Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Paris - Stadsbeskrivning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
859
Paris
860
Från Hallarna.
till 4,299. — öarna Ile Notre-Dame och He
aux Vaches förenades 1614—30 till en, Ile
Saint-Louis, som i stort sett bevarat sin
1600-talskarak-tär med förnäma palats, ss. Hotel Lambert och
Hotel Lauzun, en lugn och stilla oas mitt i
världsstadens vimmel (bild 10). — P:s centrum n. om
Seine, den gamla stadsdelen la Ville, hade
som huvudpulsåder först Rue Saint-Martin och
senare också Rue Saint-Denis, tills Haussmann
1854—58 lät draga fram den breda Boulevard de
Sébastopol genom gamla, folkrika kvarter. La
Ville har växt ut från Place de Grève, området
kring nuv. stadshuset (Hotel de Ville), nuv. Place
de 1’Hotel de Ville, ö. om stadshuset ligga
kyrkan Saint-Gervais och vid Rue de Figuier det
1474—1510 uppförda ärkebiskopspalatset (Hotel
de Sens). Rue Saint-Antoine slutar vid ett av
de största trafikcentra i staden, Place de la
Ba-stille, där en gång Bastilj en (se d. o.) legat och
Julikolonnen 1831—40 restes till minne av de i
julirevolutionens strider fallna. Place des Vosges
(f. d. Place Royale) är nästan oförändrad sedan
1615 med sina 36 3-våningshus i renässansstil
(bild 11). N. v. härom ligga Musée Carnavalet
(se d. o.) och Archives Nationales (se d. o.),
bägge i Maraiskvarteret, den del av P., som
bäst bevarat sin gatuplan och profana
bebyggelse från 1500- och 1600-talen. En
annan viktig trafikpunkt, Place de la
Répub-lique, anlades 1854—62 och har i sin mitt en
kolossalstaty, vars över 15 m höga sockel är
prydd med statyer och reliefer, som belysa
republikens historia. S. v. härom ligger en annan
öppen plats, Square du Temple, som utlades 1853
—57 på platsen för det gamla Tour du Temple
(omkr. 1270—1808) och Tempelherreordens
palats (1667—1853). På Marché du Temple ö.
härom försäljas gamla kläder och lump. N. om
Pont au Change ligger Place du Chåtelet mellan
Théåtre du Chåtelet och Théåtre Sarah-Bernhardt
samt Square Saint-Jacques, där det 1508—22
uppförda Tour Saint-Jacques är enda
återsto
den av den gamla
kyrkan. Vid Rue Saint-Martin
ligger den 1515—51 i gotik
uppförda kyrkan Saint-Merri,
Conservatoire national des
Arts et Métiers (se d. o.) och
i gatans fortsättning Porte
Saint-Martin, byggd 1684 av
Pierre Bullet. Vid Rue
Saint-Denis ligga Square och
Fon-taine des Innocents samt vid
gatans övergång i Rue
Fau-bourg Saint-Denis den 1672
uppförda Porte Saint-Denis,
vars reliefer liksom Porte
Saint-Martin hugfästa
Ludvig XIV:s segrar. Rue des
Hålles för till de bekanta
saluhallarna (Hålles
Centra-les), uppförda i järn och bly
av V. Baltard under Napoleon
IH:s regering på ett område,
där under tidig medeltid en
öppen marknad ägt rum och där Filip August
omkr. 1185 lät bygga de första hallarna. Här
försäljas grönsaker, frukt, smör, ost, fisk, fjäderfä,
vilt, kött och charkuterivaror m. m. och utvecklar
sig nattetid ett sjudande liv (se bild ovan). V. om
hallarna ligger varubörsen (Bourse de
Commer-ce), som byggdes 1888—89, och n. om dem kyrkan
Saint-Eustache. Rue du Louvre leder ned till Place
du Louvre med kyrkan Saint-Germain-FAuxerrois
i ö. och Louvren (se d. 0. jämte bild) i v., vars
båda flyglar inrama Place du Carrousel med den
över segern vid Marengo resta triumfbågen (Arc
de triomphe du Carrousel), uppförd av P. Fr. L.
Fontaine och Ch. Percier. V. härom vidtar
Tui-lerieträdgården (Jardin des Tuileries), som jämte
slottet med samma namn anlades av Katarina av
Medici men som till större delen utförts av
A. Lenötre. N. om Louvren ligger det av
Riche-lieu uppförda Palais-Royal med Théåtre-Franqais
i en mot 1700-talets slut tillbyggd flygel.
Därifrån utgår den av Haussmann omlagda luxuösa
affärsgatan Avenue de 1’Opéra mot Place de
1’Opéra, på sätt och vis det moderna P:s
hjärtpunkt med Ch. Garniers operabyggnad som
praktfull fond (bild 4). ö. om Palais-Royal utbreder
sig det stora komplexet Banque de France till Rue
Croix-des-Petits-Champs, som för till den av
J. Hardouin-Mansart planlagda Place des
Vic-toires, i vars mitt Fr. J. Bosios ryttarstaty av
Ludvig XIV befinner sig. Bibliothèque Nationale
(se d. o.) utbreder sig mellan Rue de
Riche-lieu och Rue Vivienne. På Place de la
Bourse ligger fondbörsen (La Bourse), uppförd
1808—26 av A. Brongniart och E. Labarre
efter mönster av Vespasianus’ tempel i Rom.
Théåtre des Variétés har haft sin byggnad
vid Boulevard Montmartre sedan 1807.
Opé-ra-Comique vid Place Boieldieu (f. d.
Théåtre Italien) återuppbyggdes av L. Bernier efter
branden 1887. Vid Boulevard des Italiens ligger
Crédit Lyonnais, det 1875 byggda stora
bankpalatset. Kyrkan Saint-Roch är belägen vid Rue
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
