Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Port Pirie - Port Royal (Canada) - Port Royal (Jamaica) - Port-Royal el. Port-Royal des Champs - Porträtt - Port Said - Portschäs - Portsmouth (England) - Portsmouth (New Hampshire) - Portsmouth (Ohio) - Portsmouth (Virginia) - Port Sudan - Port Talbot - Porttelefon - Portugal - Befolkning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
407
Port Pirie—Portugal
408
Port Pirie [på’t pi’ri], näst största staden i
Sydaustralien, vid inre delen av Spencerviken; c:a
15,000 inv. Uthamn för Broken Hill (se d. o.).
Port Royal [fr. utt. på’r rwaja’1, eng. utt.
på’t råi’al], stad i Canada, se Annapolis.
Port Royal [pä’t råiGl], flottstation på
Jamaica, se Kingston.
Port-Royal [på’r-ræaja’1], el. Port-Royal
des Champs, ryktbart cistercienskloster, s. v.
om Versailles, gr. 1204. P:s storhetstid
berodde på de reformer, som genomfördes av Mère
Angélique o. a. medlemmar av familjen Arnauld.
1626 anlades en filial med skolor i förstaden
S:t-Jacques i Paris. Under inflytande av J.
Duver-gier de Hauranne, abbé i S:t-Cyran, blev P. från
1636 en huvudhärd för jansenismen. I klostret
el. dess närhet verkade alltsedan 1638 en rad
fromma och lärda jansenister (”les solitaires de P.”)
som lärare och läroboksförfattare. Genom dem
gjordes P. under ett halvt årh. till den religiösa
medelpunkten i Frankrike. Med Ludvig XIV:s
regeringstillträde fick den av jesuiterna redan
1635 begynta kampen mot P. sin fulla skärpa.
1707 bannlystes P., 1709 förklarades det upphävt.
1710 ödelädes kloster- och kyrkobyggnaderna.
Filialklostret i Paris förde sedan en obemärkt
tillvaro till 1790, då det upphävdes. — Litt.:
Ch. A. de Sainte-Beuve ”P.” (6 bd, ny uppl.
1926—29).
Porträ’tt (fr. portrait), framställning i bild
av en persons utseende. — Porträttera,
avbilda (en person).
Port Said [eng. utt. på’t séi’d el. sai’d], stad
i Egypten, vid Suezkanalens n. mynning, på ö.
ändan av den smala landtunga, som skiljer
Men-zalesjön från Medelhavet; c:a 180,000 inv., till
storleken landets 3æ stad. P. anlades 1859 i
samband med Suezkanalens byggnad. Staden har
mycket regelbunden plan och helt internationell
prägel. Hamnen skyddas av två vågbrytare, av
vilka den v., som är 5,5 km lång och prydd med
en kolossalstaty av F. de Lesseps, har till
uppgift att hejda det av kustströmmen medförda
niislammet. P. är en utomordentligt viktig
bunk-ringsstation men har f. ö. nästan ingen handel.
Skeppsvarv. P. är säte för Suezkanalbolagets
administration; mitt emot staden på kanalens ö.
Port Said.
sida har bolaget för sina tjänstemän anlagt
staden Port Fuad.
Portschäs [pårt-] (fr. porte-chaise,
bärstols-bärare), bärstol.
Portsmouth [på’tsmaj>], stad (county
bo-rough) och örlogshamn i Southamptonshire i
England vid Engelska kanalen n. n. ö. om Isle of
Wight; 240,000 inv. P. ligger mittemot Gosport
vid det 215 m breda inloppet till viken P. Harbour
och upptager s. v. delen av Portsea Island.
Staden är alltsedan Henrik VHI:s tid Englands
största örlogshamn. De marina anläggningarna
äro belägna dels i Portsea, där större delen av
dockorna (den äldsta från 1698), slipar,
verkstäder, förrådshus, kaserner m. m. finnas, dels i
Gosport. Nelsons flaggskepp ”Victory” under
slaget vid Trafalgar ligger i en torrdocka. Utom
det egentliga P. med långa och krokiga gator
omfattar staden de modernt byggda Portsea i
n., Landport i n. ö. och Southsea i ö., den sistn.
nu en omtyckt badort. Genom tyskarnas
våldsamma flygbombningar under 2:a världskriget
blevo c :a 93 % av stadens byggnader skadade
el. förstörda.
Portsmouth [på’tsma])], stad och örlogshamn
i New Hampshire, U.S.A., 92 km n. om Boston;
19,000 inv. Hamnen är befäst. — IP. slöts
5/g 1905 fred efter rysk-j apanska kriget.
Portsmouth [på’tsma]}], stad i s. Ohio,
U.S.A, vid Scioto Rivers sammanflöde med Ohio
River; 37,000 inv. P. är ändpunkt för Ohio—
Erie-kanalen.
Portsmouth [på’tsmaj>], hamnstad i s. ö.
Virginia, U.S.A., invid Norfolk, vid James
Rivers estuarium; 80,000 inv. P. är liksom
Norfolk en betydande industri- och handelsstad samt
örlogshamn med stora varv
Port Sudan [på’t sodä’n], huvudhamnen i
Eng.-egypt. Sudan, vid Röda havet; c:a 45,000
inv.
Port Talbot [pä’t tä’lbat], stad i
Glamorgan-shire i Wales vid Swansea Bay, 10 km ö. s. ö.
om Swansea; c:a 50,000 inv. P. har sedan 1951
Storbritanniens största stål- och valsverk,
Abbey-verken, tillh. Steel Company of Wales och
sysselsättande c:a 80,000 man.
Porttelefon, anordning, som möjliggör kontroll
av porten i ett bostadshus från var och en av
husets lägenheter.
Portugal [på’-], off. Republica Portuguesa,
republik, omfattande v. delen av Pyreneiska
halvön (se karta vid d. o.); 88,608 km2; 7,902,590
inv. (1950). I politiskt hänseende består
republiken P. av moderlandet (métropole) och kolonierna.
Till det förra räknas både fastlandsdelen (P.
Continental) och Azorerna samt Madeira (Ilhas
adja-centes). Moderlandet omfattar 91,721 km2 och
räknar 8,441,312 inv. (1950), varav 584.339 Pa
Azorerna och Madeira (1950). Koloniväldet är
betydande, framför allt i Afrika. Huvudstad
Lissabon. — Om P:s naturförhållanden, geologi,
klimat samt växt- och djurvärld, se Pyreneiska
halvön.
Befolkning. Redan under bronsåldern fanns
den mediterrana rasen i P., och denna sätter än
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
