Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Plankton - Planktongyttja - Planktonkammare - Planktoskop - Planlagt område - Planlindning - Planmätning el. fältmätning - Planorbis, skiv-, tallricks- el. posthornssnäckor - Planquette, Robert - Plans - Plansch - Planschett - Planskiva - Plantaberget - Plantage - Plantagenet (Anjou) - Plantago - Plantera - Planteringsmaskin - Plantigrada, plantigrad - Plantin, Christophe - Plantryck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
271 Planktongyttja—Plantryck 272
— Många p.-organismer bland såväl fyto-p. som
zoo-p. äro 1 j usproducerande och giva upphov till
den bekanta marelden.
Litt.: E. Naumann, ”Sötvattnets p.” (1924),
”Limnologische Terminologie” (i ”Handbuch der
biologischen Arbeitsmethoden”, utg. av E.
Abder-halden, 9:8, 1930—31), ”Grundzüge der regionalen
Limnologie” (1932); ”Methoden der
Süsswas-serbiologie” (i ”Handbuch der biologischen
Arbeitsmethoden”, 9:2, 1925—36); S. Thunmark,
”Zur Soziologie des Süsswasserplanktons” (1945).
Planktongyttja, sådan gyttja, som till stor del
består av planktonlämningar.
Planktonkammare. För påvisande av de små
planktonorganismer, som gå igenom maskorna på
planktonhåvarna, införde R. Kolkwitz den
metoden, att vatten direkt upptages i en liten
glaskammare av 1 cm3 vol., som sedan direkt
mikroskoperas (jfr Planktoskop).
Planktoskop [-ä’p], anordning för
planktonstudier ”i fältet”, väsentligen bestående av en
med lupp förbunden planktonkammare.
Planlagt område, område, som på sätt i
byggnadslagen 1947 stadgas planlagts för bebyggelse.
Planlindning, elektrotekn., typ av
ankarlind-ning i sådana elektriska maskiner, som sakna
kommutator, t. ex. växelströmsgeneratorer. Vid
p. anordnas härvändarna i 1, 2 el. 3 ”plan”, som
äro koncentriska med maskinaxeln.
Planmätning el. fältmätning avser
bestämmande av terrängföremåls läge i
horisontalplan och utföres för en mångfald olika ändamål,
oftast i samband med upprättande av karta. De
enda genom allmänna författningar utfärdade
bestämmelser för p. äro de, som gälla för
lant-mäteriets mätningar genom mätningsförordning
17/i2 1920. Alltefter noggrannheten utföres p. som
finmätning el. vanlig mätning.
Finmätning användes för mark med högre värde, ss.
städer och liknande områden. P. sker vani. så,
att först bestämmas vissa huvudpunkter och
hu-vudlinjer, stommätning, varefter inmätning
av detaljerna verkställes, detaljmätning.
Finmätning, vanlig mätning, stommätning och
detalj mätning kallas numerisk, då längder och
vinklar erhållas i siffror på sådant sätt, att karta
enl. dessa sedermera kan upprättas, och
grafisk, då längder och vinklar vid
mätningstill-fället helt el. delvis direkt avbildas på karta.
Stommätning sker genom triangel- el.
polygon-mätning el. stomlinj emätning, vilken senare
innebär utläggande och mätning av ett av räta linjer,
stomlinj er, bestående nät. Stommätning bevaras
för framtiden genom varaktigt markerade
punkter, triangel- och polygonpunkter samt, vid
stomlinj emätning, stödpunkter.
Plano’rbis, s k i v-, tallriks- el. p 0 s
t-hornssnäckor, släkte bland lungsnäckorna.
Hithörande arter ha skalet upprullat i ett plan,
trevarna äro trådlika, foten kort och rundad.
Alla leva i sötvatten. I Sverige finnas 13 arter,
nu fördelade på flera släkten; hos den största,
P. corneus, mäter skalet omkr. 3 cm i diameter.
Planquette [pläkä’t], Jean Robert Julien,
fransk tonsättare (1848—1903). Han ägnade sig
åt operetten och vann sin största berömmelse
genom ”Les cloches de Comeville” (1877;
”Cor-nevilles klockor”, Sthlm 1878).
Plans, se Plants.
Plansch (fr. planche), eg. graverad
kopparplåt el. träplatta; avtryck av dylik el. av kliché;
på särskilt blad tryckt illustration.
Plansche’tt. 1) Böjlig skena i snörliv. — 2)
Ett slags smala bräder.
Planskiva, se Backskiva.
Plantaberget, platåberg i Falbygden,
Västergötland, s. ö. om Stenstorp; 304,7 m högt.
Plantage [plätä’^; sv. utt. planta’/], fr.,
jordegendom för odling i stort av t. ex. tobak,
bomull, socker och kaffe, särskilt i tropiska länder.
Plantagenet [pläntäM^init], tillnamn för det
eng. kungahuset A n j o u. Det härledes från det
lat. namnet planta genista på ginstbusken, med
vars kvistar dynastiens stamfar, Gottfrid av Anjou,
uppges ha brukat pryda sin hjälm. Gottfrid var
sedan 1127 g. m. Henrik I:s dotter Matilda, och
deras son Henrik (II) blev 1154 erkänd som
Englands konung. Dennes ätt regerade därefter i olika
linjer i England till 1485. Den långa fejd mellan
husets båda huvudgrenar, L a n c a s t e r och
York, vilken fått namnet ”rosornas krig”, slöt då
med Rikard HI:s död i slaget vid Bosworth, och
hans besegrare, Henrik Tudor, blev som Henrik
VII stamfar för en ny konungaätt, huset Tudor.
Han härstammade på mödernet från ätten
Beau-fort, en legitimerad sidolinje till huset Lancaster,
och stärkte sina arvsanspråk på tronen genom
giftermål med Edvard IV:s dotter Elisabet av York,
med vilken 1503 huset P. (el. Anjou) utslocknade
på kvinnolinj en. Dess siste legitime manlige
medlem var den 1499 avrättade tronpretendenten
Edvard, earl av Warwick, brorson till Edvard IV.
Plantägo, bot., se Groblad.
Plantera, flytta växter till ny växtplats. För
att en plantering skall lyckas, fordras, att
växten förmår bilda tillräcklig mängd nya rötter
för att fylla sitt behov av vatten, innan
eventuella skador genom flyttningen hunnit bli alltför
genomgripande. I vissa fall skyddar man växten
genom att plocka av blad el. skära in vissa grenar,
i andra skuggar man den, håller den i låg temp.,
fuktig luft o. s. v. Växten bör stå i samma höjd
i förhållande till jordytan, som den intagit, innan
den uppgrävdes. Vid nästan all plantering bör
man packa jorden mycket hårt omkring rötterna.
Planteringsmaskin, inom trädgårdsodlingen
nyttjad maskin för utplantering av
grönsaks-plantor, omplantering av plantskoleplantor m. m.
P. av olika typer finnas. De sätta vanl. en rad
åt gången och dragas av traktor.
Plantigräda, plantigräd, zool., se
Digiti-grad och Hälgångare.
Plantin [plätä’], Christophe,
fransk-nederländsk boktryckare i Antwerpen (omkr. 1514
■—89). Se vidare Boktryckarkonst, sp. 403. —
Litt.: M. Rooses, ”Le musée Plantin-Moretus”
(1914)-
Plantryck, se Tryckmetoder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
