Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Papper - Pappersgyttja - Pappersindustri - Pappersindustriarbetareförbundet - Pappersmassetillverkning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
821 Pappersgyttja—Papper smassetillverknin g 822
filt”, där fortsatt pressning äger rum. Efter
pressning med successivt stigande tryck på ytterligare
en el. två filtbanor, tillhörande ”presspartiet”,
överföres p. till ”torkpartiet”, vilket kan vara
utfört efter två olika huvudprinciper. Vid den
variant av långduksmaskinen, som kallas Y a n k e
e-maskin (se fig. 4), användes i det renodlade
fallet endast en stor, blankpolerad och invändigt
ång-värmd torkcylinder, som kan ha en diam, av upp
till 5 m (begränsas av transportmöjligheterna),
varvid p. blir glättat endast på ena sidan
(maskin-glättat el. ”MG”-papper, vilket framför allt
användes till omslagspapper). Även vissa slag av
kräpp-papper (t. ex. i form av ”cellstoff”) tillverkas på
Yankeemaskiner. Sistn. papperstyp ”avschabras”
från glättningsvalsen medelst en knivliknade klinga.
— Den andra princip, efter vilken torkpartiet
ut-föres, representeras av
mångcylinderma-s k i n e n. Här användas ett mycket stort antal
(upp till inemot 50) cylindrar om max. 1,5 m
diam., ordnade i två etager med ett flertal
torkfiltar för varje etage, varvid pappersbanan löper i
sicksack mellan närbelägna cylindrar. Det hela
omgives vanl. av ett sugskåp för den frigjorda
vattenångan. Dyl. maskiner lämna ett liksidigt p.
med matt yta; önskar man glättat p. direkt från
maskinen, kombineras denna med en el. flera
ångvärmda kalandrar, varvid p. före denna
passage måste fuktas på nytt. Vill man erhålla ett
starkt glättat p., sker glättningen i ett
efterföljande tempo med användning av s. k.
friktions-kalandrar, vid vilka de samverkande valsarna ha
olika hastighet. På liknande sätt förfares, då
be-struket (”kriterat”) p. skall framställas.
Mång-cylindermaskiner användas för tillverkning av
skriv- och boktryckspapper samt för
tidningspapper. Särsk. vid framställning av tidningspapper
är det (inom vissa gränser) ekonomiskt med högt
uppdriven avverkningsförmåga. Moderna
maskiner för detta ändamål äro av imponerande
dimensioner. Arbetsbredder upp till 8 m och
pappers-hastigheter upp till 550 m/min. förekomma.
Produktionsförmågan för de största maskinerna är
av storleksordningen 200 ton färdigt
tidningspapper per 24 tim. Se vidare Pappersindustri. —
Litt.: G. Clemensson, L. Sjödin m. fl., ”En bok
om p.” (1944); E. Hägglund, artiklar i
”Handbok i kemisk teknologi”, 4 (1949).
Pappersgyttja, se Gyttja.
Pappersindustri innefattar pappers- och
pappfabrikation, härpå grundad kartong- och
emballagetillverkning samt pappersförädling (utom
grafisk teknik). — Pappers- och
pappfabrikation bedrives i Sverige vid ett 70-tal anläggningar
med tillsammans c:a 240 pappersmaskiner. Antalet
industriarbetare vid dessa fabriker är c:a 19,000;
inom p. i övrigt c:a 6,400. Bland de större
företagen inom branschen märkas 1) för
tidningspapper: Holmens bruks & fabriks ab., Fiskeby
fabriks ab., ab. Billingsfors-Långed, Stora
Kopparbergs bergslags ab. och Wargöns ab., 2) för
boktryckspapper: ab. Brusafors-Hällefors,
Grycksbo pappersbruk ab. och ab. Klippans
finpappersbruk (inkl. Lessebo), Grycksbo, Klippan
och Lessebo även för finpapper, 3) för
papp: Munkedals ab., Munksjö ab., Stora
Kopparbergs bergslags ab. och Fiskeby fabriks ab.
samt 4) för omslags- och kraftpapper:
Billeruds ab., ab. Billingsfors-Långed, Fiskeby
fabriks ab., Grycksbo pappersbruk ab.,
Katrine-fors ab., Korsnäs ab., Lilla Edets pappersbruks
ab., Munksjö ab., ab. Mölnbacka-Trysil, Stora
Kopparbergs bergslags ab. (Kvarnsveden),
Uddeholms ab. (Skoghallsverken), Wargöns ab. och
Åmotfors pappersbruks ab. — Normalt exporteras
huvuddelen av den svenska pappersfabrikationen.
Som producent av papper och papp intar Sverige
5:e platsen bland världens länder och svarar för
c:a 3,4% av världsproduktionen. — Litt.: H.
Anstrin, ”Papper och massa i svenskt
folkhus-håll” (2:a uppl. 1949).
Pappersindustriarbetareförbundet, se Fack-
förening, sp. 128.
Pappersmassetillverkning. Papperets
halvfabrikat pappersmassa framställes av 1) lump
el. annat avfall av textilämnen, 2) halm, esparto
o. a. växtfibrer, 3) trä. Den övervägande mängden
pappersmassa framställes av trä, i Sverige nästan
uteslutande från gran och tall; stundom
förekommer även asp- och björkmassa. Man skiljer
mellan två huvudslag av dylik massa (t r ä m a
s-s a): mekanisk och kemisk. I båda fallen
avbarkas pappersveden antingen mot en knivförsedd,
roterande skiva (barkningsmaskin) eller genom att
stockarna få gnida mot varandra i en stor
roterande trumma under vattenspolning
(barktrumma). Mekanisk pappersmassa, även kallad
”slipmassa”, tillverkas på så sätt, att barkade
vedstycken i en slipstol pressas mot stora
roterande slipstenar under vattenbegjutning. Därvid
erhålles en vällingliknande massa, som frånsilas
grövre partiklar, urvattnas och hoppressas mellan
valsar till tjocka, pappliknande skivor el. ark,
vilka buntas i balar. Mek. massa föres i handeln
antingen som våt slipmassa med en halt av omkr.
50% vatten el. som torr slipmassa med en halt
av omkr. to°/o vatten. Om träet före slipningen
uppmjukas med ånga (”basas”), erhålles en brun
slipmassa, som har längre och mjukare fibrer och
brukas för framställning av mörkt
omslagspapper, papp o. dyl. Kemisk pappersmassa, även
benämnd ”cellulosa”, tillverkas genom den
avbarkade och till flis sönderhackade vedens kokning
under högt tryck i blandning med olika
kemikalier. Kokningen sker med ånga i stående el.
liggande plåtkokare av betydande storlek. Vid
kokningen upplöses träet, fibern frigöres från
in-krusterande ämnen o. a. växtbeståndsdelar, vilka
gå i lösningen, under det att fibern frånsilas,
befrias från kvist o. dyl. föroreningar, tvättas,
urvattnas och förvandlas till ett pappliknande ark
på maskiner, som likna pappersmaskinen men äro
av något enklare konstruktion. Arken buntas i
balar. Man använder två olika kokningsmetoder.
Med surt kalciumbisulfit, framställt av kalksten
och svavelsyrlighet (ur svavel el. svavelkis),
erhålles s. k. s u 1 f i t c e 11 u 1 o s a; med vissa
al-kaliföreningar (av soda och natriumsulfat)
erhålles natron- el. sulfatcellulosa. Vid
sulfitmetoden är granved den normala råvaran, vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
