Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Peterskyrkan i Rom - Peterson, August - Peterson, Ludvig - Peterson, Patrik - Peterson, Per-Gustaf - Peterson-Berger, Wilhelm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
137
Peterson—Peterson-Berger
138
gamla kyrkan revos 1605—
15. Den nya huvudfasaden
uppfördes av Carlo Maderna.
Han upptog därvid
Michelan-gelos rytmiska fasadbildning,
som här anslutes till ett
tem-pelartat kolonnmotiv i mitten.
1629 efterträddes Maderna av
Bernini, som avslutade det
stora byggnadsföretaget.
Platsen framför kyrkan
ordnades av Bernini på
1660-talet, då han byggde den
berömda kolonnaden.
I det inre märkas bl. a.
Berninis stora bronsbaldakin
över högaltaret under
kupolen, samme mästares pompösa
påvetron {cathedra Petri)
samt gravmonument över
Urban VIII och Alexander
VII (se bild 1 och 4 å pl. vid
Bernini). Här har även drottning Kristina av
Sverige ett monument. Från det gamla P. äro i de
s. k. Vatikanska grottorna under den nuv. kyrkans
golv åtskilliga rester, monument och konstverk
bevarade. Omfattande utgrävningar 1939—50 ha
under grottorna blottat en väldig, till största
delen hednisk begravningsplats med tegelmurade
gravhus för askurnor och sarkofager, härrörande
från 100- och 200-talen e. Kr. Inom ett mellan
dessa gravhus utsparat område under kyrkans
högaltare har man bl. a. funnit resterna av det
monument, som en präst vid namn Gaius omkr.
år 200 omtalat såsom aposteln Petrus’
”segerminnesmärke”, rest över hans grav. Om de
därunder funna resterna av människoben verkligen
härröra från aposteln, är däremot ovisst. —
P., vars byggande upptagit en tidrymd av c:a 160
år, är världens största och förnämsta kyrka; den
mäter i längd 211 m, kupolens diam, är 42 m och
dess höjd till det krönande korset 132 m. —
Litt.: T. Hofmann, ”Entstehungsgeschichte des
S:t Peter in Rom” (1928); S. Schüller och P.
Piroli, ”2000 Jahre Sankt Peter” (1950).
Peterson, Ernst Robert August,
litteraturhistoriker, skolman (1895—1953), fil. mag. vid
Göteborgs högsk. 1922, fil. dr 1929, doc. i
litteraturhistoria 1929—36, lektor vid högre allmänna
lärov. i Vänersborg 1933—47, vid Vasa lärov.,
Göteborg, från 1947. P. har som
litteraturhistoriker gjort en betydande insats med sina
forskningar rörande Birger Sjöberg, publicerade bl. a.
i ”Vänersborg i Birger Sjöbergs diktning” (1940)
och ”Birger Sjöberg den okände” (1944); tills,
m. E. Norlind utgav P. postuma dikter av
Sjöberg i ”Minnen från jorden” (1940). P. har
även utg. ”Nils Hasselskog, Grönköpings diktare
och tänkare” (1948).
Peterson, Johan Ludvig, arkitekt (1853—
1931), uppförde ett mycket stort antal
byggnader, huvudsaki. i Stockholm, vilka präglas av
en förnäm behandling av tegel och natursten samt
av romantiskt pittoreska stämningsvärden. Bl. a.
märkas det nu rivna Höganäsmagasinet på Bla-
Peterskyrkan och Petersplatsen. Se även bild 1 å pl. vid Bernini.
sieholmen (1889—91), Birger Jarlsgatan 2—4
(1892—94), Strand hotell, Birger JarIspassagen,
Konstnärshuset (1896—98), Veterinärhögsk., alla
i Stockholm, Frimurarehemmet på Lidingön samt
Lommaryds och Guldsmedshyttans kyrkor.
Peterson, Patrik Nehard, hemmansägare,
poststationsföreståndare och ordboksförfattare
(1854—1942), från Vallda (Halland). Språkligt
begåvad och livligt språkintresserad, fick P.
genom landsmålsföreningarnas i Uppsala arbete
impulsen till att göra en fullständig uppteckning
av ordförrådet i sin hembygds, n. Hallands,
dialekt. Arbetet växte mer och mer och antog slutl.
karaktären av en uttömmande ordbok över
Vall-damålet, innehållande jämväl talrika reala
upplysningar om allmogens andliga och materiella
kultur. Denna ”Ordbok över Valldamålet”, som
är den mest omfattande ordboken över ett enskilt
svenskt folkmål, utgavs 1935—46 genom
Lands-målsarkivet i Lund. P. blev 1932 fil. heders-dr
i Uppsala.
Peterson, P e r-G u s t a f Mauritz, tidningsman
(f. 1896 25/io), fil. kand, i Uppsala 1919,
medarbetare i Stockholms-Tidningen 1920, chefred, för
Aftonbladet 1933, ansvarig utg. 1933—37. P. har
särsk. framträtt som litteratur- och teaterkritiker.
Han använder sign. PGP. P. har utg. kåserisaml.
”... sådan hund. PGP presenterar terriern”
(i95i).
Peterson-Berger, Olof Wilhelm, tonsättare
och musikskriftställare (1867—1942). Efter
avlagd studentexamen studerade P. musik 1886—89
vid konservatoriet i Stockholm och 1889—90 i
Dresden (bl. a. för E. Kretschmer), varefter han
var verksam som musiklärare i Umeå 1890—92
och i Dresden 1892—94. 1896 blev han
musikkritiker i Dagens Nyheter och kvarstod i denna
befattning till 1930 med avbrott för åren 1908
—10, då han var i:e regissör vid Kungl. teatern.
Från 1930 var han bosatt på Frösön (vid
Östersund). — Som tonsättare vann P. sina största
framgångar med pianostycken och sånger, av
vilka många blivit synnerligen populära. Av den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
