- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 17. Payer - Rialto /
389-390

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pompeji - Pompelmus - Pompong - Pomponne, Arnauld de - Pompös - Ponape - Ponce - Ponce de León, Luis - Poncelet, Jean Victor - Ponchielli, Amilcare - Poncho - pond - Ponderabel - Pondichéry - Pondus - Ponera - Poniatowski, släkt - Poniatowski, 1. Stanisław (greve) - Poniatowski, 2. Stanisław (konung) - Poniatowski, 3. Józef - Ponny - Pons, Lily - Ponsard, François - Ponscarme, Hubert - Ponsonby, Arthur

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

389

Pompelmus—Ponsonby

390

erhöll en stor helgedom, och det centrala templet
vid torgets uppsida tilldelades efter ombyggnad
Roms kapitolinska gudatriad (Jupiter, Juno,
Mi-nerva). Under kejsartiden utstyrdes forum med
triumfbågar etc. efter de romerska kej sartorgens
förebild. Marmorn vann insteg, och teglet slog
igenom som byggnadsmaterial. En ny
badinrättning, Centraltermerna, stod under byggnad 79
e. Kr. Vid sidan av atriehus och mer el. mindre
välordnade basarbyggen och butikslängor
byggdes under P:s sista tid storstadshus av ny typ
utan atrier, som förenade butiksrader på nedre
botten och genom fönster mot gatan belysta
lägenheter i de övre våningarna inom en
standardiserad, solid tegelarkitekturs ram. Dessa byggen
(Via del Foro) ha redan i princip den moderna
stadsarkitekturens typ. En samlad bild av de
pompejanska husens sista skede ger bl. a. Vettiernas
hus. Av livet i staden ge oss talrika på väggar
mot gatorna målade inskrifter, valplakat, affischer
o. s. v. samt allehanda okynnesritningar en
rikhaltig bild. — Utanför stadsportarna ligga
begravningsplatser, särsk. märkes gravgatan utanför
Herkulanska porten med mausoleer, sarkofager
m. m. av växlande former och ofta konstnärligt
utförande. — Litt.: R. C. Carrington, ”P.” (1936);
J. Bergman, ”P. och Herculaneum” (1938).

Pompelmus [på’-], frukterna av
pompelmus-trädet, se Citrus och Orangeträdet.

Pompong [-å’p] (fr. pompon), tofs el.
knappformat märke på den kvinnliga dräkten; förr
plymfästet på en käppi (se bild vid d. o.) el.
uniformsmössa.

Pomponne [päpå’n], Simon A r n a u 1 d
d’Andilly de, markis, fransk statsman (1618—99).
P., som varit fransk ambassadör i Stockholm
1666 och 1671, lyckades få till stånd 1672 års
fransk-svenska fördrag. Redan dessförinnan blev
han fransk utrikesminister. På denna post
medverkade han kraftigt till fredsslutet i Nijmegen 1678.

Pompös (fr. pompeux), se Pomp.

Ponape [på’-], största ön bland Karolinerna.

Ponce [på’nsä], näst största staden på Puerto
Rico i Västindien, belägen på öns sydkust; c:a
65,000 inv. P. är en välbyggd stad med stor
export av plantageprodukter. Hamn: Playa de Ponce.

Ponce de Leon [på’n[)ä Öä läå’n], L u i s,
förf., se Leon.

Poncelet [påslä’], Jean Victor, fransk
matematiker (1788—1867). Han deltog i
Napo-leons tåg till Ryssland och var prof, från 1838
vid univ. i Paris. P. får anses som grundläggaren
av den projektiva geometrien.

Ponchielli [påqkiädi], A m i 1 c a r e, italiensk
tonsättare (1834—86). Av P:s många operor
efter förstlingsoperan ”Ipromessisposi” (1856) har
särskilt ”Gioconda” (1876; Sthlm 1892) uppförts
över hela Europa.

