Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Plafond - Plagal - Plage - Plagemann, Carl Gustaf - Plagiat - Plagioklas - Plagiotrop, diatrop - Plaid - Plaidoyer - Plainfeild - Plaisir - Plakat (anslag) - Plakat (berusad) - Plakett - Plakoidfjäll - Plan, plan yta - Planck, Max - Plancks konstant - Planera - Planetarisk - Planetarium
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
255
Plagal—Planetarium
256
Karlbergs slott, i Kungl. slottet i Stockholm
o. s. v. finnas i olika material konstnärligt
behandlade p. från skilda tider. Med p. menas även
plafondmålning, konstnärlig målning i
platt innertak.
Plagäl, mus., se Kyrkotonarter.
Plage [plä^], fr., strandbädd, badstrand.
Plagemann, Carl Gustaf, målare (1805—
68). P. studerade i Stockholm vid Konstakad.
och var bosatt i Rom 1831—52, där han
målade religiösa och klassiska ämnen. Han blev
skicklig tekniker, som ej gjorde sig enbart
berömvärt känd genom att ”förbättra” gamla
målningar för en konsthandlare. 1854 återkom
han, efter ett par års vistelse i Spanien, till
Sverige men utvandrade åter till Rom 1867. I
Konstakad., Stockholm, finnas av P. ”Judas’ ånger”
samt självporträtt; andra arbeten inköptes till
Nationalmuseum och Göteborgs museum; han
utförde även altarbilder i kyrkor. Hans ”Resor i
Norrland, Dalarna och Västmanland samt på
Gotland åren 1833—46” utg. med kommentar av C.
J. Lamm i 2 bd (1942—44).
Plagiat, litterär, konstnärlig 0. s. v. stöld. —
P 1 a g i ä t o r, person, som gör sig skyldig till
plagiat. —• Verb: Plagiera.
Plagiokläs, miner., se Fältspat.
Plagiotrop [-ä’p] el. d i a t r o p säges en
växtdel vara, om den är snett orienterad i förhållande
till tyngdkraften. Så är fallet med de flesta
grenar och blad.
Plaid [plä’d], eng., se Pläd.
Plaidoyer [plädæaje’], fr., försvarstal. Jfr
Plädera.
Plainfield [pléi’nfild], stad i New Jersey,
U.S.A., 35 km s. v. om New York (Manhattan),
en av dess vackraste bostadsförorter. 42,000 inv.
Plaisir [pläzi’r], fr., nöje. — Maitre de
p. [mä’tra da], nöjesledare, rolighetsminister.
Plakat (av fr. placard), offentligt anslag; förr
kungl. förordning.
Plakät, starkt berusad, ”dödfull”. Ordet torde
ha bildats av studentspråkets lat. placätus, bragt
till ro, stilla; jfr ”säll”.
Plake’tt, präglad el. gjuten metallplatta med
bildframställning el. inskrift på ena sidan, ibland
på båda sidorna.
Plakoidfjäll, zool., se Fiskar, sp. 534 f.
Plan el. plan yta, mat., en yta, så beskaffad,
att om genom två punkter vilka som helst på
densamma dragés en rät linje, denna linje h. o. h.
ligger i ytan. Med plan yta förstår man ofta
även ytinnehållet, t. ex. ytan av en ellips.
Planck [plank], Max Karl Ernst Ludwig, tysk
fysiker (1858—1947), 1885 e. o. prof, i teoretisk
fysik vid univ. i Kiel, 1889 e. o. och 1892 ord.
prof, vid univ. i Berlin. 1907 kallades P. till
Wien för att efterträda Boltzmann som prof, i
matematisk fysik; återvände till univ. i Berlin
1913; emeritus 1926. P. var en av samtidens
främste på den teoretiska fysikens område. Han
utförde betydande arbeten inom termodynamiken
och dess tillämpningar på elektrokemiska,
termoelektriska och molekylarkinetiska problem samt
framför allt på värmestrålningen. I sin dr-avh.
behandlade P. termodynamikens andra huvudsats,
vilken han även senare ingående studerade. Ett
betydande arbete nedlade P. på studiet av teorien
för utspädda lösningar samt av Nernstska
vär-meteoremet, åt vilket P. gav en ny formulering.
Av epokgörande betydelse för hela den nyare
fysikens utveckling blevo hans studier av
värmestrålningen. P. uppställde 1900 en strålningslag,
som utomordentligt väl återgav försöksresultaten.
Vid härledandet av
lagen måste P. göra
det djärva antagandet,
att atomerna ej
utsände strålningsenergi i
energikvanta av
godtycklig storlek utan
endast i sådana,
vilkas storlek utgör
produkten av en konstant
(Plancks
konstant) och
strålningens frekvens. Genom
denna hypotes bröt P.
med det klassiska
kon-tinuumsbetraktelsesät-
tet och införde f. f. g. diskontinuiteter vid
beskrivningen av naturfenomenen. Han lade därmed
grunden till den för den moderna fysiken
utomordentligt betydelsefulla kvantumteorien, till vars vidare
uppbyggnad P. även bidrog. I en mängd arbeten
underkastade P. kvantumteoriens senare
utveckling en kritisk granskning. Under senare delen av
sitt liv behandlade han i tal och skrift de
moderna fysikaliska problemens ställning till
filosofien och frågan om deras kunskapsteoretiska
innehåll. P. var därvid anhängare av
kausalitetsprinci-pen. Bland P:s skrifter märkas ”Das Prinzip der
Erhaltung der Energie” (1887), ”Grundriss der
allgemeinen Thermochemie” (1893), ”Vorlesungen
über Thermodynamik” (1897), ”Vorlesungen über
die Theorie der Wärmestrahlung” (1906),
”Ein-führung in die theoretische Physik” (5 bd, 1916
—30), ”Physikalische Rundblicke” (1922), ”Wege
zur physikalischen Erkenntnis” (1933). — För
sina undersökningar över
värmestrålningsfenome-net erhöll P. Nobelpriset i fysik 1918. — Efter
P. ha uppkallats de som efterföljare till
Kaiser-Wilhelm-Gesellschaft och
Kaiser-Wilhelm-Insti-tute 1948 grundade Max-Planck-Gesellschaft och
Max-Planck-Institute.
Plancks konstant, fys., se Kvantumteorien.
Planera, planlägga; jämna mark.
Planetärisk, som avser planeterna.
Planetärium, mekaniska anordningar, som avse
att åskådligt framställa rörelserna inom
planetsystemet. Ett modernt p. utföres så, att solens,
månens och planeternas rörelser bland
fixstjär-norna projicieras medelst en särskild apparat på
innersidan av en halvklotformig kupol, mätande
i genomskärning 25 m. P. i denna form har
konstruerats av dr Bauersfeld vid Zeissverken i Jena.
I de nyare konstruktionerna kan polaraxeln
erhålla en godtycklig lutning, varigenom
himmels-sfären kan demonstreras från pol till pol. Den
del av p., som projicierar stjärnorna på
inner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
