Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pluralis - Pluralism - Pluralis majestatis - Pluralitet - Plus - Plusbestånd - Plus-fours - Pluskvamperfektum - Plutarchos - Pluto (astronomi) - Pluto (mytologi) - Plutokrati - Pluton (mytologi) - Pluton (militärt) - Plutonisk bergart, plutonit, djupbergart - Plutonism - Plutonium - Plutos - Pluviale - Pluvialperioder - Pluviometer - Pluviôse - Plücker, Julius - Plym - Plymouth (bilmärke)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
297
Pluralism—Plymouth
298
(lat. plurälia ta’ntum; i sing.: ett pluräle ta’ntum,
”endast pluralt”) blott förekomma i p., t. ex.
kläder, griller.
Plurali’sm, filos., se Monism.
Pluralis majestätis, lat., majestätspluralis,
t. ex. ”Vi Gustaf Adolf” i skrivelser från K. m:t.
Pluralitèt, flertal, se Majoritet.
Plu’s (lat. plüs, mer), i) Med tillägg av, och,
jämte. — 2) Tillägg, överskott, fördel; plustecken,
+ (trol. först använt i ”Mercantile arithmetica”
av Johann Widmann av Eger, 1489): i
aritmetiken tecken för addition, i algebran förtecken
för en positiv term, inom elektrotekniken
beteckning för den positiva polen på en strömkälla el.
på den polskruv på ett mätinstrument, som skall
anslutas till en strömkällas positiva pol;
(temperaturgrader m. m.) över noll.
Plusbestånd, skogsbr., för frötäkt särskilt
lämpat och väl utvecklat skogsbestånd, sammansatt
i övervägande grad av betr, kvalitativa och
kvantitativa egenskaper värdefulla stammar och där
mindervärdiga trädtyper saknas el. förekomma
endast ytterst sparsamt.
Plus-fours [pla’s-få’z], eng., se
Knicker-bockers.
Phfskvamperfektum (av lat. plüs qua’m
perfe’ctum, näml. te’mpus, ”mer än fullbordad tid”),
tempus, som betecknar en handling (ett tillstånd)
såsom fullbordad el. förfluten i förhållande till
en förfluten tidpunkt, d. v. s. som uttrycker, att
något hade skett, innan något annat skedde. P.
bildas i lat. genom ändelse: venerat, men i
germanska och romanska språk genom att en
imper-fektform av hava (resp, vara) kombineras med
perfekt particip (resp, supinum): sv. (han) hade
kommit, ty. (er) war gekommen, fr. (il) était
venu.
Pluta’rchos [-k-] (grek. Plütarchos), grekisk
historiker och filosof (46—120 e. Kr.). P.
studerade filosofi i Aten, knöt personliga förbindelser
med framstående romare, besökte Rom, blev
under Hadrianus möjl. ståthållare i Grekland men
föredrog att bo i sin fädernestad, Chaironeia i
Beotien. Hans rika skriftställarskap omfattar dels
levnadsteckningar av 46 berömda greker och
romare, ordnade parvis, dels ”Moralia”,
populärfilosofiska skrifter av mycket växlande innehåll
och i olika form, som behandla nästan alla frågor
i mänskligt och sedligt liv. P. varken är el. ville
vara vetenskaplig historiker el. filosof, ehuru han
ägde vidsträckta insikter och intressen; han ville
bilda människomas karaktär och visa
bildnings-sökande vägen. Hans humanitet och höga
uppfattning av människans plikter gjorde honom till den
sengrekiska tidens mest sympatiska gestalt samt
även till en mycket läst författare; sedan slutet
av 1500-talet utövade han ett mycket stort
inflytande, hans biografier voro en älsklingslektyr i
slutet på 1700-talet och ha utkommit i talrika uppl.
och övers. Senaste uppl. av biografierna av C.
Lindskog och K. Ziegler (1914—39), av
”Moralia” av G. N. Bernardakis (1888—96). I sv.
övers, finnas 28 av biografierna av P. J.
Ema-nuelsson (1842—45) och 22 av H. Bergstedt, C.
Theander och I. Harrie (1947). — Litt: C.
Theander, ”P. und die Geschichte” (i ”K.
Humanistiska vetenskapssamfundet i Lund.
Årsberättelse 1950/51”).
Plüto, astron., se Planeter.
Plüto, lat., myt., se Pluton.
Plutokrati (av grek, plütos, rikedom, och
kra-tei’n, härska), de rikas välde, penningvälde.
Pluton (lat. Plüto), grek, myt., ett namn på
underjordens gud, som även kallas Hades.
Pluton (fr. peloton, dim. av pelote, kula,
nystan), närmaste undera vd. inom kompani, består i
regel av 40—50 man under befäl av officer el.
underofficer. P. benämnas alltefter sin
huvuduppgift el. -beväpning: skytte-, jägar-, pionjär-,
kulsprute-, sjukbärarpluton o. s. v. P. indelas vanl.
i grupper el. troppar. Även självständiga
p. förekomma. De äro då tilldelade en mindre
tross.
Plutönisk bergart, plutoni t,
djupbergart, sådan vulkanisk bergart, som stelnat i j
ordskorpan på stort djup.
Plutoni’sm, se Geologi, sp. 842.
Plutonium, se Transuraner.
Plütos, grek, myt., rikedomens gud. I den
bildande konsten framställdes P. vanl. med
ymnig-hetshorn, stundom som en gosse, sittande på
freds-gudinnans (Eirenes) arm.
Pluviäle, mlat. (av lat. plu’via, regn), eg.
regnkappa; korkåpa. Se Biskopsskrud.
Pluviälperioder (av lat. plu’via, regn), geol.,
perioder med ökad regnmängd.
Pluviomèter, nederbördsmätare.
Pluviöse [plyvjå’z], fr. (av lat. pluviösus,
regndiger), regnmånad, den franska republikanska
kalenderns femte månad.
Plücker, Julius, tysk matematiker och
fysiker (1801—68), från 1836 prof, i Bonn.
Genom framställningen av en metod, som förenade
det analytiska och geometriska betraktelsesättets
fördelar, bl. a. genom användning av
förkortade beteckningssätt för linjers och ytors
ekvationer, lyckades P. frigöra rumsstorheternas
analytiska uttryck från beroendet av
koordinataxlar-nas läge. P. utförde även viktiga fysiska
arbeten och är sålunda känd som upptäckare av
katodstrålarna.
Plym (fr. plume, av lat. plütna, fågelfjäder),
hattfjäder, prydnadsfjäder; fjäder- el. tagelbuske
på militära huvudbonader. — Strutsfjädrar
skattas högst som p., särskilt de vita ving- och
stjärtfjädrarna av den afrikanska strutshannen.
Eftersökta äro även maraboustorkens stjärtfjädrar,
hägerns nackfjädrar, dels silvervita (”ägretter”),
dels svarta, och paradisfågelns förlängda (gula
och guldbruna) sidofjädrar. Enklare fjädrar —
oftast färgade — tagas i myckenhet från andra
fågelarter. — I den sv. generalstabsuniformens
hattar burna blå och och gula p. — panascher
— äro strutsfjädrar. Fjädrar bearbetas till p.
genom att baddas i varmt tvålvatten, blekas med
svavelsyra och krusas. — Om plymasch se
Plumage.
Plymouth [pli’mab], bilmärke, som 1928
introducerades av Chryslerkoncernen. Det tillhör
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
