- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 17. Payer - Rialto /
429-430

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Post- och Inrikes Tidningar (Posttidningen) - Postombud - Postorderhandel - Postpaket - Postposition - Postregale - Postremissväxel - Postskriptum (P. S.) - Postsparbanken - Poststation - Posttidningen - Posttjänstemännens förening - Postulat - Postulata nobilium

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

429

Postombud—Postulata nobilium

430

Under de första åren skrev G. Lagerbjelke
under pseud. Philalethes en mängd artiklar däri
om dagens politiska frågor. Bland övriga
medarbetare märktes av regeringens män bl. a.
Åker-hielm och Hartmansdorff; J. E. Rydquist var
litterär medarbetare.

Efter tronskiftet 1844 återlämnades tidningen
till akad., som därefter åter började i mindre
skala utge Post- och Inrikes
Tidning-a r. Under årens lopp har P. innehållit art. i
politiska, sociala och ekonomiska frågor av
statsråd. På det litterära området ha medarbetat bl. a.
O. P. Sturzen-Becker, G. Ljunggren, C. R.
Nyblom, N. F. Sander, E. v. Qvanten, C. Snoilsky
och C. D. af Wirsén. Den senare var 1880—
1912 litteraturkritiker. Efter hans död 1912
upphörde den regelbundna litteraturkritiken. P.
innehåller numera endast sådan text, som står i
samband med dess karaktär som organ för
officiella meddelanden. Enl. ett Gustav III:s
cirkulär 22/i2 1791 skola icke några kungörelser
medföra laglig verkan, såframt de ej intagas i
P. (i lagspråk kallad ”allmänna tidningarna”).
Från 1889 åtföljdes P. av Register öfver vissa
annonser införda i P. och Tidning för
leveranser till Staten. Sedan 1890 utges för rikets
kommuner en kommunaluppl. av P., som sedan 1911
erhålles gratis av varje kommun mot erläggande
av postbefordringsavgift. — Litt.: O. Sylwan,
”Svenska pressens historia” (1896); H. Schück,
”Svenska akad:s historia” (7 bd, 1935—39).

Postombud. På vissa orter, där poströrelsens
omfattning icke påkallar inrättandet av
postanstalt, antager postverket p. för in- och
utlämning av post.

Postorderhandel, huvudsaki. som
detaljhandel men även som grosshandel bedriven form av
försäljning, där, i den mest renodlade formen,
försäljningserbjudandet, ordergivningen och
varuleveransen ske per post (el. järnväg), helt utan
personlig kontakt mellan säljare och köpare. Vanl.
utbjudas varorna genom en katalog, men
försälj ningserbjudande per annons förekommer
också. Under de senaste åren ha försök även gjorts
med s. k. orderkontor, huvudsaki. i
städerna, där kunderna med ledning av katalog och
varuprover beställa sina varor, vilka senare
levereras direkt till kunden el. till orderkontoret för
avhämtning. Den vanligaste betalningsformen vid
p. är efterkrav (postförskott), men
förskottsbetalning liksom också (i U.S.A.) avbetalningsköp
förekommer. Det största företaget i Sverige är
Åhlén & Holm ab., Stockholm, som startades
1899. Det största postordergrosshandelsföretaget
i Sverige är Stockhaus & Co., Stockholm.

Postpaket. För inrikes postbefordran
motta-ges p. å högst 20 kg. För skrymmande el.
bräckliga p. ökas portot med 50 °/o. Expressutdelning,
assurans och ilbefordran (ilpaket) betinga
särskild tilläggsavgift. P. kan beläggas med
postförskott. För p. till utlandet gälla särskilda
bestämmelser.

Postpositiön, jur., nedflyttning av en
inteckning efter annan inteckning med förut sämre
förmånsrätt.

Postregäle, kronans rätt att ensam ombesörja
postväsendet i ett land (postmonopol).

Postremissväxel, se Postväxel.

Postskri’ptum, förk. P. S. (av lat. post
scrip-tum, efter det skrivna), efterskrift, tillägg efter
namnunderskriften i ett brev.

Postsparbanken inrättades i Sverige 1884.
1912—22 var p. skild från postverket och
bildade eget verk med en postsparbanksdir. (sedan
överdir.). Sedan p. fr. o. m. 1923 åter
införlivats med postverket, handläggas
postsparbanksärendena inom en särskild byrå i
Generalpoststyrelsen, vilken sedermera under benämningen Ge-

Postsparbankens verksamhet 1890—1950.

Ar Antal
konton Antal
omsättningar Omsatt belopp (mkr) [-Inne-stående behållning-] {+Inne- stående behåll- ning+} (mkr)

1890 ....... 237,060 329,725 II,! 12,3

1900 ....... 566,805 721,422 32,3 21,2

1910 ....... 557,337 822,201 26,5 46,3

1920 ....... 661,686 843,477 53,8 84,4

1930 ..... 1,213,092 3,880,646 323,1 338,2

1940 ..... 2,941,008 8,570,451 676,8 649,3

1950 ..... 4,480,492 16,265,433 1,939-7 2,143,4

neralpoststyrelsens bankavdelning (med
postsparbankschefen som chef) även kommit
att omfatta postgirokontoret samt Statens
intressekontor. För behandlingen av ärenden rörande
medels placering m. m. inkallas 3 av K. m:t
utsedda postsparbanksfullmäktige. P.
har sedan 1928 bedrivit skolsparverksamhet och
sedan 1929 sparverksamhet bland sjömän. Även
genom sparklubb sverksamhet och
sparavtalsrö-relse söker P. befordra sparandet. —
Uppsamlandet av de små besparingarna skedde till en
början genom s. k. sparmärken; dessa ersattes
sedan av ficksparbössor och skolsparbössor.
Postanstalterna tillhandahålla presentkort för
insättning i P.

Litt.: K. Wilhelmsson, ”Sveriges postsparbank
1884—1933” (i934)-

Poststation, se Postverket.

Posttidningen, se Post- och Inrikes Tidningar.

Posttjänstemännens förening, 1891 bland
posttjänstemän i de högre lönegraderna stiftad
förening. Såsom förbundets organ utges Svensk
Trafiktidning.

Postulat. 1) (Filos.) Antagande, som icke
kan bevisas men som dock betraktas som
oumbärligt i teoretiskt el. i annat hänseende. Om
praktiska p. se Kant.

2) (Mat.) Benämning på de konstruktiva
förutsättningar, på vilka jämte axiomen
uppbyggandet av den euklideiska geometrien grundar
sig. Dessa p. äro följ.: man kan alltid 1)
sammanbinda två punkter med en rät linje, 2)
utdraga en given rät linje ett godtyckligt stycke
samt 3) kring en given punkt som medelpunkt
upprita en cirkel, som går genom en given punkt.

Postuläta nobi’lium, lat., ”adelns yrkanden”,
ett dokument, utgånget från den högadliga
råds

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:21:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffq/0283.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free