Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Paris - Hälso- och sjukvård, fattigvård - Tidningar - Teater och musik - Svenska institutioner m. m. i Paris - Litt. - Paris (växt) - Paris (prins)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
871
Paris
872
la Salpètrière (för kvinnor). Bland privata
sjukhus märkas Amerikanska sjukhuset i Neuilly och
Höpital Saint-Joseph de Paris.
Tidningar, se Frankrike, sp. 30 ff.
Teater och musik. Ang. teaterns utveckling se
Fransk teater. Napoleon I bestämde 1807
Paristeatrarnas antal till 8, näml. Opera (sedermera
Stora operan, se nedan), Théåtre-Franqais (1680),
Opéra-Comique (se nedan), Théåtre de
ITmpé-ratrice (1782; se Odéonteatern), alla 4 med
statsunderstöd i egenskap av kejserliga teatrar,
vidare Gaité (1759), Ambigu (1769), Vaudeville
(1792) och Variétés (1807). Av dessa existera
fortfarande 6; den 7:e, Odéonteatern, uppgick
1946 i Comédie-Franqaise, och Vaudeville blev
1925 biograf. Stora operan, Opéra-Comique,
Comédie-Franqaise samt den långt senare (1937)
tillkomna Théåtre de Chaillot äro
statsunderstödda under den gemensamma benämningen Théåtres
nationaux. Den sistn. är P:s största
gästspels-scen och saknar egen ensemble. Gaité (numera
Gaité-Lyrique) är en kommunalt understödd
operettscen. Under restaurationen tillkommo bl. a.
Porte Saint-Martin (1814; brunnen 1779 efter att
ha tjänat som operahus; återuppbyggd 1784),
Gymnase (1820) och Palais-Royal (1931) samt
under 2:a kejsardömets första årtionde bl. a.
Offenbach-scenen Bouffes-Parisiens (1855),
ägnad operetten, den väldiga Chåtelet (1862) och
Nations (s. å.; från 1899 Théåtre
Sarah-Bern-hardt). Med teaterverksamhetens frigivande
genom privilegierevisionen 1864 växte nya teatrar
fram, bl. a. de ännu existerande Athénée (1867;
på senare år även kallad Théåtre Louis-Jouvet),
Renaissance (1873), Théåtre des Arts (1874;
numera under namn av Hébertot) och Nouveautés
(1878). Mot slutet av 1800-talet tillkommo bl. a.
Théåtre de Paris (1891; från 1895 Nouveau,
från 1906 Réjane, sedan 1921 nuv. namn), Théåtre
de 1’CEuvre (1892) och skräckscenen
Grand-Guig-nol (1897), alla fortfarande i verksamhet. Från
det senare 1800-talet märkas tre pionjärföretag
med kortare livstid, näml. Théåtre libre (1887—
94; från 1888 i f. d. Menus-Plaisirs, sedermera
Théåtre Antoine), den litterära varietén Cabaret
du Chat Noir (1881—97) och pantomimscenen
Funambules (1898). Sedan 1900 har
Paris-teatrarnas antal ytterligare ökats till f. n. drygt 50,
av vilka dock en del mindre av lika skiftande
som obeständig natur. Bland de nytillkomna äro
bl. a. Théåtre des Champs-Élysées, internationell
gästspelsscen, Comédie des Champs-Élysées och
den lilla Studio des Champs-Élysées, alla i
samma byggnad, Vieux-Colombier (1913), Edouard
VII, Théåtre de 1’Atelier (1920), Michodière,
Madeleine, Albert Ier (senare Charles de
Roche-fort), Marigny och den ytterst moderna Pigalie.
De främsta operettscenerna äro Chåtelet,
Gaité-Lyrique och Mogador, medan däremot
Bouffes-Parisiens numera är talscen. Revyteatrar i stor
stil (s. k. music-halls), vilka varit och alltjämt
äro det parisiska nöjeslivets främsta
turistattraktioner, äro Casino de Paris och Folies-Bergère
(1869). En cirkuslokal med internationellt rykte
är Médrano. Mer än 300 biografteatrar finnas.
Två utmärkta operascener och fyra
symfoniorkestrar med världsrykte,
kammarmusikensembler och körsammanslutningar, musikförlag samt
icke minst ett berömt konservatorium äro
viktiga organ för stadens musikliv. De båda fasta
operascenerna i P. äro Stora operan (grundad
1672; i nuv. byggnad sedan 1874) och
Opéra-Comique (grundad 1716; i nuv. byggnad sedan
1898).
Svenska institutioner m. m. i Paris. Svenska
församlingen i Paris kallas sedan 1914
Sofia-f örsamlingen. 1878 invigdes en svensk
kyrka (Sofiakapellet) vid Boulevard
Or-nano; den såldes 1906, och den nuv.
Sofia-kyrkan vid Rue Médéric (f. d. Rue Guyot)
invigdes 1913.
Utom ambassaden och generalkonsulatet kunna
vidare nämnas Svenska handelskammaren, som
även anordnar kurser för svenska studerande, och
Union de banques, där svensk personal är
anställd. Aven svenskt sjukhus finnes. Ett särsk.
av affärsmän frekventerat svenskt centrum är
Cercle suédois, Svenska klubben, med förnämlig
svensk tavelsaml. Ett annat viktigt centrum för
svenskintressena är det 1947 invigda Maison de
Suède vid Champs-Élysées, där lokaler finnas
för svenska firmor och för Svenska institutet.
Den viktigaste inst. för främjande av de
kulturella förbindelserna vid sidan av Svenska
institutets franska avd. är det svenska studenthemmet
Maison suédoise i Cité Universitaire. Vidare kan
för konststudier nämnas Tessininst.
Litt.-. ”P.” (”Les guides bleus”, sista uppl.
1952); S. Hommerberg, ”Om ni reser till P.”
(1950); J. Galtier-Boissière, ”P.-guide” (2 bd,
1951); E. Rydelius, ”P. på 8 dagar” (9:e uppl.
s. å.). — F. U. Wrangel, ”P. förr och nu” (1909),
”1 P. och utanför” (1910), ”Vandringar i P.”
(1925); M. Poète, ”Une vie de cité, P. de sa
naissance å nos jours” (3 bd, jämte pl.-bd, 1924
—31), ”Comment s’est formé P.” (1925), ”P.,
son évolution créatrice” (1938); H. Frichet, ”P.
och dess märkvärdigheter” (1926); Kj.
Strömberg, ”P. i närbild” (1934); R. Josephson,
”Kungarnas P.” (1943). — ”Vid svenska
kyrkans i P. minnesfest” (1903) ; ”Minnesskrift vid
svensk-lutherska Parisförsamlingens
300-årsjubi-leum” (1926); C. Renström, ”1 hamnar och
storstäder” (s. å.).
Pa’ris, bot., se Liljeväxter.
Pa’ris, grek, myt., son till konung Priamos
i Troja och hans gemål Hekabe, blev strax efter
sin födelse utsatt på berget Ida med anledning av
en spådom, att han skulle bringa fördärv över
sitt fosterland. Han påträffades och uppfostrades
av herdar, blev genom en tillfällighet igenkänd
och återupptogs då av sina föräldrar. Själv
utmärkt genom ovanlig skönhet, valdes P. till
skiljedomare i skönhetstävlan mellan de tre
gudinnorna Hera, Athena och Afrodite och gav
skönhetens pris åt Afrodite, förledd av hennes löfte
att till maka ge honom den skönaste bland
kvinnor. Med Afrodites bistånd bortförde P. den
sköna Helena, gemål till konung Menelaos i
Sparta, och därav framkallades trojanska kriget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
