Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Profit - Pro forma - Profoss - Profylax - Progesteron - Prognati - Prognos - Pro gradu - Program - Programchef - Programmatisk - Programmusik - Progress - Progression - Progressister - Progressiv - Progressiv skatt - Progressivsystem - Prohibitiv - Projekt - Projektil - Projektilens bana och yttre form
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
505
Profit—Projektil
506
Profit [pråfi’; sv. utt. profi’t], fr., vinst,
af färsförtjänst. — Verb: Profitera.
Prö forma, lat., för formens skull; för syns
skull.
Prof oss [-å’s], fordom tjänsteman vid
krigsmakten, som hade att upprätthålla ordningen,
uppträda som åklagare och efterse verkställigheten av
ådömda straff. Sedermera förlorade titeln i
anseende, då p. hade att själv verkställa
kropps-straff. Nuv. militära motsvarighet till p. är
väbel.
Profyla’x (av grek. profyla’ttesthai,
förebygga), sådana åtgärder, som avse förebyggande av
sjukdomar. Upplysningsverksamheten ang.
könssjukdomarnas vådor el. alkoholmissbrukets
följder betecknas som p. — Adf.: P r o f y 1 a’k t i s k,
förebyggande.
Progesteron [-å’n], se Inre sekretion, sp. 46.
Prognati, förhållandet, att människans
ansikts-skelett, särskilt käktrakten, i st. f. att såsom hos
européer m. fl. vara väsentligen lodrätt ställt
(ortognat), riktas snett framåt, något som
erinrar om däggdj ursnosen. Se Ansiktsvinkel.
Prognos [-gnå’s] (grek. pro’gnösis, av pro
förut, och gnösis, kunskap), se Diagnos.
Prö gra’du, lat., för att vinna doktorsgraden.
Progra’m (grek. pro’grammd), förteckning på
de olika numren vid en konsert el. annan
offentlig föreställning, högtidlighet o. s. v.;
inbjudningsskrift till akademisk högtidlighet;
sammanfattning av ett partis, en ministärs grundsatser
och syftemål.
Programchef, se Radiotjänst, ab.
Programmatisk, som avser el. följer ett
program.
Programmusik, instrumentalmusik, där ett
visst händelseförlopp beskrives; ofta ligger en
dikt till grund. Beskrivande (deskriptiv) musik är
mycket gammal och florerade särskilt vid
1500-talets mitt. Även under det klassiska skedet
(Mo-zart-Beethoven) var sådan i symfonistil ej
sällsynt. Först med senromantiken (1830- och
1840-talen) vann p. sin speciella form genom Berlioz
och Liszt. Liszts konsekventaste fullfölj are häri
är Richard Strauss. — Litt.: O. Klauwell,
”Ge-schichte der P.” (1910).
Progre’ss (lat. progre’ssus), framåtskridande,
utveckling uppåt.
Progression, fortgång, jämn tillväxt (motsats:
degression); mat., en följd storheter,
ordnade efter en viss lag.
Progressi’ster, ”framstegsmän”, ett i många
länder nyttjat politiskt partinamn. Namnet p. el.
insurgenter gavs bl. a. 1909 ff. i U.S.A. åt en
radikal grupp av det republikanska partiet.
Progressiv [el. prå’-], fortskridande; gradvis
stigande. — I statistiken användes ordet p.
företrädesvis om en befolkning, vars folkmängd på så
vis är i stigande s. a. s. från grunden, att
födelsernas antal under en längre följd av år varit
statt i stigande; motsats: regressi v.
Progressiv skatt, skatt, som utgår med en
högre procent av det beskattade beloppet, ju större
detta är.
Fig. 1. Projektilbana.
q) utgångsvinkel, E elevation, A h avvikningsvinkel,
hv höjdvinkel (höjdvinkel < 150 benämnes stundom
terrängvinkel, tv), ip nedslagsvinkel, U rppsättning, O—M
lutande avstånd.
Progressivsystem, se Fängelsesystem.
Prohibitiv, förbuds-; hindrande.
Projekt [-/e’kt], förslag, plan, utkast. —
Projektera [-/ek-], planlägga, tillärna.
Projektil [-/ek-] (fr. projectile), kastkropp
(en kastad sten, en avskjuten pil, en gevärskula,
en ur en kanon utskjuten granat el. en från ett
flygplan fälld bomb). Som krigsvapen
förekomma p., utskjutna ur eldvapen, utskjutna från
startbanor (se Robotvapen), fällda från flygplan
(se Flygbomb) el. kastade för hand (se
Handgranat). P. för krigsbruk har till uppgift att på
avstånd åstadkomma verkan mot trupp, materiel
m. m. Dess bana (projektilbanan) påverkas av
bl. a. p:s yttre form och vikt. P:s inre anordning
sammanhänger däremot främst med eftersträvad
verkan i målet.
P :s bana och yttre form. P.-banans form
beror av utgångsvinkeln (tp), utgångshastigheten
(Uo), tyngdkraften, luftmotståndet, p:s rotation
och i vissa fall raketverkan (jfr Ballistik). På gr.
av vapnets fjädring vid skottlossningen blir
utgångsvinkeln i regel större än den vinkel,
elevationen (E), som kärnlinjen före skottlossningen
bildar med horisontalplanet: <p = E + 4h, där Åh
= avvikningsvinkeln (se fig. 1).
I lufttomt rum skulle en vanlig p., sedan
den lämnat vapnet, endast påverkas av
tyngdkraften, varigenom p.-banan skulle få form av en
parabel, där bantoppen (F, j>) skulle ligga på halva
skottvidden, uppgående grenen vara likformig med
den nedgående, nedslagsvinkeln = utgångsvinkeln
(V = T) och sluthastigheten = utgångshastigheten
(V D = Vo). Parabelbanans ekvation är i det i fig.
i valda koordinatsystemet y = x tg (p–•––—.
2F o2 cos2<?
I luften påverkas p. även av luftmotståndet,
en kraft, riktad mot p:s rörelseriktning och
strävande att ständigt minska dess hastighet.
Därigenom kommer p.-banan i luften att ligga under
den tänkta parabelbanan (med samma tp och Vo);
bantoppen (x, 3)) ligger närmare nedslagspunkten
(P) än utgångspunkten (O), nedgående grenen är
mera krökt än den uppgående, nedslagsvinkeln är
större än utgångsvinkeln (^ > <p) och
sluthastigheten mindre än utgångshastigheten (Vp < Vo).
Luftmotståndets storlek beror av p:s hastighet,
kaliber (c), yttre form och ytfinhet samt
atmo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
