Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Panslavism - Pansofi - Panspermi - Pant - Pantaleon - Pantalone - Pantalonger - Panta rei - Pantbank, pantlåneinrättning, pantlånekontor - Panteism (Spinoza) - Panteism (Schopenhauer) - Pantelleria - Panten, Caspar van - Panter - Panterkatt - Panterlon - Pantförskrivning - Pantheon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
799
Pansofi—Pantheon
800
upptogos delvis av Peter I, Katarina II m. fl.,
närmast som förevändning för rysk expansion.
Efter nationalkänslans uppvaknande väcktes p.
till nytt liv genom studier i slavernas språk och
kultur av Schlözer, Herder, Dobrovsky m. fl.
och tog sig uttryck i litteraturen (Kollår etc.);
den utvecklades olika inom olika länder. Inom
Österrike-Ungern framträdde den bl. a. vid en
allslavisk kongress i Prag 1848 som försök att
skapa en enhetsfront mellan dubbelmonarkiens
slaver mot de härskande tyskarna och
magyarer-na. I Ryssland sammankopplades p. med
slavo-filernas teorier om Rysslands historiska mission
och Västerlandets ruttenhet. Den förvandlades
delvis till panrussism, drömmar om det
ryska väldets utsträckande till andra slaviska folk.
Rysslands rätt till beskydd över Balkanhalvöns
kristna folk kompletterades av en intensiv
agitation bland serber och bulgarer; bulgarernas
befrielse var till stor del p:s förtjänst. Sedan
vändes Rysslands huvudintresse mot Asien, och
rus-sificeringen av polacker och lillryssar avkylde de
mindre slaviska folkens sympatier för p. Efter
bakslaget i rysk-j apanska kriget upplevde p. en
viss renässans, ”neoslavism”, som bl. a. yttrade
sig i försök till interparlamentariskt samarbete
mellan slaviska politiker; denna rörelses främsta
målsmän voro tjecken Kramar och ryska liberala
politiker. Genom 1 :a världskriget uppstodo en rad
slaviska nationalstater, och därmed förlorade p.
en av sina traditionella betingelser.
Pansofi (av grek, pän, allt, och sofi’a, vishet),
”kunskap om allt”, se Comenius, sp. 17.
Panspermi (av grek, pän, allt, och spe’rma,
frö), först av tyske läkaren Hermann Richter
(senare av Helmholtz och Lord Kelvin samt
av S. Arrhenius) uppställd teori, enligt vilken
”livsfrön” irra omkring i världsrymden,
förflyttade med tillhjälp av det s. k. strålningstrycket.
När dessa livsfrön träffa någon planet, där
villkoren för deras fortvaro äro uppfyllda, skulle
de där utvecklas och fylla planetens yta med liv.
Pant, jur., föremålet för en panträtt. Som p.
kan i allm. varje förmögenhetsföremål tjäna.
Det fordras emellertid, att objektet har
bytesvärde. Panträtt kan alltså icke stiftas i
rättegångshandlingar, legitimationshandlingar,
köpe-brev m. m. Vidare måste objektet kunna vara
föremål för överlåtelse. Slutl. måste det, när
fråga är om lös egendom, vara av den
beskaffenhet, att ett besittningsöverlämnande el. någon
däremot svarande åtgärd är möjlig. Se Panträtt
och Panträtt i rättigheter. — Litt.: ö. Undén,
”Svensk sakrätt”, 1 (2:a uppl. 1946).
Pantaleon [-ä’n], ett med 276 strängar
försett psalteriuminstrument (hackbräde), som blev
en av föregångarna till pianot. P. uppfanns av
Pantaleon Hebenstreit, som 1690
spelade på det för Ludvig XIV. Det uppkallades
efter sin uppfinnares förnamn.
Pantalone [-lå’ne], se Commedia dell’ arte.
Pantalonger [-å’]]-], långbyxor.
Pa’nta réi’, grek., ”allt flyter”, se Herakleitos.
Pantbank, pantlåneinrättning,
pant-1 å n eko n t o r, enskild el. offentlig anstalt
för utlämnande av penninglån mot handpant .i
lös egendom. Benämningen p. (bank) får ej
användas i firmanamn utan i stället
pantlåneinrättning, varubelåning etc.
Pantefsm (av grek, pän, allt, och theo’s, gud),
filos., den åsikt, som fattar Gud som identisk
med världsalltet. P:s metafysiska huvudargument
är, att det absoluta el. Gud som oändlig ej kan
ha någon verklighet bredvid sig utan måste
omfatta allt. Panteistiska system i antik filosofi äro
bl. a. eleaternas, Herakleitos’ och stoikernas, i
nyare filosofi främst Spinozas.
Pantei’sm (av grek, pän, allt, och theo’s, gud),
vilja), filos., åsikt, som fattar viljan som
alltings innersta väsen. Jfr Schopenhauer.
Pantelleri’a, antikens Cossy’ra, italiensk ö i
Medelhavet, 100 km utanför Siciliens sydkust och
70 km från Tunisiens östkust; 83 km2, c:a 10,000
inv. (1940). P. når 836 m ö. h. och är vulkanisk.
Svavelgruvor och heta källor; vin- och
sydfrukt-odling. ön användes förut till straffkoloni.
Mus-solini lät utbygga P. till en starkt befäst
flottbas. I juni 1943 utsattes den för mycket
våldsamma allierade bombningar, varefter ön som den
första delen av Italien kapitulerade Ws.
Panten, Ca s p e r van, holländsk konstnär
(d. omkr. 1630), inkallades 1622 till Stockholm,
där han delvis ledde uppförandet av ö.
byggnadslängan vid Stockholms slotts borggård. Under
P:s ledning byggdes Gustavianum i Uppsala (på
1620-talet; ombyggt på 1660-talet) och den stora
ö. längan av Uppsala slott.
Panter, zool., se Leoparden.
Panterkatt, zool., se Ozelot.
Panterlon, zool., se Lodjur.
Pantförskrivning, skriftlig upplåtelse av
panträtt. Numera är icke en sådan upplåtelse
tillräcklig för grundande av panträtt. Sedan 1876
fordras inteckning för uppkomsten av konventionell
panträtt i fast egendom. För uppkomsten av
panträtt i lös egendom fordras egendomens
överlämnande i borgenärens besittning el. därmed
jämförlig åtgärd, i vissa fall inteckning el. annan
registreringsåtgärd.
Pa’ntheon (av grek. pa’ntheion, tempel för
alla gudar) har småningom fått betydelsen av en
byggnad el. plats, avsedd att bevara minnet av ett
folks yppersta.
1) P. i Rom, nu kyrkan Santa Maria Rotonda,
byggdes på Marsfältet av kejsar Hadrianus,
vilken dock betecknade det som invigt av M. J.
Agrippa, emedan ett av denne uppfört tempel,
befunnit sig på samma plats. De gudabilder, som
inrymts i P., avlägsnades i början av 600-talet.
då templet blev kristen kyrka. Det nya italienska
konungadömet gjorde P. till en gravkyrka för
det savojiska huset, men det tjänar även till
vilorum för flera av Italiens stormän.
P. består av en rotunda, genom en förmedlande
konstruktion sammanbunden med en förhall, vars
tak uppbäres av 16 pelare. Genom väldiga
bronsdörrar kommer man in i rotundans inre. Denna
utgöres av en cylinder, avslutad genom en
halvklotformig, kasetterad kupol. Golvytan har en
diam, av 43,2 m, och lika stort är avståndet från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
