Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Phoma - Phon - Phormium - Phospohoros - Phragmén, 1. Edvard - Phragmén, 2. Gösta - Phragmidium - Phragmites - Phycomycetes, fykomyceter, vatten- el. algsvampar - Phyeng-yang - Phyllanthus - Phyllitis - Phyllobius - Phyllocactus - Phyllodoce - Phyllograptus - Phyllopoda - Physalis - Physcia - Physeter, Physeteridae - Physiologus - Physostigma - Phytelephas - Phytolacca - Pi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
183
Phon—Pi
184
Fungi imperfecti, med över 1,000 på stamdelar av
högre växter levande arter.
Phon [fån] (av grek, phonè), fon, enhet
för hörselförnimmelsens styrka.
Pho’rmium [f-], bot., se Liljeväxter och
Textilväxter.
Pho’sphoros [f-f-], en månadstidskrift, vars
tre årgångar, 1810—13, utgåvos i Uppsala aug.
1810—aug. 1814 av P. D. A. Atterbom och W. F.
Palmblad. P. var de svenska nyromantikernas
första vittra tidskr. Bland de bidragande märkas
Atterbom, Elgström, Palmblad, L. Hammarsköld
och C. F. Dahlgren. P. fick banbrytande
betydelse. — Efter P. kallades inom kort den
svenska nyromantiken f o s f o r i’s m och dess
anhängare f o s f o r i’s t e r.
Phragmén [f-]. 1) Lars Edvard P.,
matematiker (1863—1937), doc. vid Stockholms högsk.
1890, prof, där 1892—1904, överdir. för
Försäk-ringsinspektionen 1903—09, chef för Allmänna
livförsäkringsbolaget 1908. P. författade mycket
värdefulla arbeten inom funktionsteorien (särsk.
rörande den s. k. maximumprincipen, tills, m. E.
Lindelöf). Vid det proportionella valsättets
införande i Sverige var han matematisk sakkunnig.
2) Gustaf (Gösta) Vernick P., den föreg:s
son, metallograf (1898—1944), doc. i
metallo-grafi vid Tekniska högsk. i Stockholm 1939;
anställd 1921 vid Metallografiska inst., 1933
föreståndare för den tekniska avd., 1943 inst:s
föreståndare. P. utförde betydande
metallografiska och metallurgiska forskningsarbeten, bl. a.
banbrytande röntgenkristallografiska
strukturundersökningar. 1931 utgav han en lärobok i
termodynamik, som belönades med
Vetenskaps-akad:s Arnbergska pris.
Phragmidium [f-], se Rostsvampar.
Phragmites [f-], bot., se Vass.
Phycomycétes [f-], fykomyceter,
vatten- el. a 1 g s v a m p a r, en av svamparnas tre
huvudgrupper (klasser). Hos P. är myceliet till
skillnad från Ascomycetes och Basidiomycetes
alltid el. åtm. på vegetativt stadium encelligt och
mångkärnigt. De ha såväl könsfortplantning som
vegetativ förökning och förekomma som parasiter
el. saprofyter såväl i vatten som på land. Efter
fortplantningsförhållandena indelas P. i följande
ordn.: 1) Chytridiales (vårtsvampar), saknande
typiskt mycelium och blott bestående av en
mikroskopisk, naken el. med vägg försedd cell; 2)
M onoble pharidales, med ett väl utvecklat
mycelium och könsfortplantning med heterogameter
el. ägg och spermatozoider; 3) Oomycetes, till
stor del vattenformer med oogam befruktning
och könlös fortplantning med zoosporer; 4)
Zy-gomycetes, uteslutande landformer med isogam
befruktning och könlös fortplantning genom
orörliga kroppar.
Phyeng-yang, stad i Korea, se Heijo.
Phylla’nthus [f-], bot., se Euphorbiaceae.
Phyllitis [f-], ormbunkssläkte med enkla, hela
och jämnbreda, övervintrande stamblad. Ph.
Scolo-pendrium, hj orttunga, förekommer sällsynt
i bergsklyftor el. brunnar på Karlsöarna, på
Gotland, i Skåne och i Halland.
Phyllo’bius [f-],
se Vivlar.
Phylloca’ctus
[f-], bot., se
Kaktusväxter.
Phyllo’doce [f-],
bot., se Lappljung.
Phyllogra’ptus
[f-], ett släkte
graptoliter med
rabdosomets tekor
anordnade i 4
längsgående rader.
P. nådde
kosmopolitisk utbredning i
undre ordovicium.
Phyllo’poda [f-],
zool., se
Bladfo-tingar.
Physalis [f-], zool., se Judekörsbär.
Phy’scia [f-], lavsläkte, vars former ha
bladlik, smalflikig, vit, grå el. brun bål, skålformiga
apothecier och tvårummiga, mörka sporer. Flera
arter äro allmänna på bark el. sten i Sverige.
Physèter, Physete’ridae [f-], se Valar.
Physio’logus [f-], en vida spridd medeltida
folkbok. Den har avfattats på grekiska i Syrien
omkr. 370 e. Kr. Den latinska versionen, känd
under beteckningen Bestiarius, låg till grund
för en rad under den senare medeltiden utförda
övers, till de olika nationalspråken. Den bildande
konsten upptar ofta motiv från de fantastiska
djurbeskrivningarna i P. De populära
berättelserna om enhörningen, fågel Fenix, pelikanen
m. fl. återfalla sålunda ytterst på P. — Litt.: M.
Wellmann i Philologus, suppl.-bd 22 (1930—31).
Physostfgma [f-], bot., se Kalabarbönan.
Phyte’lephas [f-f-], bot., se Elfenbenspalm.
Phytola’cca [f-], bot., se Kermesbär.
Pi (n = bokstaven p i grek, alfabetet), mat.,
symbol för det tal, som anger längden av en
cirkels omkrets el. periferi, uttryckt i diametern
såsom enhet, n är irrationellt, d. v. s. dess
värde kan ej uttryckas i form av ett ändligt tal;
det är jämväl transcendent, d. v. s. det kan
icke erhållas som ett resultat av ett ändligt antal
algebraiska operationer. Härav följer, att det
urgamla problemet om cirkelns kvadratur icke är
lösbart i sin egentliga mening, n kan uttryckas
genom ett oändligt antal algebraiska operationer på
mångahanda sätt. Leibniz framställde för dess
beräkning följ, oändliga serie:
« = 4 (1—m-4-H-A + –-)
Då denna serie konvergerar långsamt, kan man
genom att sammanfatta två och två termer
erhålla följ, snabbare konvergerande serie:
31 = 4 8 [^5 + 779 + 1143 ^”T^TT“f”’ ’ J
Andra möjligheter att beräkna n med en
godtycklig noggrannhetsgrad erbjuda de oändliga
produkter el. de kedjebråk, i vilka detta tal kan
framställas. Talet n är av fundamental betydelse
för matematiken. Den första grova approxima-
Phyllitis Scolopendrium,
hjorttunga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
