Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Poznań - Pozzo, Andrea del - Pozzo di Borgo, Carlo Andrea - Pozzuoli (Puzzuoli) - Poäng - Poängberäkning - pp - p. p. c. - p. r. - Pr (kemi) - Pracka - Practical joke - Pradomuseet (Museo del Prado) - Praefectus - Praeneste - Præstö - Præstö amt - Praeterea (Ceterum) censeo Carthaginem esse delendam - Praetor - Praetorium - Prætorius, Michael
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
449
Pozzo—Prætorius
450
den P., som erhöll magdeburgsk stadsrätt och
fr. o. m. 1400-talet poloniserades. P. kom 1793
till Preussen, 1807 till storhertigdömet Warszawa
och 1815 åter till Preussen. 1918 anslöt sig
staden till det återuppstående Polen. Under 2:a
världskriget blev den svårt förstörd. Bland äldre
byggnader förtjäna nämnas den forna polska
kungaborgen (i senare tid förändrad till arkiv),
domen, som under 1400-talet ombyggdes i
sengotik (svårt krigsskadad), och det ståtliga
rådhuset, urspr. i sengotik men sedermera ombyggt
i renässans med loggiagångar. Bland byggnader
från den sista tyska tiden intar det dåv.
kejsar-palatset (1905—10) förnämsta platsen. P. är
ett viktigt trafik-, handels- och kulturcentrum.
Det är sedan 1821 ärkebiskopssäte samt har univ.
(gr. 1919) m. fl. vetenskapliga institutioner.
Pozzo [på’tså], Andrea del, italiensk
målare och arkitekt (1642—1709). P. utövade en
betydelsefull verksamhet som monumental
dekoratör i Rom och Wien. Han var mästare i
sken-perspektivistiska arkitekturmålningar i en rörlig
barockstil. Som arkitekt har han utfört
inredningsarbeten och altarprydnader, bland vilka
Ignatiusaltaret i Gesükyrkan i Rom (1700)
blivit berömt och ofta efterbildat. I Wien har P.
bl. a. målat plafonden i huvudsalen i det
Lich-tensteinska trädgårdspalatset.
Pozzo di Borgo [på’tså di bå’rgå], Carlo
Andrea, greve, rysk diplomat (1764—1842).
P. tillhörde en gammal korsikansk adelssläkt och
hade under den korsikanska frihetsrörelsens tid
stått vid Paolis sida i kampen mot det franska
nationalkonventet. Då han 1804 trädde i rysk
diplomattjänst, vigde han sitt liv åt att bekämpa
det napoleonska kejsardömet Från 1810 ägde
P. stort inflytande hos Alexander I av Ryssland
och utförde bl. a. 1813 en diplomatisk mission
i Stockholm. 1814 blev han tsarens ambassadör
vid franska hovet, där hans försök att modifiera
den bourbonska restaurationspolitiken var åv stor
betydelse. Han förflyttades 1835 till London
men tog 1839 avsked ur rysk statstjänst.
Pozzuoli [påtsoå’li] (Puzzuoli), stad i
Italien, vid Pozzuoli-bukten 10 km v. om
Neapels centrum, dit underjordisk järnväg leder;
c:a 30,000 inv. Orten blev romersk koloni
under namnet Pute’oli 194 f. Kr. Det var en
mycket betydande hamn (Cumaes hamnstad), särsk.
för trafiken på Orienten. Om dess forna
storhet vittna en mängd ruiner, t. ex. av den gamla
hamnen, en amfiteater samt det s. k.
Serapis-templet, som sannolikt urspr. varit en saluhall
för livsmedel. P:s förnämsta industri är
Arm-strongverken (kanongjuteri, lokomotivfabrik).
Poä’ng (fr. point, eg. punkt, öga på en
tärning), värdeenhet i spel, tävling (se
Poängberäkning), vid prisbedömning, varuransonering etc.;
udd, det väsentliga, det verkligt roliga i en
kvickhet o. dyl.
Bot., av botaniska föreningar antagen
värdeenhet för byte av pressade växter. P.-talet för
en växtart el. -form växlar efter 1-, 5- och
10-tal alltefter graden av dess sällsynthet. Inom
Skandinavien är det numera blott Lunds
bota
niska förening, som upprättar s. k.
poängförteckningar, i den senaste uppl. (1952) med p.-värdena
1—10. — Poängtera, framhålla, betona.
Poängberäkning, sportv., inom vissa idrotter
använd metod att överföra resultatet,
prestationen el. utförandet i vissa siffervärden (poäng).
Sålunda uträknas resultaten i 10-, 5- och 3-kamp
enl. de av Svenska idrottsförbundet fastställda
poängtabellerna (med 1,000 poäng som
grundvärde för en synnerligen god prestation),
hopplängderna vid backhoppning på skidor enl.
härför uppgjorda resultattabeller o. s. v. Ej
mätbara prestationer, visst utförande el. viss form,
t. ex. vid tävling i gymnastik, konståkning på
skridskor och simhopp, åsättas likaledes ett
poängvärde enl. vissa, i domarinstruktionen
angivna normer. P. förekommer även i st. f.
plats-siffreberäkning vid landskapsmatcher,
landskamper m. fl., varvid t. ex. nr 1 erhåller 5 poäng,
nr 2 3 poäng etc. Ang. minuspoäng se
Prickbelastning.
pp, mus., förk. för pianissimo och för paginae.
p. p. c., se Pour prendre congé.
p. r., förk. för poste restante.
Pr, kem. tecken för en atom praseodym.
Pracka, zool., se Skrakar.
Practical joke [prä’ktikl d^åu^], eng., eg.
praktiskt skämt, handgripligt skämt.
Pra’domuseet [-då-] (Museo del Prado)
i Madrid, påbörjat på 1780-talet, fullbordat 1819,
sedan omändrat och tillökat, är ett av världens
förnämsta konstmuseer. Där finnas stora
värdefulla samlingar spanskt och italienskt måleri,
betydande verk av flamländska, holländska och
äldre franska målare samt en skulptursamling.
Pråefe’ctus, iat., titel för vissa myndigheter i
det gamla Rom, huvudsaki. förordnade som
ställföreträdare för innehavare av imperium och med
olika militära, administrativa el. juridiska
uppgifter.
Praene’ste, antikens namn på staden
Pa-lestrina.
Præstö, stad i Præstö amt, på s. ö. Själland,
vid en vik (Præstö fjord) av Fakse bugt; c:a
2,000 inv. Blev stad 1403.
Præstö amt omfattar hela s. ö. Själland och
Mön och är ett backigt men bördigt
moränlandskap; 1,693 km2; 122,955 inv. (1950). I P.
ligga städerna Næstved (residensstad), Præstö,
Stege (på Mön), Store Heddinge och
Vording-borg.
Praete’rea (Ceterum) cénseo Carthäginem
e’sse dele’ndam, lat., se Cato.
Pråè’tor, lat., eg. ”anförare”, avser, i fråga
om romerska förhållanden, en särskild
ämbetsman, innehavare av imperium men underordnad
konsulerna. När preturen inrättades (367 f. Kr.),
fick innehavaren till speciell uppgift att leda
civilrättskipningen. Under följ. årh. inrättades
ännu ett praetorsämbete med liknande uppgift.
Antalet p. ökades efterhand till 18.
Praetörium, lat., fältherretält el. högkvartei
(se Castra); livvakten.
Prætorius [-ta’rios], Michael, tysk
musiker (1571—1621), hovkapellmästare i Wolfen-
NF XVII — 15
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
