Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pressylta - Prestabilierad harmoni - Prestanda - Prestation - Prestav - Prestera - Prestige - Prestissimo - Presto - Preston - Prestwick - Presumera - Presumtion el. presumption - Pretendera - Pretention - Preteritum - Pretext - Pretiosa - Pretiös - Pretor - Pretoria - Pretorianer - Preuss, Hugo - Preussen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
475
Pressylta—Preussen
47&
Pressylta, kokk., se Sylta.
Prestabilièrad harmoni, se Leibniz.
Presta’nda (lat. praèsta’nda, plur. av
präèstaln-dum), åligganden. — Jur. menas med p. vad
den, som vill överklaga myndighets beslut, har att
fullgöra som villkor för att ändringssökandet
skall upptagas till prövning.
Prestation, vad som fullgöres, utfört arbete;
vad som gäldas, skatt.
Prestäv (av ry. pri’stav, eg. den, som är ställd
vid, uppsyningsman), marskalk vid begravningar;
även florbehängd stav vid dylika.
Prestera (lat. praèstäre), fullgöra, utföra,
åstadkomma; erlägga, utgöra (betalning).
Prestige [prästi’?, sv. utt. -i’/], fr., anseende,
inflytande.
Prestfssimo [-må], it., mus., med högsta
hastighet.
Presto [prä’stå], it., mus., snabbt.
Pre’ston [-tan], stad (county borough) i
Lan-cashire i England, vid h. sidan av River Ribble
nära dess utlopp i Irländska sjön; c:a 120,000
inv. P. har betydande bomullsväverier men även
kemisk och metallindustri (tillv. av
textilmaskiner m. m.) samt skeppsbyggeri. Rymlig hamn
och kanalförbindelse till Lancaster. — Vid P.
segrade Cromwell 17/s 1648 över roj alisternas
armé under Hamilton och Langdale.
Pre’stwick [-coik], flygplats i v. Skottland c:a
5 km n. om staden Ayr. Flygplatsen utgör bl. a.
mellanlandningsstation för den transatlantiska
lufttrafiken.
Presumèra, förutsätta, förmoda, antaga. —
Presumtiv, förmodad, sannolik; blivande
(presumtiv tronföljare).
Presumtiön el. p r e s u m p t i ö n, förmodan,
antagande. — Jur. I äldre juridisk doktrin
förstods med p. varje på sannolikhet grundat
antagande. Man skilde mellan faktiska el.
mänskliga p. och rättsliga p. Med faktiska p.
avsåg man antaganden, som domaren gjorde på
gr. av omständigheterna i det särskilda fallet
utan stöd av full bevisning. Sådana antaganden
fingo enl. den legala bevisteorien principiellt
icke läggas till grund för fällande dom. En
rättslig p. förelåg, då man menade, att
lagstiftaren en gång för alla dragit en bestämd
slutsats av vissa fakta, t. ex. att den äkta
mannen är fader till de barn, som hustrun föder
under äktenskapet. Numera användes termen p.
inom juridiken endast i den senare betydelsen.
I regel kan en p. vederläggas genom
motbevis-ning. Vissa p. äro emellertid ovederläggliga
(presumptio juris et de jure).
Pretendèra [el. -aQ-], göra anspråk på,
förege. — Subst.: P r e t e n d e’n t; särskilt om
tron-krävare.
Pretention [-tax),fö’n], anspråk; inbilskhet. —
Pretentiös [-taijjö’s], anspråksfull.
Prete’ritum (lat. praète’ritum, förgången,
förfluten, näml. te’mpus, tid), gemensamt namn på
de verbformer, vilkas funktion är att uttrycka
förfluten tid. I t. ex. modern ryska finnes
endast ett sådant tempus, p. I nutida germanska
språk finnas tre dylika, näml, imperfektum, per-
fektum och pluskvamperfektum; däremot pläga
futurum exaktum, som uttrycker något förflutet
i förhållande till en punkt i framtiden, och
futurum preteriti (”det förflutnas futurum”), som
uttrycker något tillkommande i förhållande till
en punkt i det förflutna (”jag skulle just gå ut,
när du kom”), vanl. icke räknas till preteritala
tempora. Franskan, ännu rikare nyanserad, har
sex, t. ex. av parler, tala, (il) parlait, parla, a
(resp, avait, eut, a eu) parlé. Det germanska
imperfektum benämnes stundom p., medan med
praeteritopraesentia menas från ursprungliga
preteritala bildningar härrörande former, som
kommit att få presensbetydelse (t. ex. sv. vet, kan,
skall).
Prete’xt, förevändning, svepskäl.
Pretiösa [-tsi-], dyrbarheter; smycken.
Pretiös [-tsi-], tillgjord, konstlad.
Prétor (lat. praè’tor), se Praetor.
Pretoria [-å’-], huvudstad i prov. Transvaal
och som säte för Sydafrikanska unionens regering
även hela unionens huvudstad, 50 km n. n. ö. om
Johannesburg; 1,360 m ö. h., 285,000 inv. (inkl,
förstäder), därav c:a 50% av europeisk ras.
Gr. 1855, fick P. sitt namn efter boerledaren A.
Pretorius. P. blev 1910 huvudstad i den
nyskapade unionen. Är en vidsträckt trädgårdsstad
med raka gator och stora, öppna platser. P. har
univ., lantbruks- och veterinärinst. samt
observa-torium. Industrien omfattar bl. a. stort järn- och
stålverk samt en kabelfabrik (sedan 1949),
tillhörig ASEA.
Pretoriäner (lat. praètoriäni). De romerska
fältherrarna brukade mot republikens slut ur
sina trupper uttaga en avd. (cohors) till skydd
för sin person och högkvarteret (praetorium).
Efter slaget vid Actium gav Augustus denna
trupp en fast organisation som kejsarens garde
(cohortes praetoriae), men först Tiberius
förläde den i dess helhet i kasern invid Rom.
Truppen stod under befäl av vanl. två praefecti.
Manskapet fick högre sold än härens manskap, hade
kortare tjänstetid samt hade utsikt till befordran
av olika slag. P. blevo en makt, som ofta
visade sig ödeläggande för den lagliga ordningen.
Septimius Severus lät därför helt ombilda
gardet. Konstantin den store upplöste det 312.
Preuss [pråis], Hugo, tysk statsrättslärare,
politiker (1860—1925). Han blev 1906 prof, vid
Berlins handelshögskola och 1918 dennas rektor.
Som kommunalman i Berlin gjorde han sig
bemärkt såsom liberal anhängare av social
reformpolitik. P. blev nov. 1918 statssekr. för inrikes
ärenden och var febr.—juni 1919 tysk
inrikesminister (i ministären Scheidemann). Han
utarbetade vallagen för tyska nationalförsamlingen
och ett utkast till tysk författning, vilket gick
ut på att i stor utsträckning ersätta den gamla
förbundsförfattningen med en enhetsstat. Före
och under förhandlingarna i
nationalförsamlingen modifierades författningsförslaget och fick en
mindre centralistisk prägel, men Tyska rikets
författning av 11 aug. 1919 kan dock i sina
grunddrag sägas vara Preuss’ verk.
Preussen [pråi’san], off. Freistaat Preussen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
