Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Parstuga - Part - Partage - Partenkirchen - Partenogenes, parthenogenesis - Partenokarpi - Parter - Parterr - Parterrbrottning - Partes - Parthenocissus - Parthenogenesis - Parthenon - Parthenopeiska republiken - Parther, parter - Parthien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
891
Part—Parthien
892
mare. P. utgjorde i äldre tid normalplanen för
det svenska boningshuset. Vanl. var ett av de
stora rummen familjens vardagsrum och tillika
kök. Senare var ej sällan köket placerat på
kammarens plats.
Part (lat. pars, gen. partis), i) Del, andel.
2) (Jur.) Med p. i civilprocessen förstås de
personer, i vilkas namn processen föres. I regel
processar p. för egen räkning. Nödvändigt är
detta emellertid ej. Fall finnas, då en person
processar i eget namn för annans räkning. Detta
inträffar t. ex., då mannen i äktenskap, vari den
äldre förmögenhetsordningen är tillämplig, för
rättegång ang. hustruns enskilda egendom.
3) Del av taljelöpare; fasta p. är den, som
är fastsatt i det ena blocket, halande p. den,
vari man halar.
Partage [-tä’$], fr., lott, andel.
Partenkirchen [partankiT^an], dets. som
Garmisch-Partenkirchen.
Partenogenes [-jené’s], p a r t h e n o g e’n
e-s i s (av grek. parthe’nos, jungfru, och ge’ne sis,
födelse), jungfrufödsel,
jungfrualstring.
1) Zool., den art av fortplantning, då ägg utan
föregående befruktning utveckla sig till mer el.
mindre fullständiga individ. P. är en i djurriket
ej sällsynt företeelse, särsk. utbredd hos insekter,
lägre kräftdjur och sugmaskar. Man urskiljer
två skarpt skilda typer: a) d i p 1 o i d el.
somatisk p., varvid reduktionsdelningen uteblir, är
atypisk el. efterföljes av kämsammansmältningar
och det individ, som utvecklas ur det obefruktade
ägget, äger en normal (diploid)
kromosomuppsätt-ning (vattenloppor och flera insekter, ss.
bladlöss och vandrande pinnar); b) h a p 1 o i d el.
generativ p., varvid reduktionsdelningen är
normal och det utvecklade individet får enkel
(haploid) kromosomuppsättning (bin, humlor,
myror och en del andra insekter). De obefruktade
äggen kunna ge upphov till enbart hannar, ss.
vid den haploida p., enbart honor, t. ex. hos
vattenloppor, el. båda könen. I många fall är
par-tenogenetisk fortplantning förbunden med
generationsväxling (heterogoni), bestående däri, att
den partenogenetiska generationen (ej sällan flera
på varandra följande) växlar med en på könlig
väg alstrad generation. Ofta äro de skilda
generationerna i form och levnadssätt mer el. mindre
olika varandra. P. kan framkallas på
experimentell väg, och det har lyckats en mängd forskare,
ss. J. Loeb och M. Y. Delage, att genom
behandling med kemiska el. mekaniska retmedel och
temp.-förändringar få ägg av såväl ryggradsdjur
som ryggradslösa djur att utvecklas utan
befruktning. — Ett individs utveckling ur ett kärnlöst
ägg, i vilket en spermakärna införts, kallas
merogoni.
2) Bot., delning och utveckling av en äggcell
till embryo utan föregående sammansmältning
med en hancell. P. är känd hos skilda
växtgrup-per. Den förekommer sålunda hos vissa svampar
och alger, vilka bilda partenogameter, hos
vissa Saprolegnia-arter, vilkas äggceller bilda s. k.
partenosporer av samma beskaffenhet som
oosporerna, samt hos bl. a. vissa kärlkryptogamer
och hos en del fanerogamer. Uteblir därvid
reduktionsdelningen hos embryosäckens kärna, så
att det diploida kromosomantalet bibehålies, har
man betecknat p. i dylika fall som somatisk
p. el. apogami (se d. o.), medan generativ
el. äkta p. skulle beteckna sådana fall, då en
äggcell, som innehåller det haploida
kromosomantalet, utan befruktning kommer till utveckling.
Partenokarpi, bot., fruktbildning på rent
vegetativ väg, utan befruktning. Man urskiljer dels
autonom el. vegetativ p., då fruktbildningen sker
utan någon yttre inverkan, dels aitionom el.
sti-mulativ p., där fruktutvecklingen orsakas av
någon retning, vanl. pollination, varvid dock
antingen ingen befruktning sker el. också fröämnena
tidigt dö. P. förekommer bl. a. hos många
kulturväxter, vegetativ p. t. ex. hos fikon, äpple,
päron, stimulativ p. hos t. ex. banan och
vin-rankan. P. kan framställas genom behandling med
indolylättiksyra.
Pa’rter, se Parther.
Parterr [-tä’rj. 1) Den närmast boningshuset
i samma plan som bottenvåningen belägna delen
av trädgården, vanl. avsedd för blommor ocb
prydnadsväxter samt ofta anlagd på en terrass.
2) Urspr. hela åskådarplatsen på golvet i en
teatersalong, från början ståplats för enklare
publik, sedan omkr. 1750 småningom försedd med
bänkar. Bakre delen av p. avskildes ofta nog
redan tidigare till den förnämliga, med sittplatser
inredda och vanl. upphöjda amfiteatern. Främre
delen av p. avskildes likaledes och försågs med
bänkar. Med den ”stående parterren” försvann i
Sverige namnet p. och ersattes med parkett, på
Kungl. teatern först 1853.
Parterrbrottning [-tä’r-], se Brottning, sp.
916.
Pa’rtes, lat. (plur. av pars, del), roll, värv.
Parthenoci’ssus, se Vildvin.
Parthenoge’nesis, biol., se Partenogenes.
Pa’rthenon (lat.; grek. Parthenön, eg.
”jungfrurum”), urspr. namn på det bakre rummet i den
jungfruliga gudinnan Athenas stora tempel på
Akropolis i Aten, sedan utsträckt att beteckna
hela templet. Om dess historia och konstnärliga
utsmyckning se Akropolis (jämte bild 2 å pl. vid
d. o. samt bild 1, 15—16 vid Grekisk konst och
bild vid Kentaur).
Parthenopèiska republiken (efter staden
Neapels antika namn Parthe’nope), namn på en
stat, omfattande det gamla konungariket Neapel
utom Sicilien, bildad efter den franska republikens
mönster och med stöd av dess trupper i jan. 1799
av Championnet. Redan 2% 1799 störtades P.
ax-kardinal F. Ruff os armé, understödd av en
engelsk flottstyrka under amiral Nelson.
Pa’rther, parter (pers, parthava, grek,
parthy ai’61 el. parthoi, lat. pa’rthi), invånarna i det
forntida iranska landskapet Parthien.
Pa’rthien (fpers. Parthava, grek. Parthyenè,
Parthyaia, Parthi’a, lat. Pa’rthia), nordiranskt
landskap, omnämnes kanske redan i assyriska
inskrifter från 600-talet f. Kr., säkert i de forn-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
