- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 16. Nomader - Payen /
777-778

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Panamákanalen - Panamákanalzonen - Pan American World Airways - Panamerikanism

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

m

Panamåkanalzonen—Panamerikanism

778

emellertid med den s. k. Panamåskandalen, och
1902 inköpte U.S.A. företaget för 40 mill. $.
1903 avslöts mellan U.S.A. och den ny vordna
republiken Panama ett fördrag, som tillförsäkrade
U.S.A. rätten att bygga och äga kanalen mot en
engångsbetalning till Panama av 10 mill $ och en
årlig avgift (fr. o. m. 1913) av 250,000 $, som
1939 höjdes till 430,000 balboas. 1907
återupptogs kanalbygget under ledning av G. W.
Goe-thals. För arbetets utförande var det nödvändigt
att utföra omfattande saneringsarbeten,
varigenom området har blivit helt befriat från de här
förekommande endemiska infektionssjukdomarna.

För att kunna bygga och administrera kanalen
erhöll U.S.A. genom fördraget med Panama en
5 eng. mil (8,1 km) bred landremsa på vardera
sidan om kanalens mittlinje. Området kallas
Ca-nal Zone el. Panamåkanalzonen
(1,678 km2; 52,800 inv. 1950; huvudstad Balboa)
och omsluter även städerna Panama och Colon,
vilka dock båda tillhöra republiken Panama.
Inom Kanalzonen finns icke någon mark i privat
ägo. — Litt.: ”The Panama Canal”, utg. av
G. W. Goethals (2 bd, 1916); D. H. Smith, ”The
Panama Canal” (1927); G. Mack, ”The Land
Divided. A history of the Panama Canal” (1944).

Panamåkanalzonen, se Panamåkanalen.

Pan American World Airways [pä’n
ame’ri-kan a>ä’ld ä^roéiz] (PAA) leder sitt ursprung till
Pan American Airways In c., vilket sistn.
företag bildades 1927 genom sammanslagning av
tre mindre bolag i U.S.A. Numera utgör P. ett av
världens största flygbolag, och ett flertal
flygbolag i Sydamerika äro anslutna till P. Vidare
äger P. till 5o°/o det nordamerikanska
flygbolaget Pan American-Grace Airways Inc. P. har
genomgått en mycket snabb utveckling, vilken till
en början möjliggjordes genom att kontrakt
tecknades om postflygning. 1936 påbörjades trafik
över Stilla havet från San Francisco till
Hongkong via Manila. För dessa flygningar användes
till en början flygbåtar av typen ”Martin M-130”
och efter 1939 flygbåtar av typen ”Boeing 314”.
Med sistn. flygplanstyp startades också s. å. en
flyglinje över Atlanten via Bermudaöarna och
Azorerna till Lissabon. Under 2:a världskriget
togs P:s transportkapacitet i anspråk för
amerikanska statens räkning. Efter krigsslutet har P.
ytterligare utökat sitt linjenät, och bolaget
erbjuder bl. a. flygförbindelser till Sydamerika,
Europa, v. och s. Afrika, Australien, Mindre Asien,
Indien och Östasien. 1950 presterade P. c:a 270
mill. ton-km och befordrade över 1 mill.
passagerare, c:a 950 ton post och c:a 25,000 ton frakt.

Panamerikani’sm, rörelse, syftande till
närmare ekonomisk, kulturell och stundom även
politisk samverkan de olika amerikanska staterna
emellan. Det organiserade panamerikanska
samarbetet omfattar samtliga suveräna stater på v.
halvklotet utom Canada, som alltid stått utanför.
I motsättning till p., vars vid olika tidpunkter
växlande innehåll av naturliga skäl kommit att
i första händ bestämmas av U.S.A., står
panhis-panismen el. ibero-amerikanismen, med vilka
termer man betecknar en samverkan mellan allenast

de latinamerikanska staterna (ibland med tillskott
av Spanien och Portugal) i mer el. mindre
öppen opposition mot U.S.A.

P. är i det närmaste lika gammal som de
latinamerikanska staternas självständighet. Knappt
hade det spanska väldet i Amerika sönderbrutits,
förrän behovet av samarbete mellan de nya
statsbildningarna blev uppenbart, och Bolivar som
Latinamerikas mest framträdande personlighet
inbjöd till en interamerikansk kongress i Panama
1826. Positiva resultat nådde emellertid det
inter-amerikanska samarbetet först sedan U.S.A. tagit
ledningen därav. På inbjudan av U.S.A:s
utrikesminister Blaine hölls den första egentliga
panamerikanska konferensen (International
Con-ference of the American States) 1889 i
Washington. Konferensens bestående resultat blev
upprättandet av en byrå (International Bureau of the
American Republics) i Washington för
kommersiell dokumentation, vilken blev grunden till den
nuv. Pan American Union. Vid de närmast följ.
2:a—4:e ord. panamerikanska konferenserna, i
Mexico 1901, Rio de Janeiro 1906 och Buenos
Aires 1910, nåddes icke några mera betydande
resultat utom att Panamerikanska unionen (Pan
American Union) vid den sistn. fick sin nuv.
form. Den är ett internationellt organ med
karaktär av administrativ byrå, vars verksamhet
le-des av en generaldir. (fr. o. m. 1948
general-sekr.), som är underordnad en styrelse (ett råd),
bestående av U.S.A :s utrikesminister och, i
princip, de latinamerikanska republikernas
beskick-ningschefer i Washington. Panamerikanska
unionen, som residerar i ett av A. Carnegie skänkt
palats, utgör ett uppsamlingsställe för
informationer rörande Latinamerika, utger bl. a. en
bulletin på engelska, portugisiska och spanska samt
ser som sin uppgift att med alla medel stärka
de vänskapliga förbindelserna och främja
förståelsen mellan de amerikanska republikerna. -—
Vid 5:e ord. panamerikanska konferensen i
Santiago 1923 var huvudfrågan ett uruguayskt
förslag att bilda en organisation, ung. motsv. ett
spec. amerikanskt ”nationernas förbund”. U.S.A.
motsatte sig bestämt dyl. planer. Konferensens
enda praktiska resultat blev den s. k. G o n d r
a-konventionen om tillsättande av
undersökningskommissioner vid interamerikanska tvister.
— Gemensamt för de nu nämnda fem
konferenserna 1889—1923 liksom för 6:e panamerikanska
konferensen i Habana 1928 var den skiljaktighet
i syften, som rådde mellan U.S.A och de
latinamerikanska staterna. De senare strävade efter
politiska garantier för sin säkerhet, bl. a. genom
skiljedomsförfarande, medan U.S.A., som bedrev
en aktiv imperialistisk politik i det karibiska
området, hade ekonomiska mål.

Med F. D. Roosevelts goda grannskapspolitik,
som på det interamerikanska planet först
framträdde vid den 7:e ord. panamerikanska
konferensen i Montevideo 1933, inleddes ett nytt
skede av p. En av Roosevelt inkallad och
personligen öppnad konferens i Buenos Aires 1936
nådde snabbt viktiga politiska resultat,
överenskommelse träffades om samråd och samarbete för

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:20:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffp/0495.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free