Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pituitrin, hypofysin - Pityriasis - Più - Piura, San Miguel de - Pius I, den helige (påve) - Pius II (Enea Silvio, Aeneas Sylvius, Piccolomini, påve) - Pius III (Francesco Todeschini, påve) - Pius IV (Giovanni Angelo Medici, påve) - Pius V (Michele Ghisleri, påve) - Pius VI (Giovanni Angelo Braschi, påve) - Pius VII (Barnaba av Chiaramonti, påve) - Pius VIII (Francesco Xaviero av Castiglioni, påve) - Pius IX (Giovanni Mastai-Ferretti, påve)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
247
Pituitrin—Pius
248
Pituitrin, h y p o f y s i n, ett från hypofysens
bakre lob berett extrakt, innehållande detta
organs hormon. P. verkar stimulerande framför
allt på den glatta muskulaturens kontraktioner
och användes därför i stor utsträckning vid
förlossningar för att stimulera livmoderns
sammandragningar.
Pityri’asis, grek, med., fin, mjölig fjällning av
huden, namn på flera olika hudåkommor.
Pityüserna, den v. ögruppen av Balearerna
(se d. o.).
Piü [pio’], it, mus., mera. P. forte, starkare,
p. 1 e n t o, långsammare.
Piura [pio’-], San Miguel de P.,
huvudstad i dep. Piura i nordvästligaste Peru; c:a
25,000 inv. P. är centrum i det rikaste
bomullsdistriktet i n. Peru och har tillv. av bomulls- och
tobaksvaror samt stråhattar. Järnväg leder till
hamnstaden Paita (Payta, c:a 5,000 inv.)
med stor export av bomull, hudar och skinn. P.
är den äldsta spanska staden i Peru, gr. av
Pizarro 1532.
Pi’us, lat. (it. Pio), ”den fromme”, påvar.
1) Pius I, den helige, enl. traditionen
påve 140—154.
2) Pius II (f. 1405; påve 1458—64) hette
urspr. Enea Silvio (Aeneas Sylvius)
Piccolomini. P. framträdde vid
Baselkonsi-liet som en reformvänlig humanist. Efter att ha
tjänat olika andliga herrar trädde han 1442 i
kejsar Fredrik III:s tjänst och visade sig där
som en skicklig diplomat. Han genomgick en inre
kris och återkallade offentligen sina tidigare
skrifter och sin kyrkopolitiska ståndpunkt. P.
blev kardinal 1456, påve 1458 och beläde 1460
genom bullan ”Exsecrabilis” varje vädjan till ett
allmänt kyrkomöte med bann. Han lyckades hävda
det teokratiska systemet gentemot de spirande
nationalkyrkotendenserna inom kyrkan. I
medelpunkten av hans politik stod kampen mot
turkarna. P. framträdde som skapande mångsidig
lärd och konstnär i renässansens anda.
3) PiusIII, eg.
FrancescoTodeschi-ni, den föreg:s systerson, ärkebiskop i Siena och
kardinal 1460, påve sept.—okt. 1503.
4) P i u s IV (påve 1559—65) hette urspr. G i
o-vanni Angelo Medici, och gjorde sin
karriär på den påvliga ämbetsmannavägen.
Personligen en levnadslustig renässanstyp, regerade
han som skicklig diplomat i den stränga
motrefor-mationens anda med hjälp av systersonen Carlo
Borromeo och slöt sig nära till den forna
motståndaren Spanien. Under P:s pontifikat
avslutades Tridentinska mötet och utgå vos Index 1564
och ”Professio fidei Tridentinae” (s. å.).
5) Pius V (f. 1504; påve 1566—72) hette
urspr. Michele Ghisleri; var
dominikan-munk, blev först kardinal och sedan inkvisitionens
generalkommissarie. P. förkroppsligade
motrefor-mationens asketiska fromhet samt framträdde
som en man av järnhård disciplin och som
skoningslös kättarfiende. Han utgav 1568 en skarp
antiprotestantisk bulla och 1570 en
avsättnings-bulla mot Elisabet av England. Mot turkarna
lyckades han förena Spanien och Venedig, vilket
ledde till sjösegern vid Lepanto 1571. Han
kanoniserades 1772.
6) Pius VI (f. 1717; påve 1775—99) hette
urspr. Giovanni Angelo Bräsch i. Han
blev påvlig skattmästare 1766 och kardinal 1773.
Han framträdde som god taktiker i påvedömets
svåra läge gentemot de absolutistiska
regeringarna. Han visade stor smidighet utan att därför
någonsin ge efter i principfrågor. Mot Josef II :s
reformiver förmådde han dock intet uträtta.
Franska revolutionen medförde en fullständig
katastrof för honom. Han fördömde genom en
bulla 1791 den nya civilkonstitutionen i
Frankrike och hotade med avsättning alla präster, som
gingo ed på denna. Nationalförsamlingen svarade
genom att besätta de påvliga besittningarna
Avignon och Venaissin. 1796 utbröt öppet krig.
Bona-parte besatte Kyrkostaten och framtvingade den
hårda freden i Tolentino 1797. Då den romerska
republiken proklamerades 1798, fördes den
åttio-årige, sjuke P. som fånge till Valence, där han
snart avled. — Litt.: J. Gendry, ”Pie VI” (2 bd,
1907).
7) Pius VII (f. 1742; påve 1800—23) hette
urspr. Gregorio B a r n a b a Luigi, greve av
Chiaramonti. Han var benediktinmunk och
blev kardinal 1785. Som påve utsåg han till
stats-sekr. den skicklige och framgångsrike E. Consalvi.
Bredvid denne hade den mera reaktionäre kardinal
Pacca stort inflytande. Med Bonaparte ingick P.
det berömda konkordatet 15 juli 1801. Efter
kejsardömets upprättande förödmjukade sig P. att i
Paris 1804 smörja (ej
kröna) Napoleon till
kejsare. 1808 lät
Napoleon besätta Rom,
och 1809 annekterades
hela Kyrkostaten. Då
påven svarade med en
bannbulla, lät kejsaren
juni 1809 föra honom
fången till Savona.
1813 lyckades
Napoleon tvinga P. till det
förnedrande
konkordatet i Fontainebleau,
där påven då
vistades. 1814, några
veckor före Napoleons egen tronavsägelse,
återfick P. friheten och återvände till Rom. Pacca
genomdrev jesuitordens återställande 1814, och på
Wienkongressen lyckades Consalvi få
Kyrkostaten återupprättad. Nu reglerades förbindelserna
med de världsliga staterna genom en rad
kon-kordat. Inkvisitionen började på nytt, och inga
reformer genomfördes. Däremot upplevde konsten
en ny blomstringstid (Canova, Thorvaldsen,
Cor-nelius) under påvens skydd. — Litt.: H.
Wel-schinger, ”Le pape et 1’empereur 1804—15” (1905).
8) P i u s VIII (f. 1761; påve 1829—30)
hette urspr. Francesco Xaviero, greve av
Castiglioni.
9) Pius IX (f. 1792; påve 1846—78), urspr.
greve Giovanni Maria Masta i-F e r r e 11 i.
P. prästvigdes 1819 och blev kardinal 1840. Som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
