Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Periodiska funktioner - Periodiska systemet - Periodisk skrift - Periodiskt decimalbråk - Periodisk variation - Periodontitis - Periodsupning, dipsomani - Periodtal - Perioiker - Periost - Peripatetiska skolan - Peripatus, klomask - Peripeti - Periplus - Peripteros - Periskop
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
73 Periodiska systemet—Periskop 74
r i o d i s k, om det finnes två perioder, ss. de
elliptiska funktionerna. De dubbelperiodiska
besitta ett s. k. a d d i t i o n s t e o r e m, enl. vilket
funktionens värde i punkten (a + b) kan
uttryckas rationellt genom funktionsvärdena i
punkterna a och b. Entydiga funktioner med mer än
två perioder finnas ej.
Periodiska systemet, kem., se Atom, sp. 36 f f.,
och Grundämnen.
Periodisk skrift, tidning el. tidskrift. För
utgivande av p. fordras enl. Tr. O. att av
justi-tiedep. ha erhållit utgivningsbevis. Enl. gällande
Tr. O. förutsättes vidare, att p. enl.
utgivningspla-nen är avsedd att under bestämd titel utgivas
med minst 4 å särskilda tider utkommande häften
el. nummer årl. Till p. räknas även därtill
hörande löpsedlar och bilagor. Utgivaren av p. är
ansvarig för allt, vad denna innehåller, och han
anses, enl. lag 1919 om litterära verk, som förf,
till p. i dess helhet. Förf, till särskilt bidrag däri
behåller dock sin förf.-rätt till detta.
Periodiskt decimalbråk, ett oändligt
decimalbråk, där, med undantag av de första
siffrorna i vissa fall, en siffergrupp återupprepas i
samma ordning. Ifrågavarande siffergrupp
kallas bråkets p. I bråket 7,187543543... är perioden
543. Ett p. kan sättas under form av en oändligt
avtagande geometrisk serie och således summeras.
Den periodiska delen i det anförda fallet är
sålunda och hela bråket = ^55.
Periodisk variation, meteor. Om man under
lång tid beräknar medelvärden av t. ex. temp.
för varje tim. under dygnet, visar det sig, att
man erhåller en kurva med ett maximum och ett
minimum. Dessa båda extremer infalla på
samma plats i medeltal vid samma tider: maximum
mellan 12 och 15, minimum omkring
soluppgången. Denna variation säges vara periodisk
med en våglängd = 1 dygn och beror på
jordrotationen (daglig period el.
dygnsvariation). Lufttrycket varierar på liknande sätt
periodiskt. Dess variation är dock mera
komplicerad. En våglängd sträcker sig över endast
halva dygnet, så att man under ett dygn har två
maxima, ett omkr. kl. 10 och ett annat omkr.
kl. 22, samt två minima, ett omkr. kl. 4, ett
annat omkr. kl. 16. Denna lufttryckets variation
är särsk. skarpt utpräglad på öar i tropiska
farvatten. Längre norrut lagras över denna en
annan daglig variation. Denna uppvisar endast 1
maximum och 1 minimum under dygnet. Denna
senare period framträder mycket olika på olika
platser av jorden, under det den ”halvdagliga”
perioden är ganska lika på alla platser. Liksom
dagliga perioder existera, finnas årliga och
ändå längre perioder. Framhållas bör den årliga
variationen av nederbörd på olika platser av
jorden. Även andra meteorologiska element, ss.
fuktighet, molnighet och vind, uppvisa dagliga
el. årliga variationer av periodisk art. Uttagas
enskilda år el. enskilda dagar och jämföras med
de variationer el. de medelvärden, man erhållit
genom studium av ett stort antal år, finner man
oftast stora avvikelser från den s. k. normala
me
delfluktuationen. Dessa operiodiska
fluktuationer, som man i dagligt tal kallar
väder-leksförändringar, kunna icke ännu göras till
föremål för exakta beräkningar.
Periodontltis, med., inflammation i en tands
rothinna {periodo’htium).
Periodsupning, d i p s o m an i. Hos vissa
psykopater uppträda tidvis perioder av
förstämning, oro el. ångest, under vilka individen, som
en gång fått vanan att söka ro och bedövning
i alkoholförtäring, hängiver sig till anfallsmässigt
uppträdande, oemotståndlig drift att berusa sig.
Anfallet, under vilket dipsomanen ej
sällan är i viss mån omtöcknad, varar vanl. högst
någon vecka. Under de fria mellantiderna är
individen ej sällan nykter och ordentlig.
Behandlingen är alkoholistvård under så långa tider, att
förstämningsperioderna därunder hinna att
försvagas i styrka. Den långa avhållsamhetstid, som
är behövlig, medför, att kuren mera sällan
genomföres i praktiken.
Periodtal, se Frekvens.
Periöi’ker (grek. peri’6ik6i, de kringboende),
den del av den fördoriska underkuvade
befolkningen i Lakonien, som bodde i städerna kring
Eurotasslätten; därav namnet. P. voro
personligen fria men saknade politiska rättigheter. De
tjänstgjorde i hären även som tungt beväpnade.
Handel och näringar, varmed spartiaterna ej fingo
befatta sig, voro överlåtna åt dem.
Periost f-å’st], anat., se Benhinna.
Peripatètiska skolan (av grek. peripatei’n,
gå omkring), den av Aristoteles stiftade
filosofskolan. Änhängare: Theofrastos, Eudeimos,
Aristoxenos, Dichaiarchos m. fl. — P e r i
pa-t è t i k e r, anhängare av p.
Peri’patus, k 1 o m a s k, släkte, tillhörande
gruppen Protracheata el. Onychophora. Kroppen
är mjuk, masklik men försedd med korta,
klobärande extremitétliknande utskott och ett par
antenner. Utsöndringsorganen, nervsystemet och den
glatta muskeltrådar innehållande hudmuskelsäcken
erinra om maskarnas, andningsorganen, som
utgöras av trakéer, om leddjurens. Enl. nyare
åsikter skulle P. vara en sidogren av
ringmaskarna. Åtskilliga arter finnas i tropiska länder, där
de livnära sig av rov. P. capensis från Sydafrika
når en längd av 8 cm.
Peripeti, plötslig omkastning, oväntad
förändring till ondo el. godo; vändpunkten i ett drama.
Peri’plus, grek., eg. ”kringsegling”, titel på
flera forngrekiska geografiska arbeten
(beskrivningar över kustland). Även titeln på ett känt
kartografiskt arbete av A. E. Nordenskiöld.
Peri’pteros, grek, (av peri’, omkring, och
ptero’n, vinge, kolonnräcka), antik tempelbyggnad,
omgiven av en rad kolonner. — Se bild 2 å pl.
vid Akropolis.
Periskop [-å’p] (av grek, peri’, omkring, och
skopei’n, se). 1) Optiskt instrument, närmast i
form av en vertikalt ställd långkikare, som
genom prismor och speglar möjliggör för en
observatör att, ehuru själv dold under
terrängnivån, ovanför denna göra observationer i såväl
horisontal- som vertikalplanet. P. för användning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
