Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Polysyllogism - Polysyndeton - Polysyntetiska språk - Polyteism - Polyteknisk skola - Polytonalitet - Polyuri - Polyvalent serum - Polyvinyl-acetat, -formal, -klorid - Polär - Polära koordinater - Pomada - Pomaker - Pombal, Sebastião - Pomerans el. bigaradie - Pommer, Erich - Pommerellen, Pomerellen, Lillpommern - Pommern - Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
383
Polysyndeton—Pommern
384
ningen kallas prosyllogism och den senare
episyllogism. Är prosyllogismens slutsats
översats i episyllogismen, säges p. vara
progressiv, men är den undersats, kallas p. r
e-g r e s s i v.
Polysy’ndeton, grek., mångfaldig förbindelse,
äger rum, då emellan samordnade ord el. satser
bindeordet upprepas mellan varje ord- el.
satspar, t. ex. hus och skog och gärdesgårdar och
gröda blevo lågornas rov. Motsats: a s y’n d e t o n.
Polysyntätiska språk, se Språk.
Polytei’sm, mångguderi, samtidig dyrkan av ett
flertal till namn och personlighet bestämda
guda-väsen.
Polyte’knisk skola (av grek. poly’s, mången,
och te’chne, konst), benämning på tekniska
undervisningsanstalter.
Polytonalitèt, användande av två el. flera
tonarter samtidigt.
Polyuri, abnormt stor urinavgång. Normalt
förekommer p. efter riklig vätskeförtäring. Som
sjukdomssymtom förekommer p. vid sockersjuka
och vid diabetes insipidus.
Polyvale’nt serum, i regel ett immunserum,
framställt mot ett flertal bakteriestammar av
samma el. olika art el. dessas toxiner.
Polyvinyl-acetät,-förmäl,-klorid, se
Konstmassor.
Polär, se Polar.
Polära koordinäter, se Koordinatsystem.
Pomäda (av it. pcrmo, äpple), blandningar av
fett och vissa kosmetiska och antiseptiska medel
jämte eteriska oljor.
Pomäker, bulgariska muhammedaner, som till
ett antal av omkr. 90,000 bebo dels
Rhodope-bergen, dels distrikten Lovec och Plevna.
Pombal [pämba’l], Sebastiäo José
Car-valho y Mello, markis av P., portugisisk statsman
(1699—1782). Han var sändebud i London och
Wien, hemkallades 1749 för att bli utrikes- och
krigsminister och blev efter Josef I:s
trontillträde 1750 dennes allenarådande minister. P.
var genomträngd av upplysningstidevarvets
reformidéer. Gamla missbruk avskaffades,
rättsväsendet och folkupplysningen förbättrades,
handel och näringar gjorde betydande framsteg.
Jesuiterna utvisades ur landet 1759. Efter
konungens död 1777 tvangs han att avgå 1781 och
förvisades från hovet.
Pomera’ns [el. -a’gs] el. bigarädie kallas
pomeransträdets frukt (jfr Orangeträdet). De
omogna, torkade frukterna, pomeransknopp,
äro officinella och nyttjas inom likörfabrikationen
och till essenser. Pomeransskal, de torkade,
på yttre sidan knottriga skalen av mogna
pome-ranser, nyttjas i marmelader, bakverk m. m.
Genom destillation av skalen fås en eterisk olja,
pomeransskalolja el. bigaradolja,
som nyttjas vid likör- och parfymfabrikationen.
Pommer [på’-], Erich, tysk filmproducent
(f. 1889). Under i:a världskriget grundade han
Decla Film A. G., varur sedermera Universum
Film A. G. (UFA) uppstod. P. gjorde sig bekant
som en djärv och framsynt ledare av UFA:s
filmproduktion. Efter 1933 var P. verksam i
Paris, London och Hollywood men återvände
efter 2:a världskriget till Tyskland.
Pommere’llen, P om e r e 11 e n, L i 11 p o
m-m e r n, urspr. landskap i Västpreussen och
Hin-terpommern mellan Weichsel och Persante; kom
1918 till Polen och blev känt under namnet
Polska korridoren.
Pommern [på’-], förutv. provins i Preussen,
vid Östersjön; 38,401 km2, 2,394,200 inv. (1939).
Av nedersta Oder delas P. i Vorpommern v.
om floden, sedan 1945 (med undantag för
Stet-tin med omland) hörande till landet Mecklenburg,
och Hinterpommern, sedan samma tid
under polsk förvaltning (areal 30,300 km2). P:s
ryggrad är den i ö. på yngre tertiär, i v. på
krita vilande baltiska moränen. I
Hinterpommern stryker denna i form av ett
ändmorän-bälte, Baltiska landryggen, från n. ö. till s. v.
Landryggen själv består huvudsaki. av
ändmo-ränbågar och -kullar, mellan vilka ligga tallösa
sänkor, som delvis intagas av små runda el.
oregelbundet formade sjöar {Sölle). Många av
dem ha dock genom igenväxning förvandlats till
mossar. Ändmoränlandskapet är på flera
ställen genomskuret av erosionsdalar, bildade av
gla-ciala smältvattenälvar. Dessa dalar uppvisa nu
talrika långsmala sjöar. På landryggens s. sida
utbreda sig vidsträckta sandhedar. Kusten i
Vorpommern är en utpräglad Bodden-lsust., som på n.
Rügen övergår till en flerstädes hög
abrasions-kust med ståtliga kritbranter. Jordbruk med
binäringar är P:s förnämsta inkomstkälla. Åkern
upptar ung. halva totalarealen, med odling av
främst råg, sockerbetor, potatis, vete och havre.
Skogsmarken, övervägande med tallskog, täcker
ung. Vs av P:s yta. Sina viktigaste centra har
industrien i P:s gamla huvudstad Stettin samt
i Stralsund och Greifswald. östersjöfisket är
betydande, och kusten har tillika en rad
uppskattade badorter. Utom Oder är
Berlin—Stettin-kanalen en viktig vattenväg söderut.
Historia. Bebott av germanska stammar,
erövrades landet från 400-talet av stammar, som
tillhörde de slaviska venderna, efter vilka
nordborna sedan kallade området Venden. Själva
kallade venderna sitt land P o m o r e, d. v. s.
det vid havet belägna. Från senare hälften av
1 ooo-talet hade P. egna furstar. I början av
uoo-talet delades det i två delar: Slavien el.
Pommern i egentlig mening (i v.) och
Pomme-rellen (i ö.). Det senare avträddes 1308 till
större delen till Tyska orden; endast en mindre
del tillföll egentliga P., vars furste 1325 även
förvärvade Rügen. Kristendomen vann insteg
under noo-talet. Med tiden blev P. ett germanskt
feodalland med en hertig, som stod i
länsför-hållande till markgreven i Brandenburg. 1529
blev P. riksomedelbart hertigdöme, varvid
Brandenburg i st. f. länsöverhögheten fick arvsrätt
till landet vid den regerande ättens utgång. 1531
delades P. i två områden, P.-Stettin och
P.-Wol-gast. Denna klyvning lade grunden till den följ,
indelningen i Vorpommern och Hinterpommern.
I båda områdena infördes reformationen. 1625
ärvde hertig Bogislav XIV i Stettin även den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
