Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Perth (Skottland) - Perth (Västaustralien) - Perth, Eric Drummond - Perth Amboy - Perthes, släkt - Pertinax, Publius Helvius - Pertinax (pseudonym) - Pertit - Perturbation - Pertussin el. timjansirap - Pertussis - Peru, Perú - Naturförhållanden - Klimat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
113
Perth—Peru
114
stad. Bland monument märkes Walter Scotts
staty. Färgerier, linne-, sprit- och glastillv. I
P:s utkant börjar det stora naturreservatet
King’s Park.
Perth [pöb], huvudstad i Västaustralien, vid
Swan River, 15 km från dess mynning på
västkustens s. del. Med förorter, däribland
hamnstaden Fremantle, har P. 310,000 inv. City med
sina ståtliga parlaments-, regerings- o. a.
offentliga byggnader har verklig storstadsprägel. F. ö.
är P. en trädgårds- och villastad. Floden bildar
en förträfflig hamn med 12 m djup. P. är
medelpunkt i s. v. Australiens järnvägsnät och
ändstation för den transkontinentala linjen från
Sydney. P. har bl. a. univ., gr. 1911, astron.
obser-vatorium samt myntverk (1899). Textil- och
järnindustri.
Perth [pät>], Eric Drummond, i6:e
Earl of P., 10 :e Viscount of Strathallan, chef
för klanen Drummond, brittisk diplomat (1876
—1951). P. inträdde i utrikesdep. 1900, var 1912
—15 privatsekr. till premiärminister Asquith och
1915—19 till utrikesministrarna (först Grey,
därefter Balfour). Han följde Balfour till
freds-konferensen i Paris 1919 och blev s. å. N. F:s
generalsekr. P. skapade från grunden det
permanenta sekretariatet och gjorde över huvud taget
en betydande insats vid uppbyggandet av N. F:s
organisation. Han lämnade generalsekr.-posten
1933 och efterträddes av J. Avenol. P. var 1933
—39 ambassadör i Rom.
Perth Amboy [pä’]) ä’mbai], hamn- och
industristad i New Jersey, vid Raritan Bay, 34 km
s. v. om New York; 41,000 inv.
Pe’rthes, tysk bokförläggarsläkt. — 1) Johann
Georg Justus P. (1749—1816) grundläde 1785
i Gotha den världsbekanta förlagsfirman Justus
Perthes, känd framför allt genom utgivandet av
viktiga geografiska verk (bl. a. ”Petermanns
Mitteilungen”). — 2) Friedrich Christoph
P. (1772—1843), brorson till J. G. J. P.,
öppnade 1796 en sortimentsbokhandel i Hamburg,
deltog i frihetskriget mot fransmännen och
verkade ivrigt i patriotisk anda. 1822 öppnade han
i Gotha en bokförlagsaffär, huvudsaki. för
teologiska och historiska verk. Firman, vars namn
1854 bestämdes till F. A. Perthes, övergick
1889 till ett ab., sedan 1922 i intressegemenskap
med Deutsche Verlagsanstalt i Stuttgart.
Pe’rtinax, Publius Helvius, romersk
kejsare, son till en frigiven. Han var konsul, då
kejsar Commodus (192 e. Kr.) mördades, och
utropades mot sin vilja till hans efterträdare. P.
mördades av pretorianer efter 87 dagars regering
(193 e. Kr.).
Pertina’x [pär-], pseud. för A. Géraud
(se d. o.).
Pertit, miner., se Fältspat, sp. 387.
Perturbatiön (av lat. perturbätio, förvirring),
störning, bestörtning, omvälvning. — 1) (Fys.)
En starkare, oregelbunden ändring i
jordmagnetismen, som förråder sig genom ovanliga rörelser
hos de j ordmagnetiska instrumenten. — 2)
(Astron.) Se Störningar.
Pertussin el. t i m j a n s i r a p, ett på Herba
thymi serpylli och Herba thymi vulgaris med
socker, konc. sprit och litet kaliumbromid berett,
flytande preparat. Det ges för att mildra
host-retningen vid kikhosta (pertussis) och akut katarr
i luftrör och struphuvud.
Pertu’ssis, lat., med., kikhosta.
Perü, Peru [sp. utt. päro’], off. Repüblica del
Peru, stat i v. Sydamerika, mellan o° och i8°42’
s. br. samt mellan 68O4Ö’ och 8i°i5’ v. Igd,
gränsar i v. till Stilla havet, i n. till Ecuador och
Colombia, i ö. till Colombia, Brasilien och
Bolivia samt i s. till Chile (se karta vid Bolivia).
Gränsen i n. mot Colombia är naturlig och
ut-göres av Rio Putumayo och en kort sträcka av
Amazonfloden; 1,331,410 km2, 8,558,000 inv.
(beräknad folkmängd 1951). Huvudstad Lima.
Naturförhållanden. P. består av tre naturliga
huvuddelar: ett smalt kustbälte (La Costa),
Kordillererna (La Sierra) och det ö. låglandet
(Orienten). Kustkonturen saknar större
inskärningar och är bestämd av brottlinjer och
förkastningar; utanför densamma ligga 5,000—6,000 m
djupa gravsänkor. Endast ett fåtal öar finnas,
t. ex. de för sina guanolager bekanta Islas
Chin-cha. Längst i n. är kustbältet vidgat till ett 150
km brett, sterilt och naket lågland, som bl. a.
omfattar Sechuras sandöken med vandrande dyner.
N. om denna ligger i den tertiära berggrunden P:s
rikaste mineraloljekällor. Där det torra
kustbältet övertväras av floder, ligga konstbevattnade,
bördiga oaser. La Sierra genomdrages av
Kordillererna, som i P. stryka från n. v. till s. ö. Betr,
deras uppkomst se Anderna. Direkt från
kustbältet reser sig Cordillera Occidental, som utgör
huvudvattendelaren mellan Stilla havet å ena
sidan och Atlanten samt Titicacabäckenet å den
andra. Ända till 8° s. br. äger denna kedja en
rad snötäckta toppar, ss. Huascarån (6,761 m).
Från Nudo de Pasco stryker Cordillera
Occidental vidare mot s. ö. och är här uppbyggd av
röd sandsten, överlagrad av kalksten, över
densamma resa sig höga vulkankäglor, ss. Cerro de
Ampato (6,300 m) och Misti (5,842 m). Det ö.
systemet, Cordillera Oriental, är skilt från det
västra, bl. a. dels av de båda dalar, som
genom-flytas av Rio Apurimac och Rio Urubamba,
käll-floder till Amazonflodens biflod Rio Ucayali,
dels av Cuzcos och Titicacasjöns bäcken. De båda
senare äro skilda från varandra av en 5,000 m
hög tvärkedja, som sträcker sig från Vilcanota
(5,486 m) på Cordillera Oriental till Cordillera
Occidental. V. om den senare utbreder sig
nedanför Misti den 2,300 m höga Arequipaslätten.
Orienten, det ö. låglandet, omfattar dels landet
vid Kordillerernas ö. fot, La Montana, dels
låg-och slättlandet kring övre Amazonfloden och dess
källfloder. Detta stora urskogsområde är ännu till
större delen outforskat. Längst i v. resa sig
över detsamma Kordillerernas ö., föga kända
förkedjor och utlöpare som ett av bergsryggar
genomdraget backland.
Klimat. Kustlandet har c:a 40 lägre temp. än
den för breddgraden normala. Detta beror på
att den här dominerande s. ö.-passaden driver
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
