Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Polen - Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
349
Polen
350
lacker under trikoloren, men deras förhoppningar
blevo endast delvis förverkligade, när Napoleon
1807 av de förut polska områden, som Preussen
avträtt i Tilsit, skapade ett
storhertigdö-me Warszawa i personalunionen med
Sach-sen och 1809 utökade detta med några förut
österrikiska områden. Staten hade fri författning,
och bönderna befriades ur livegenskapen. På
Wienkongressen löstes den polska frågan så, att
Kraköw med område blev en fri republik under
uppsikt av Ryssland, Österrike och Preussen
samt att största delen av hertigdömet Warszawa
som kungadömet P. gavs till Alexander I av
Ryssland, som av den polske magnaten Adam
Czartoryski influerats i polskvänlig riktning.
Detta benämnes vanl. K o n g r e s s-P o 1 e n. Det
erhöll inom den ryska monarkien en särställning
och stod närmast i personalunionen med
Ryssland, hade full autonomi och egen här samt, i
mots. till Ryssland, en fri författning med en
riksdag på två kamrar. Det polska språket var
officiellt, och bönderna förblevo fria. Friktioner
uteblevo emellertid ej mellan härskare och folk.
Sedan Nikolaj I 1825 efterträtt sin far, blev
motsättningen kraftigare.
Vid underrättelsen, att Nikolaus tänkte
använda polska hären till att kuva Belgien, förmådde
en handfull ungdom folket till uppror (1830).
Soldaterna kämpade tappert, men man
saknade en ledare och kallade icke folkets stora
massa till vapen. Sedan ryssarna intagit Warszawa,
följde repressalier och emigration. Författningen
upphävdes, universitet och högskolor stängdes.
Under denna tunga tid vände sig P:s hjärta mot
Västeuropa, framför allt till Paris. Under
emigrationen uppstodo två stora politiska
strömningar, en konservativ under Czartoryski och en
demokratisk-liberal. Medan Czartoryski
bearbetade kabinetten, togo demokraterna stor andel i
det unga Europas sammansvärjningar och strider.
En stor resning, som var avsedd att bryta ut
1846, misslyckades genom att ledarna
arresterades; Kraköw förenades med Österrike. 1863 kom
det till ett blodigt uppror. Svagt beväpnade
insurgentkårer kämpade under två år hjältemodigt mot
ryssarna, ständigt troende på intervention från
Europa. Liksom 1831 kom en dylik till stånd
men inskränkte sig till tomma ord. Allt motstånd
krossades. Den ryska regeringen sökte särskilt
i Litauen utrota allt polskt, sådde split mellan
bönder och godsägare, förföljde det katolska
prästerskapet, förryskade domstolar och skolor.
Under Bismarcks ledning förföljde Preussen
polackerna först i deras egenskap av katoliker
(kulturkampen 1873—75), sedan blott som
polacker. Från 1867 fann polskheten i Galizien
emellertid möjlighet till dräglig utveckling.
När 1 :a världskriget utbröt, var det politiska
läget bland polackerna ytterligt komplicerat.
Socialisternas ledare J. Pilsudski, som måst fly
ur Kongress-Polen, upprättade en polsk legion,
som på centralmakternas sida deltog i kriget.
Men den nationaldemokratiske ledaren R.
Dmow-ski uppmanade i stället sina landsmän att lojalt
kämpa i den ryska hären. När 1915 tyska
trupper ockuperat hela Kongress-Polen, avgick t. v.
den tyskvänliga riktningen med segern. Då
utropades hela Kongress-Polen som ett självständigt,
POLEN och TJECKOSLOVAKIEN
1918-1938
1938-1939
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
