.), indefinita
(obestämda) och interrogativa (frågande). De
definita p. indelas även i deiktiska
(utpekande), då p. bestämmes av den närvarande
situationen, och anaforiska (erinrande), då p.
bestämmes 1) av något förut givet el. 2) av
något följande; det senare fallet ställes av
somliga grammatiker som en tredj e avd., d e t e
r-minativa p. — Till p. höra även adverb och
s. k. svar- el. meningsord, vanl. sammanfattade
under beteckningen pronominella ord,
t. ex. då, nu; här, där, var? (och prepositioner,
sammansatta med dem: härom, varifrån o. s. v.),
ja, jo, nej, vilkas betydelse beror på den fråga
de besvara. — Se A. Noreen, ”Vårt språk”, V
(1904)-
Pronomine’ll, som hör till, fungerar som 0. s. v.
ett pronomen.
Prononcera [-någ-], uttala, tydligt ange. —
Prononcerad, skarpt utpräglad. — P r
o-n o n c i a t i ö n, uttal.
Prontosil, rubiazol,
sulfonamiddia-minoazobensol, ett gulrött azofärgämne,
vars effekt vid infektioner av streptokokker och
pneumokokker upptäcktes 1932, och härigenom
inleddes den moderna kemoterapien med
sulfona-midpreparat. P. har nu ersatts av andra
sulfapreparat.
Pronunciamiento [prånonpjamjä’ntå], sp.,
uppror, särskilt militär statskupp.
Propaga’nda (av lat. propagäre, fortplanta,
utbreda). Termen p. kommer närmast från det
latinska uttrycket Congregätio de propaga’nda
fi’de (”Propagandan”), vilket betecknar en av
påven Urban VIII 1622 skapad inst. för
dryftande av den katolska kyrkans utbredande.
Numera avser p. medlen för utbredandet av
uppfattningar, ej själva målet. Termen p. i denna
betydelse kom i mera allmänt bruk under 1 :a
världskriget, då p. f. f. g. mera systematiskt
användes som ett medel i den psykologiska
krigföringen. Med p. i psykologisk mening
avses de systematiska försöken att, som regel
med verbala medel, påverka individernas sätt att
”se” på förhållandena, så att man får deras
attityder och inställningar, och i sista hand deras
handlingar, under kontroll. All p. går ut på att
i första hand ändra folks sätt att uppfatta
fakta och händelser. Genom att få folk att ändra
uppfattning söker p. leda deras handlingar i
avsedda riktningar. Under 2:a världskriget togs
p. rikligt i bruk av de krigförande parterna.
Propagera, utbreda, verka för (en åsikt).
Propagèringsapparat, beredningsapparat för
jäst, bl. a. i samband med vin- och öltillverkning.
Propän, kem., se Kolväten.
Propanol [-ä’l], kem., se Propylalkohol.
Prö pa’tria (lat.), för fäderneslandet (bl. a.
svärdsordens devis och motto för Tegnérs
”Svea”).
Pro patria, se Sällskapet Pro patria.
Propedéütlk [el. -devti’k] (av grek, pro, i
förväg, och paldeu’ein, undervisa, av päls, barn),
inledning till en vetenskap, vanl. i
sammansättningen filosofisk p. Dit räknas logik och
psykologi. — Adj.: P r o p e dé"u’t i s k [el. -e’v-].
Prope’ller (av lat. propeflere, framdriva).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
