Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Petroleum - Historik - Produktion och handel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
159
Petroleum
160
exporteras till Europa 1861. Redan 1862
byggdes den första oljeledningen. I slutet av
1880-talet infördes den kontinuerliga destillationen,
och från denna tidpunkt kunde man ur
råoljan utvinna ytterligare produkter, särsk.
smörjmedel, vilka i hög grad påverkade
maskinteknikens vidare utveckling. — Först med tillkomsten
kring sekelskiftet av den massproducerande
auto-mobilen, i sin tur möjliggjord av de flytande
drivmedlen, fick p.-industrien sin egentliga stöt
framåt. Dess tekniska utveckling, i stort sett
förlagd till U.S.A., har sedan dess snabbt gått
framåt. Krackningsförfarandet introducerades 1913,
de moderna geofysiska oljeletningsmetoderna
utformades på 1920-talet, och samtidigt fann man,
att bensinens egenskaper i hög grad kunde
förbättras genom tillsats av små mängder
tetraetyl-bly. Under 1930-talet uppfunnos kemiska
raffi-neringsprocesser, ss. polymerisering och alkylering.
Den under 2:a världskriget kännbara bristen på
högoktanig flygbensin och på råvaror för
sprängämnen och syntetiskt gummi drev fram en
språng-artad utveckling inom oljeraffineringen.
Produktion och handel. Oljan har främst som
energikälla blivit intimt förknippad med
maskinålderns och den moderna civilisationens
utveckling. Medan kolet ännu så sent som 1920
svarade för 84 °/o av världens energibehov, var dess
andel 1950 c:a 50%. Motsv. siffror för oljan
och den närbesläktade naturgasen voro 14, resp.
43 °/o. Oljan nådde redan i slutet på 1940-talet
ställningen som världshandelns största stapelvara.
I Nordamerika ha Förenta staterna
svarat för 60 % av både världsproduktionen och
världskonsumtionen intill 1950-talet.
Energibehovet täcktes 1950 till 57 °/o av olja och jordgas,
varvid oljeförbrukningen per inv. och år uppgick
till c:a 2,200 1. Utvinningen, numera huvudsaki.
förlagd till landets s. v. delar (Texas, Louisiana,
Oklahoma m. fl.; 82% 1950) och Kalifornien
(18%), har sedan 2:a världskriget icke
motsvarat den inhemska konsumtionsökningen, och
U.S.A. uppvisar sedan 1948 ett importöverskott
(c:a 22 mill. ton 1951). P.-industrien var vid
1950-talets början landets i storleksordning
fjärde (bl. a. funnos då 367 raffinaderier), och av
de 12 största industriföretagen voro 7 oljebolag.
— Canadas oljetillgångar anses vara mycket
betydande. Stora fyndigheter ha påträffats i
prov. Alberta, varjämte oljesanden vid
Athabas-ka River representerar avsevärda reserver.
Industrien är under snabb utveckling, och redan
1951 kunde Canada täcka Vs av sitt behov med
inhemsk olja.
I Latinamerika var Mexico i början av
1920-talet världens näst största olj eproducent,
men fyndigheterna visade sig begränsade, och
utvinningen sjönk snabbt. Efter 2:a världskriget
har en återhämtning skett, och utländska
oljebolag, som 1938 förstatligades, ha intresserats att
återvända. Oljeutvinningen i Venezuela
nådde icke förrän 1924 1 mill. ton, men redan 1928
gick landet om Ryssland som världens näst största
producent och är nu den största exportören (1951
c:a 86 mill. ton). De viktigaste oljefälten äro
belägna kring Maracaibosjön. En del av oljan
förädlas på Aruba och Curaqao, där två av
världens största raffinaderier äro belägna.
Andra olj eländer på denna kontinent äro Trinidad,
den största producenten inom det brittiska
samväldet, Colombia, vars totala oljetillgångar
anses betydande, Argentina, där de viktigaste
fälten äro belägna i Patagonien, samt Peru.
I Ryssland påverkades oljeindustriens
tidigare utveckling i hög grad av svenskarna
Robert och Ludvig Nobel, och produktionen, som
några år kring sekelskiftet överskred U.S.A :s,
var ännu så sent som 1928 den näst största i
världen. I samband med bolsj evikrevolutionen
gick den starkt tillbaka men har sedan slutet av
1920-talet befunnit sig i kraftig utveckling. Åren
kring 1930 nådde exporten sin höjdpunkt, men
det inhemska behovet absorberar numera hela
produktionen. Denna är huvudsaki. förlagd till
Kaukasien, främst Baku, men bedrives i ökad
omfattning även i Volga-Ural-området och i asiatiska
Ryssland, bl. a. i Turkmenistan, Uzbekistan och
på Sachalin. Rumänien har som oljeland
gamla traditioner. Utvinningen, som är förlagd
till Karpaternas sydsluttning, nådde sitt
maximum vid mitten av 1930-talet för att sedan starkt
minskas. De galiziska oljefälten i Po len hade
sin största betydelse i början på 1900-talet, men
utvinningen har sedan dess ständigt gått ned.
Oljeproduktionen i Österrike har varit täml.
konstant sedan 1942, medan den däremot i T y s
k-1 a n d och Nederländerna, där de
viktigaste fälten äro belägna på ömse sidor om den
gemensamma gränsen, befinner sig i snabb
ökning. Utvinningen i övriga europeiska länder är
obetydlig och täcker i stort sett ej
tillnärmelsevis de lokala behoven. — Oljeletning har sedan
1936 bedrivits i Danmark, och spår av olja har
1952 påträffats vid Tönder.
Oljeproduktionen i Främre Orienten kring
Persiska viken, som började strax före r:a
världskriget, har utvecklats i mycket snabbt takt,
och hälften av världens konstaterade reserver äro
att finna inom denna region, som dock är mycket
ofullständigt utforskad. Området svarade 1951
för 40% av världsproduktionen utanför U.S.A.
och Ryssland. Dagsproduktionen per oljebrunn
(900 st 1951) är mycket hög: 600 m3 mot 30
i Venezuela och 2 i U.S.A. En del av oljan
transporteras genom rörledningar till hamnar vid
medelhavskusten. Utvinningen i Persien var
intill den engelsk-persiska oljekonflikten 1950 den
största i Främre Orienten och den fjärde i
ordningen i världen. Vid skeppningshamnen Abadan
ligger världens största raffinaderi med en
årskapacitet av nära 30 mill. ton. S a u d-A r a b i e n,
där de mycket rika oljefälten äro belägna i prov.
el-Hasa vid Persiska viken, har i början av
1950-talet ryckt upp i jämbredd med Persien, tätt
följt av Kuwait med världens största
sammanhängande olj efyndighet, Burghanfältet, med
en areal av 130 km2. I Irak, där utvinningen
huvudsaki. är förlagd till Mosulområdet, har
produktionen länge begränsats på gr. av
transportsvårigheter men väntas flerfaldigad, när planerade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
