Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pisarro, Camille - Pist - Pistacia - Pistia - Pistill - Pistoia - Pistol (vapen)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
237
Pissarro—Pistol
238
Camille Pissarro: Landskap, 1874. Nationalmuseum,
Stockholm.
Pissarro [pisarå’], Camille, fransk-judisk
målare (1830—1903). P. målade till en början
landskap, huvudsaki. påverkad av Corot, samt
tog även intryck av Courbet och Millet i sin
framställning av normandisk natur och av
bondelivet. På 1870-talet övergick han till ett
impressionistiskt behandlingssätt. Han målade
lantliga motiv, arbetet i jorden, trädgårdar och
stadsbilder. P. var även framstående grafiker.
Pist (fr. piste, spår), eg. spår på
kapplöpnings-bana, senare själva banan (häst- el. cykel-);
numera benämning på den avlånga bana (matta,
estrad el. dyl.), där fäkttävling äger rum.
Pistäcia, släkte av fam. Anacardiaceae. I
Medelhavsländerna växa fem hithörande arter,
små träd el. buskar med glatta, vanl. parbladiga
blad och små enkönade blommor i klasar samt
stenfrukt. De omkr. 1,5 cm långa, invändigt
gröna el. gula, oljerika fröna av P. vera, p
i-stachemandel, äro välsmakande; de
användas i Sydeuropa som dessertfrukt (p i s t a c i e r),
i Sverige mest till konditorivaror. Från P.
Len-tiscus fås ett välluktande harts, m a s t i x.
Pi’stia, aracésläkte med en art, P. stratiotes,
en på vattnet fritt simmande ört med i rosett
ställda blad. Den växer i tropiska länder; odlas
i botaniska trädgårdar.
Pisti’ll, angiospermernas honliga könsorgan,
består av ett el. flera fruktblad. Dessa
sammanfattas, oberoende av byggnad och antal, under
namnet gynaeceum. Fruktbladen kunna antingen
vara fria från varandra el. sammanväxta. I
förra fallet har blomman lika många pistiller som
fruktblad, i det senare endast en p. Den nedersta
utvidgade och ihåliga delen av p. kallas
fruktämne (ovarium). Detta är i den enbladiga p.
vanl. enrummigt. De flerbladiga p. äro
enrum-miga, när endast fruktbladens kanter äro
sammanväxta. Om fruktbladen äro starkt inböjda,
så att deras kanter mötas i blommans mitt och
deras ryggpartier delvis äro hopväxta, får
fruktämnet lika många rum, som det har fruktblad.
Övriga delar av p. äro stiftet (stylus) och
märket (stigma). Stiftet, som vanl. är långt
och smalt, saknas hos åtskilliga växter.
Enbladiga (apokarpa) p. ha ett enda stift och ett
märke, flerbladiga kunna även ha ett stift men
ha ofta flera. Märket tjänar till att mottaga
ståndarmj ölet vid pollinationen och är därför
klibbigt, vårtigt el. hårigt. — Se även Fröfäste
och Fröämne samt bilder vid Blomma och Linnés
sexualsystem.
Pistoia [-tåi’a], huvudstad i prov. Pistoia i
Toscana i mell. Italien, 30 km n. v. om Florens;
c:a 77,000 inv. P. är antikens Pistoriae,
bekant genom Catilinas och hans anhängares
nederlag 62 f. Kr. Under medeltiden blev P.
efter växlande öden 1115 fri stad men kom
under florentinskt inflytande och besegrades 1306
av Florens och Lucca i förbund. Under 2:a
världskriget erhöll staden åtskilliga skador och
fick bl. a. ett 10-tal kyrkor mer el. mindre
ramponerade. Flera av medeltidskyrkorna äro rikt
utsmyckade, främst domen från 1200-talet. Det
åttkantiga baptisteriet är en skön gotisk
byggnad av Andrea Pisano från 1300-talets mitt
(krigsskadad). Nämnas må också den
senromanska Sant’ Andrea, som har en av G. Pisano
utförd predikstol (se bild 4 å pl. vid Italiensk konst
och bild 2 å pl. vid Pisano). I P. arbetade
konst-närsfamiljerna Pisano samt della Robbia
(1400-talet); ett av den sistn. familjens förnämsta
arbeten är en fris i färgrik terrakotta, som pryder
Ospedale del Ceppo. P. är sedan gammalt bekant
för sin tillverkning av skjutvapen (pistoler);
dessutom maskin- och sidenindustri.
Pistöl (fr. pistolet, sp. pistoia, it. pistoia,
pi-stolese, d. v. s. ”från Pistoia”), vapentekn. a)
I Spanien på 1600-talet varje slags kort
handvapen; i Italien var pistolesa en kort sabel el.
Ospedale del Ceppo i Pistoia med della Robbias fris.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
