Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Polen - Ekonomisk geografi - Mynt, mått och vikt - Religiösa förhållanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
341
Polen
342
Tab. 3. Viktigaste kulturväxter 1950.
Växtslag Areal i i.ooo har Skörd
total i 1,000 dt per har i dt
Vete .............. i>595 19,900 12,5
Råg ................ 4,900 58,800 12,0
Korn ................. 8411) 10,2809 12,2
Havre .............. 1,650 19,800 12,0
Potatis ............ 2,600 310,000 119,2
Sockerbetor 265 50,0009 188,7
9 år 1949.
areal som rågen. 1949 voro 17,200 traktorer i
arbete inom det polska jordbruket.
Husdj ursstocken utgjordes 1950 av 2,541,000
hästar, 6,345,000 nötkreatur, 5,818,000 svin,
1,617,000 får och 654,000 getter.
P. är till 22°/o täckt av skogsmark, vilken
dock i stor utsträckning blivit kalhuggen under
2:a världskriget. En avsevärd del av
skogsmarken är belägen i de nyförvärvade områdena.
Bergsbruk. P:s förnämsta naturrikedom
är de stora stenkolstillgångarna i Oberschlesien
(po. Gorny Slask) på ömse sidor om den forna
polsktyska gränsen. Bland gruvstäderna märkas
Dqbrowa, Katowice, Chorzöw, By tom,
Hinden-burg (Zabrze) och Gleiwitz (Gliwice). Området
har även för koksframställning lämpligt kol. Ett
annat kolfält ligger i Niederschlesien (Dolny
Slask) med gruvorna Waldenburg (Walbrzych)
och Neurode (Nowa Ruda). Den polska
kolproduktionen uppgick 1950 till 78 mill. ton mot
endast 38 mill. ton 1938. Som kolproducent kom
P. på 4:e plats i Europa, som kol exportör
främst (1950). Sverige hör till dess större
kunder. Brunkol finns på flera ställen, bl. a. i
Ober-och Niederschlesien. Mineralolja utvinnes vid
Jaslo och Krosno i s. ö., men genom 2:a
världskriget förlorade landet en del oljekällor till
Sovjetunionen. Vid Wieliczka nära Kraköw samt
Inowroclaw och Wapno s. om Bydgoszcz finnas
givande saltgruvor. Zink- och blymalm finnas i
Oberschlesien, järnmalm i för landet otillräcklig
mängd och mestadels av sämre beskaffenhet
bry-tes vid Czqstochowa samt vid Kielce.
Industrien, särsk. den tunga, har i stor
utsträckning blivit förlagd till kolområdena el.
deras närhet. Industriregionen i Ober- och
Niederschlesien utvecklades ytterligare under 2:a
världskriget. Staden Breslau (Wroclaw) har
omfattande maskintillverkning. I östersjöområdet ha
de genom kriget ödelagda skeppsvarven i Danzig
(G dansk) och Stettin (Szczecin) återuppbyggts.
Den sistn. staden har vidare bl. a.
cementfabriker. Den polska sexårsplanen tar f. ö. sikte på
en starkt ökad tillverkning av cement o. a.
byggnadsmaterial. — En ny industriregion, som av
strategiska skäl började skapas före 2:a
världskriget, har städerna Sandomierz, Tarnöw och
Rzeszöw som centra. Där finnas bl. a.
krigsindustrier, kraftverk och kemisk industri. — Det
livaktigare industriella liv, som man önskar
skapa i områdena kring Kraköw, Warszawa, Kielce
och Czqstochowa, kommer att möjliggöras genom
en starkt ökad produktion av elektrisk energi.
Denna uppgick 1948 till 7,5 milliarder kWh, men
avsikten är, att den 1955 skall uppgå till 16
milliarder kWh. — Ett nytt stålverk nära
Kra-kow är sexårsplanens största kapitalinvestering.
—Textilindustrien, som är en av P:s viktigaste
industrigrenar, har Lödz som huvudort, men
även Bialystok, Czqstochowa, Warszawa och
Bielsko ha textilfabriker.
Kommunikationer. P. har genom 2:a
världskriget erhållit staden Stettin och dess
ut-hamn Swinemünde (Swinoujscie), vilka förut
spec. betjänade Berlins handel med
östersjöområdet. Invid Swinemünde märkes Odraport, som
har färjeförbindelse med Trelleborg. Utmed den
pommerska kusten märkas f. ö. de mindre
ham-sarna Kolberg (Kolobrzeg) och Stolpmünde
(Ustka). Danzig är nu en helt polsk stad, som
jämte Gdynia ombesörjer huvudparten av
sjöfarten på utlandet. Elbing (Elblag) är en
flodhamn inne i landet. De polska floderna ha i allm.
ett lugnt lopp och utgöra användbara, naturliga
vattenvägar. De viktigaste äro Weichsel och
Oder, vilka äro förbundna med varandra genom
Bydgoszczkanalen samt floderna Netze (Notec)
och Warthe. Dessutom är Oder i s. genom
Glei-witzkanalen direkt anknuten till kolbassängen i
Oberschlesien och kan användas för
koltransporter till utskeppningshamnen Stettin. En stor del
går dock fortfarande över Gdynia och Danzig,
som äro förbundna med kolfälten genom en
järnväg till Katowice. Järnvägsnätet är tätast i
landets v. delar. Dess totala längd är 24,000 km. —
Den polska handelsflottan är ännu relativt
obetydlig.
Handel och sjöfart. P:s import hade
1947 ett värde av 318 mill. och exporten 248
mill. $. Såväl betr, importen som exporten är
Sovjetunionen den förnämsta handelspartnern.
Sverige har emellertid också betydande handel
med P. (1947 9°/o av P:s import och 17% av
dess export). Från Sverige köper P. bl. a.
järnmalm och industriprodukter, medan Sveriges
viktigaste import från P. utgöres av stenkol.
Mynt, mått och vikt. Myntenhet är sedan 1924
en zloty (”gulden”; förk. zl.), delad i 100
gros-zy. F. n. räknas 1 zloty = 1,30 kr. Metersystemet
är off. gällande.
Religiösa förhållanden. Den romersk-katolska
kyrkan har sedan gammalt en stark ställning i
P. Liksom P. efter 2:a världskriget blivit en
renodlad nationalstat genom förlusten av främmande
folkgrupper (ukrainare, judar, tyskar etc.), har
det av samma orsaker blivit konfessionalistiskt
homogent (74,9% romerska katoliker 1932, över
90% 1950). 1950 angavs kleresiet omfatta 3
ärkebiskopar, 13 biskopar, 8,800 präster, 1,500
munkar och 13,000 nunnor. Kyrkans ledare är
primas Wyszyriski i Warszawa. — Från statens
sida ha ingripandena mot kyrkan måst ske
försiktigare än i andra länder med kommunistisk
regim. Vid jordreformen 1945 lämnades kyrkans
jord oantastad. Dock uppsade staten i sept. 1945
konkordatet med Vatikanen av 1925. Svåra slag
ha sedan riktats mot kyrkan genom upplösning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
