Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Patronatsrätt - Patronkök (patrontaska) - Patronus - Patronväska - Patronymikon - Patrull - Patrullbåt - Patrullera - Patrulltävling - Patschuli - Patt - Patti, Adelina - Pattinsonering - Patton, George - Pau - Pauer, Max von - Paues, 1. Anna - Paues, 2. Erik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
927
Patronkök—Paues
928
församling el. Kronan, tillsattes en
förliknings-nämnd. Vid kyrkoherdetillsättning i pastorat, som
tidigare varit patronella, gälla särskilda regler.
— Litt.: Utredningar rörande p. av G. Thulin
(1901; för Skåne, Halland och Bohuslän) och
A. Bäckström (1914; för det övriga Sverige).
Patronkök (el. patrontaska), större
väska av styvt läder, i vilken fotsoldaten medförde
patroner, utbyttes på 1800-talets mitt mot flera
mindre patronväskor, sedermera av
pa-t r o n gö r de 1 och slutl. av am m un
i-t i o n s gö r d e 1.
Patrönus, lat. 1) I det forntida Rom
skyddsherren till en klient. — 2) Se Patronatsrätt.
Patronväska, krigsv., se Kartusch 2) och
Patronkök.
Patrony’mikon, plur. -k a (av grek, patèr,
fader, och o’nyma, namn), ett personnamn, som
anger fädernehärkomst, t. ex. P e 1 i d e n (grek.
Peleides, ”Peleussonen”, d. v. s. Akilles),
Eriksson i Gustav Eriksson Vasa.
Patru’11 (fr. patrouille, av patrouiller, göra
spaningstjänst; även traska i dy, av patte, tass),
ett mindre antal man, vilka uppträda på rörlig
fot, t. ex. polispatrull för ordningshållning,
scoutpatrull för scoutrörelsens olika
verksamhetsgrenar. — Krigsv. P. består av chef och
vanl. 2—8 man samt utsändes att lösa speciella
uppdrag.
Patrullbåt, farkost, som upprätthåller
bevakning el. förrättar polistjänst inom hamn- el.
skärgårdsområde, ävensom vissa av marinens båtar,
som användas till bevakningstjänst.
Patrullera, gå el. färdas fram och tillbaka på
bevakningspass (om polis, vaktpost,
bevaknings-båt o. dyl.).
Patrulltävling, se Lagtävling. —
Patrulltävling på skidor, militär idrottsgren, som
i Sverige ofta ingår i fälttävlan. Den har dock
blivit mest uppmärksammad som internationell
tävling av militär art (skidlöpning 25 km samt
skjutning mot ballongmål på 150 m avstånd).
Pa’tschuli (fr. patchouli; ordet av bengaliskt
ursprung), det torkade örtståndet av en
läpp-blomstrig växt, Pogostemon Patchouli, från
Indien och Malajiska öarna. Den innehåller en
flyktig olja, som nyttjas vid parfymberedning.
Patt, schackt., se Schack.
Pa’tti, Adela (Ad el in a) Juana Maria,
spanskfödd sångerska (1843—1919). Hon kom
som barn till Amerika, där hon sjöng 1850 på
konserter. Hon debuterade i London 1861 med
glänsande framgång och var på 1870-talet jämte
Christina Nilsson den mest firade sångerskan.
Hon ägde en glänsande, smidig, hög
koloratursopran och hänförde genom ett eldigt,
uttrycksfullt spel, särskilt i operor av Bellini, Rossini,
Donizetti och Verdi. 1868—77 g. m. markis de
Caux, 1877—86 med sångaren Ernest Nicolas
och från 1899 till sin död med frih. O. R.
Ceder-ström. Hon gästade Stockholm 1900.
Pattinsonèring (efter engelsmannen H. L.
Pat-tinson, d. 1858), metod för koncentrering av
silverhalten i verkbly för utvinning av silver.
Patton [pä’tan], George Smith j :r,
ame
rikansk militär (1885—1945), generalmajor 1940,
general 1944. P. deltog i 1 :a världskriget bl. a.
vid pansartrupperna. Under 2:a världskriget
ledde han landstigningen vid Casablanca i
Nordafrika 8/n 1942. I mars 1943 blev han chef för
2:a kåren i s. Tunisien. Under Sicilien-invasionen
(juli—aug. 1943) var han chef för 7:e armén.
P. kopplades senare in på förberedelserna till
Normandie-invasionen. I början av aug. 1944
insattes P:s 3:e armé samlad i striderna vid
Av-ranches. Armén var väl försedd med pansar
förband och ryckte på invasionsarméns högra flygel
snabbt igenom Frankrike, gick över Seine s. ö.
om Paris mot Metz, där hårda strider stodo i
nov. s. å. Efter att ha medverkat vid avslåendet
av Ardenner-offensiven i dec. 1944 anföll 3:e
armén i mars följ, år genom Saarområdet. Rhen
överskreds 22/a 1945, och framryckningen gick
därefter snabbt genom mell. Tyskland mot
Tjeckoslovakien och Österrike. P. avled efter en
bilkollision i Tyskland i dec. 1945. — P. var en
skicklig militär med djärva pansaroperationer som
specialitet (”Pansar-Patton”). — P. deltog i
Olympiska spelen 1912, där han blev bäste
ickesvensk i modern femkamp. — Postumt utgavs
hans dagbok m. m., ”War as I knew it” (1947).
Pau [på], huvudstad i dep. Basses-Pyrénées i
s. v. Frankrike, vackert belägen vid floden Gave
de Pau vid foten av Pyrenéerna; c:a 47,000 inv.
1512 blev P. residensstad för konungarna av
Na-varra. Slottet, grundat på 1300-talet och fortsatt
i renässans, inrymmer nu ett kulturhistoriskt och
konsthantverksmuseum. I P. föddes Jean Baptiste
Bernadotte, den blivande Karl XIV Johan;
bostaden står nu som museum. Staden har vinodling,
linne- och trikåindustri samt är en livligt besökt
sport- och vinterkurort. Flygstation. Vid Lacq
s. om staden upptäcktes 1950 på stort djup
Frankrikes hittills rikaste petroleumfyndigheter.
Påu’er, Max von, österrikisk pianist (1866
—1945). P. är känd för sin solida, pregnanta
teknik och sitt ädla, formfulländade spel. Han var
dir. för konservatoriet i Stuttgart 1908—24, i
Leipzig 1924—32 och ledare för musikhögsk. i
Mannheim 1933—34.
Påu’es. 1) Anna Carolina P., filolog,
universitetslärare (1867—1945), fil. dr i Uppsala
1902, fellow vid Newnham College i Cambridge
1902—27, prof:s titel 1934. P. föreläste i
Cambridge över germansk filologi och meddelade
undervisning i svenska där. Framstående filolog,
särsk. handskriftforskare, utgav hon ”A I4th
century English biblical version” (1904; även
gradualavh. 1902) och talrika uppsatser; hon
medarbetade i ”Cambridge history of English
literature” och redigerade Annual bibliography
of English language and literature, 1—5 (1921
—24).
2) Erik Waldemar P., den föreg:s bror,
jurist (1879—1952), fil. kand. 1902, jur. kand. 1906.
P. var 1907—44 knuten till Sveriges
textilindustriförbund, först som ombudsman, från 1920
som verkst. dir., verkst. dir. och ordf, i Sveriges
konfektionsindustriförbund och i
Konfektionsin-dustrifören. 1920—44, ordf, i Textilrådet 1939
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
