Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pedagogik - Litt. - Pedagogisk - Pedagogiska biblioteket i Stockholm - Pedagogiska sällskapet i Stockholm - Pedagogisk Tidskrift - Pedal - Pedalflygel - Pedaliaceae - Pedant - Pedatrofi (barnatrofi) - Pedell - Peder, S:t - Pederasti, grekisk kärlek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7 Pedagogisk—Pederasti 8
na. Den äldre skolan karakteriserades länge av sin
förkärlek för de formellt bildande ämnena,
särskilt de klassiska språken, ävensom därav, att den
kunskap, som förvärvades, alltför ofta stannade
vid ett dött ordvetande. P:s historia i nyare tid är
till stor del historien om striden mot detta gamla
skolideal. C o m e n i u s och Pestalozzi
hävdade gentemot detta ideal den konkreta
åskådningens betydelse för all verklig
kunskapsmed-delelse. L o c k e framhöll bl. a. den psykologiska
insiktens betydelse för undervisning och
uppfostran. Rousseau predikade individens och
särskilt barnets rätt till fri utveckling av dess
egna, naturliga förutsättningar och utan hinder
av en förkonstlad kulturs hämmande tvång. Under
1800-talet skönjas särskilt två pedagogiska
huvudriktningar, båda med anknytningar till Pestalozzi.
Den ena huvudriktningen, vars främste förkämpe
var H e r b a r t, var övervägande
intellektualis-tisk, lade stark vikt vid tankens skolning och vid
kunskapsförvärvet. Den andra huvudriktningen,
som vars förkunnare i äldre tid F r ö b e 1 bör
framhållas, har särskilt hävdat betydelsen av
viljans stärkande och starkt framhållit kravet på
de ungas självverksamhet i skolarbetet som ett
verksamt medel för denna viljefostran. — De
många skilda riktningarna inom 1800-talets
undervisningsväsen sökte sig tillbaka till olika
impulsgivare el. grundade sig som Herbarts
system på vetenskapliga spekulationer och empiriska
rön. Psykologiens landvinningar blevo mot slutet
av århundradet av sådan vetenskaplig halt, att p.
kunde använda sig av dess rön. Det har sedan ägt
rum en ömsesidig växelverkan mellan p. och
psykologi, så att till slut ett väldigt område vuxit in
under benämningen pedagogisk psykologi. Till
en början voro Tyskland och Österrike
ledande nationer på detta område. Det politiska
systemskiftet i dessa länder under
mellankrigstiden medverkade att spela över initiativet till
U.S.A., där åtskilliga försök med
reformpedagogik ägt rum. —■ Professurer i psykologi och p.
finnas i Sverige vid statsuniversiteten och högsk.
i Stockholm och Göteborg. En professur i p. och
pedagogisk psykologi inrättades 1948 i Uppsala.
För att främja forskningen på p:s område
inrättades 1944 Statens psykologisk-pedagogiska
inst. i Stockholm.
Litt.: W. Rein, ”Pädagogik in systematischer
Darstellung” (2:a uppl., 3 bd, 1911—12); J.
De-wey, ”Democracy and education” (1916; sv. övers.
1948), ”The sources of a Science of education”
(1929); W. H. Kilpatrick, ”Source book in the
philosyphy of education” (1923), ”Foundations of
methods” (1925); R. Anderberg, ”Psykologiska
problem och pedagogiska reformtankar” (1930,
3:e uppl. 1949); A. Lilius, ”Gestalter ur
bild-ningsarbetets historia. Antiken” (1938),
”Nordiska gestalter ur bildningsarbetets historia”,
(1946); ”Psykologisk-pedagogisk uppslagsbok”
(4 bd, 1943—46); H. G. Good, ”A history of
Western education” (1947); J. Landquist, ”P:s
historia” (3:6 uppl. 1949); ”Lexikon der
Pädagogik” (1950 ff.); ”Yearbook of education”
(sedan 1932).
Pedagogisk [-gå’g-], som rör uppfostran el.
undervisning; som hör till pedagogiken.
Pedagogiska biblioteket i Stockholm
upprättades 1885 av Stockholms lärarsällskap på
förslag av N. G. W. Lagerstedt. P. överläts 1919
till en stiftelse under Skolöverstyrelsens
överinseende. P. innehåller 62,000 bd, huvudsaki.
litteratur rörande uppfostran och undervisning.
Pedagogiska sällskapet i Stockholm,
bildat 1892 på initiativ av Sigfrid Almquist, Anna
Sandström m. fl., med syfte att verka för
främjande av undervisningen och därmed
sammanhängande frågor.
Pedagogisk Tidskrift, Stockholm, grundades
1865 av L. A. A. Aulin för utbyte av
lärarerfarenheter och redogörelser för skolans
verksamhet. Största utrymmet har ägnats det högre
undervisningsväsendet och under senare år det
pedagogiska reformarbetet. P., som utges med
10 nr per år, redigeras sedan 1934 av lektor A.
Söderlund.
Pedäl (av lat. pés, gen. pe’dis, fot). 1) (Mus.)
På orgeln (och pedal flygeln) klaviaturen för
fotterna. P:s omfång är C—f1; den innehåller
huvudsaki. 16 fotstämmor, som klinga en oktav
djupare. —■ På harpan menas med pedaler de
fotsteg, vilkas nedtrampande förkortar strängarna
(höjer tonen). — På pianot är p. en
trampanordning för vissa klangförändringar.
Fortepeda-1 e n avlyfter dämmarna, så att redan anslagna
toner fortfara att klinga (tecknas ped.);
pianopedalen förskj uter klaviaturen, så att
hammaren ej anslår mer än en sträng för varje ton
(tecknas una corda).
2) (Tekn.) Trampa på cykel; ett för foten
avsett rörelseorgan på bl. a. bilar och
motorcyklar, ss. gas-, kopplings- och
bromspedal.
Pedalflygel, mus., piano med fotklaviatur
(studieinstrument för orgel). Schumanns op. 58
”Esquisses” och Gounods ”Suite concertante” äro
skrivna för pedalflygel.
Pedaliäceae, fam. bland sympetalerna, örter
med klibbiga blad. Harpagophytum (i Sydafrika)
är bekant för sina egendomliga frukter, som
påminna om stora spindlar och ha långa utskott
med skarpa hullingar. Med dem fastna de på
betande djur, tillfoga dessa besvärliga sår och
skada fårens ull.
Peda’nt, skolfux; person, som är kinkigt
noggrann i småsaker. — Adj.: P e d a’n t i s k. —
Pedanteri, petig noggrannhet.
Pedatrofi (b a r n a t r o f i), med., de
höggra-digare stadierna av kroniska näringsrubbningar
i spädbarnsåldern.
Pede’ll (mlat. pede’llus, av fnhty. bitel, friare,
böneman), rättstjänare; vaktmästare, i synnerhet
(förr) vid univ., med syssla ung. motsvarande
kursorns (se d. o.).
Peder, S:t P., sn i Västergötland, se Sankt
Peder.
Pederasti (grek, paiderasti’a, ”gossekärlek”),
grekisk kärlek, kärleksförhållande mellan
män och gossar el. ynglingar. P. nämnes icke av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