Poncho [på’nt/å], sp., se Dräkt, sp. 45.

pond [-å-], förk. p, kraftenhet = 0,001
kilopond.

Ponderäbel, fys., vägbar.

Pondichéry [pädi/eri’], den viktigaste delen
av Franska Indien, ligger på Koromandelkusten,
c:a 150 km s. om Madras; 290 km2, 222,572 inv.

(1948). Huvudstaden Pondichéry (c:a 60,000
inv.) är huvudstad för hela Franska Indien.
Ehuru endast öppen redd finns, är staden dock
en betydande handelsstad; textilindustri. — Gr.
1674 av F. Martin, var P. 1693—97 holländsk
besittning men erövrades upprepade gånger av
engelsmännen, vilka först 1816 erkände
Frankrikes suveränitet.

Pondus [på’-], lat., vikt, styrka; myndighet,
värdighet, inflytande.

Ponéra, antaga, förutsätta.

Poniatowski [pånjatå’skji], polsk adelssläkt.

1) Stanislaw P., greve (1676—1762).
Han slöt sig 1702 till Karl XII, följde denne
till Poltava och Bender och försvarade sedan
med stor diplomatisk skicklighet hans intressen
i Konstantinopel. Han återvände 1719 till Polen
och blev slutligen borggreve av Krakow.

2) Stanislaw August P., konung av Polen
(1732—98), se Stanislaus.

3) Jözef P., furste, (1762—1813). Han stred
1792 mot Ryssland men lämnade sitt befäl, då
konungen biträtt den ryssvänliga
Targowicakon-federationen. 1794 deltog P. som frivillig i
Kos-ciuszkos resning. 1806 slöt han sig till
fransmännen, blev i det av Napoleon upprättade
hertig-dömet Warszawa krigsminister och erövrade 1809
en stor del av Galizien. Under Napoleons tåg till
Ryssland 1812 förde han femte armén på högra
flygeln. P. erhöll under slaget vid Leipzig 1813
marskalkstaven, täckte efter nederlaget franska
arméns reträtt men omkom 19 okt. 1813 i
Elster-floden.

Ponny [på’ni] (eng. pony, plur. ponies), i allm.
liten häst. Ponnyraserna utmärkas genom sin
ringa storlek (höjd 0,60—1,32 m) och spensliga
kroppsbyggnad, sitt energiska lynne, betydande
styrka som dragare och bärare, snabba, uthålliga
rörelser, stor härdighet och förnöjsamhet. De
förekomma särskilt i bergiga trakter med karg
växtlighet och hårt klimat, ss. på Island (se
bild 12 å pl. vid Hästen), de skotska öarna och
höglandet (Shetlands-, Orkney- och
höglands-ponnyer; se bild 11 å pl. vid Hästen), Korsika,
Sardinien, i Wales och s. England m. fl. länder.
På Gotland finnes sedan urminnes tid en
ponnyras, skogsrussel. Gotlandsruss (se bild
vid d. o.).

Pons [pås], L i 1 y, fransk-amerikansk
sångerska (f. 1905). Med sin expansiva
koloratursopran är P. en av sin tids främsta sångerskor.

Ponsard [päsä’r], F r a n q o i s, fransk
dramatiker (1814—67). P. opponerade mot
romantikens överdrifter med klassiciserande sorgespel,
främst ”Lucrèce” (1843). Han invaldes 1855 i
Franska akad.

Ponscarme [påska’rm], Franqois Joseph
Hubert, fransk skulptör och medaljgravör (1827
—1903), en av 1800-talets ledande krafter i
förnyandet av medalj konsten.

Ponsonby [pa’nsnbi], Arthur Augustus
William Harrie, sedan 1930 Baron P. of S h u
1-brede, brittisk politiker (1871—1946), urspr.
diplomat. Han var led. av underhuset som
liberal 1908—18 och som representant för Labour

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:21:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffq/0253.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free