Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Paraguay (stat) - Vapen och flagga - Historia - Litt. - Paraguay-te - Parahyba - Parákautschuk - Paraklet - Paralali - Paraldehyd - Paralexi - Paralgesi - Parallaktisk uppställning - Parallax
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
837
Paraguay-te—Parallax
838
blått. Det mellersta bandet har
i mitten å ena sidan vapnet,
å andra sidan ett lejon,
hållande framför solen frygisk mössa
på en stång. Inskription: Paz
y justicia.
Historia. P. koloniserades
på 1530-talet och blev 1617
särskild provins — vars gränser dock icke
sammanföllo med den nuv. statens — under
vicekonungen i Peru. Franciskanerna predikade
först kristendomen i P. men fingo senare vika
för jesuiterna, vilka 1609 fingo rätt att upprätta
missionsstationer, ”reduktioner”, i P. Dessa
omspände snart även stora delar av angränsande
länder och utbildades till en
kommunistisk-teo-kratisk stat. Kyrkans yttre former nådde rik
utveckling, den materiella kulturen likaså, jesuiterna
försvarade med kraft sina samhällen mot grannar
och vilda indianer och voro täml. oberoende av
Spanien. Då Portugal i utbyte mot kolonien San
Sacramento vid La Plata 1750 fått sju
jesuitmissioner ö. om Rio Uruguay, gjorde jesuiterna
väpnat motstånd. De föllo dock för den samtida
kampen i Europa mot jesuiterna och utdrevos 1767
ff. ur P., varefter deras verk i P. raskt föll
samman. Efter en tid av anarki ryckte sig P.
1811 loss från Spanien. Det styrdes sedan länge
av diktatorer, 1814—40 av J. G. R. Francia (se
d. o.), 1844—62 av C. A. Lopez och 1862—70
av F. S. Lopez. Den sistnämndes blodiga krig
med Argentina, Brasilien och Uruguay decimerade
befolkningen och ruinerade landet. Efter kriget
gick befolkningsökningen raskt framåt, men det
ekonomiska livet var för långa tider förlamat.
Under 1900-talets första årtionde märktes dock
en tydlig förbättring, bl. a. anlades en järnväg,
som fr. o. m. 1913 direkt förband Asuncion med
Buenos Aires. Utrikespolitiken bestämdes länge
av motsättningen till Bolivia, som i sin önskan
efter en utfartsväg mot havet trängde på P. och
ställde krav på landområden i Chaco boreal. 1928
ledde motsättningen till öppna fientligheter. De
angripande voro bolivianerna. 1933 såg sig P.
emellertid föranlåtet att förklara Bolivia formligt
krig; detta slöts först 1938, varvid P. behöll
huvuddelen av det omtvistade området (se
Cha-co-kriget). Under 2:a världskriget avbröt P. 21/s
1942 de diplomatiska relationerna med
axelmakterna. % 1945 förklarade det krig mot Tyskland
och Japan; det tillhör FN alltsedan
organisationens grundläggning. Tiden från Chaco-krigets
slut har i det inre varit tämligen orolig.
President Estigarribia, som blivit statschef 1939,
förklarade sig 1940 som diktator och gav landet
en ny författning men avled s. å. Även hans
efterträdare H. M o r i n i g o styrde diktatoriskt
och stödde sig på colorado-partiet samt förbjöd
1942 övriga partier. Ett försök av det
oppositionella feberista-partiet att taga makten ledde
1947 till ett inbördeskrig, vari regeringstrupperna
hemburo segern. I juni 1948 störtades
emellertid Morinigo av en fronderande grupp inom
colorado-partiet. Nu följde snabbt ytterligare tre
presidentskiften som följd av inre splittring inom
colorado-partiet, det sista i sept. 1949, då F.
C h a v e s kom till makten. Denne störtades
genom en militärkupp våren 1954.
Litt.: W. H. Koebel, ”P.” (1917); C. G.
Arm-felt, ”Som fiskare och jägare under tropisk sol”
(1921), ”Vildmarksliv i P:s urskogar” (2:a uppl.
1938); E. Nordenskiöld, ”Indianliv i El Gran
Chaco” (1926); O. Schmieder, ”Länderkunde
Süd-amerikas” (i ”Enzyklopädie der Erdkunde”, 29,.
1932); C. Munthe, ”Sydamerika. En
resehandbok” (1948); C. C. Olrog, ”Landet väster om
floden” (1949). — M. Fassbinder, ”Der
Jesuiten-staat in P.” (1926).
Paraguay-te, se Matte.
Parahyba [parai’coa], stat i n. ö. Brasilien,
vid Atlanten; 56,285 km2, 1,730,000 inv., indianer,
negrer och blandras. Regntiden infaller mars—
juni. Utmed kusten och i floddalarna produceras
maniok, bomull, kaffe, kakao och tobak.
Konstbevattning. Betydande boskapsskötsel. Huvudstad
är Joäo Pessoa (se d. o.).
Paråkautschuk, se Kautschuk, sp. 168 f.
Paraklèt (grek. para’kletos), sakförare,
förespråkare, hjälpare. Ordet nyttjas i 1 Joh. 2: 1
om Jesus Kristus själv, på alla övriga ställen
(Joh. 14: 16, 26; 15: 26; 16: 7), liksom i
det senare, kyrkliga språkbruket, om den Helige
ande.
Paralali (av grek, para’, bredvid, och laletn,
tala), talfel, bestående av uteslutningar el.
omkastning av ljud, företrädesvis orsakade av
defekter i talorganen el. på bristande samordning
av muskelrörelserna.
Paraldehyd är en polymerisationsprodukt av
acetaldehyd, som lätt bildas, om denna behandlas
med utspädd svavelsyra. P. har använts som
sömnmedel.
Paralexl (av grek, para’, bredvid, och le’xis,
ord), förväxling av ord el. ljud vid läsning.
Paralgesi (av grek, para’, bredvid, och a’lgos,
smärta), förnimmelserubbning med omkastning av
intrycken, så att t. ex. stick i huden icke ge
smärtförnimmelser utan lustkänslor.
Paralla’ktisk uppställning, uppställning av
teleskop och tuber, så att dessa vridas omkring en
axel, som är parallell med jordens axel. Ett mot
denna vinkelrätt lagt plan sammanfaller således
praktiskt taget med ekvatorns plan. Tuben är
också rörlig kring en axel i ekvatorsplanet;
varje punkt på himlen kan således inställas för
observation i ett instrument.
Paralla’x. Med p. i allm. menas vinkeln mellan
de riktningar, i vilka ett föremål synes från två
olika observationspunkter. (Astron.) Den
förändring i en himlakropps riktning, som uppstår
genom att observatören eller observationsorten
förflyttar sig. P. är mindre, ju avlägsnare den
iakttagna himlakroppen är, och står således i
omvänd proportion till avståndet. Då det är t r e
principiella förflyttningar i rymden, som en viss
observationsort undergår till följd av 1) jordens
dagliga rörelse kring sin axel, 2) jordens årliga
rörelse kring solen samt 3) jordens deltagande
i solens fortskridande el. sekulära rörelse genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
