Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Palimpsest - Palindrom - Palingenes - Palinodi - Palisanderträ - Palissad - Palissadmaskar - Palissadvävnad, plaissadceller - Palissy, Bernard - Paljett - Palksundet - Pall - Palla (upp, under) - Palla (dräkt) - Palladam - Palladian style - Palladio, Andrea - Palladium (bild)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
747
Palindrom—Palladium
748
medeltiden vida spritt bruk, som medfört många
värdefulla texters utplånande. I vissa fall har
det dock lyckats att återställa den så förlorade
texten. Såväl kemiska som fotografiska metoder
ha tillämpats; med sistn. ha synnerligen goda
resultat nåtts av t.ex. benediktinmunkarna i
Beuron (publicerade i ”Texte und Arbeiten hrsg.
durch die Erzabtei Beuron”, 1917 ff.).
Palindrom [-ä’m], ett slags ordgåtor. 1) Ett
ord, som, läst baklänges, också har betydelse,
t. ex. Paris — sirap, Roma — Amor, adel — leda.
— 2) Ord, som blir sig likt, då det läses
baklänges, t. ex. Otto, girig. — 3) Mening el. vers,
som ger samma ordföljd, vare sig den läses
rättfram el. baklänges, t. ex. den latinska meningen
Signa te, signa, temere me tangis et angis (”korsa
dig, korsa dig fritt, du berör och ängslar mig
fåfängt”).
Palingenès [-je-], geol., se
Bergartsmetamor-fos, sp. 707.
Palinodi, ”motsång”; sång, som motsäger en
föregående.
Palisa’nderträ, bot., se Jacaranda.
Palissäd (av lat. pälus, påle), skanspåle;
pål-verk, ett stormhinder, som utgöres av en rad i
marken nedgrävda, upptill spetsade pålar. P.
användes förr i gravar i skydd för fiendens eld el.
i gravbranten, då kallade v a 11 n å 1 a r el.
stormpålar.
Palissadmaskar, zool., se Rundmaskar.
Palissadvävnad, p a 1 i s s a d c e 11 e r, bot., se
Blad, sp. 188.
Palissy [-si’], Bernard, fransk
keramiker (1510—90). Han utexperimenterade färgade
glasflusser, med vilka han i relief ornerade fat,
skålar, vaser etc. av lergods. Palissyfajanserna
äro berömda och eftersökta som de mest
fulländade i sitt slag. Ornamenten äro dels helt
naturalistiska efterbildningar, färgade avgjutningar
av fiskar, ödlor, ormar, insekter, blommor etc.,
dels renässansmotiv, akantus, maskaroner,
kar-tuscher o. dyl. — Biogr. av D. Leroux (1928).
Palje’tt, tunn, glänsande metallskiva, vanl.
rund, sys på tyg som garnering.
Palksundet [på’lk-], sundet mellan Främre
Indien och ön Ceylon, omkr. 100 km brett.
Pall. 1) Genom sprängning o. dyl.
åstadkommen horisontell avsats i berggrund. — 2) Se
Ladugård. — 3) Fast avsats i en skeppsdockas
sidor. — 4) Benämning på de avsatser, med vilka
havsbottnen höjer sig trappstegsformigt in mot
t.ex. Gotlands n.v. kust. — 5) Hjulspärr på en
vinsch el. ett ankarspel med uppgift att förhindra
trummans tillbakagående rörelse vid
hemvind-ning av tåg el. kätting. — 6) P. el. p a 11 n i n g,
se Palla.
Palla. Palla upp ett föremål, lyfta ett
föremål och under detta anbringa (palla
under) träklossar (pallar, pallning) el. dyl. som
underlag.
Pa’lla, lat., romersk dräkt, se Dräkt, sp. 47.
Palladam, ort i s. delen av prov. Madras i
Indiska unionen, 35 km ö. om Coimbatore. 1931
grundade Svenska kyrkan här en missionsstation
med bl.a. högre folkskola för gossar.
Palladian style [paleTdian stai’l], den engelska
arkitekturstil, som påverkats av Palladios (se d.o.)
konstteorier.
Palla’dio [-iå], Andrea, italiensk arkitekt
(1518—1580), en av renässansens största
bygg-nadskonstnärer och -teoretiker. Hans talrika
palats, villor och kyrkor, de flesta i n. Italien med
Vicenza — P:s hemstad — och Venedig som
huvudorter, karakteriseras av klassiskt sträng
planläggning och fasadbildning. Liksom Vignola
utgick P. från den romerska antiken, men P:s
uppfattning var mera flärdfri. P:s stil var
enklare och klarare, i konsekvens med hans
arkitekturlära, där han delvis följer Vitruvius’ linje.
De märkligaste av P:s arbeten äro basilikan i
Vicenza, som omges av en tvåvåningsarkad,
palatsen Thiene, Chiericati, Porto-Colleoni och
Log-gia del Capitanio i samma stad, kyrkorna II
Redentore och San Giorgio Maggiore i Venedig
samt, hans kanske mest berömda skapelse, Villa
Rotonda vid Vicenza, ett av de bästa exemplen
på P:s självständigt utbildade byggnadskonst.
P:s insatser som husbyggare och teoretiker ha
haft större och långvarigare betydelse än någon
annan renässansarkitekts. Främst i England,
Frankrike och Ryssland har den palladianska
klassicismen gjort sig kraftigt gällande vid sidan om
inhemska stilbildningar under hela 1600- och
1700-talen, i vissa fall ännu på 1800-talet.
P:s uppmätningar av antika byggnader och
hans teori om kolonnordningarna utgåvos i tryck:
”L’antichitå di Roma” (1554) och ”1 quattro
libri del!’ architettura” (1570), den sistnämnda
har senare flera gånger omtryckts och översatts
till flera språk (sv. övers., ”Fyra böcker om
arkitekturen”, 1928). — Litt.: P. Klopfer, ”Von
P. bis Schinkel” (1911); G. Lukomskij, ”A. P.”
(ty. övers, från ryskan 1924); A. Melani, ”P.”
(1928).
Palla’dium (lat.; grek, palla’dion), helig
samhällsskyddande bild av den beväpnade,
upprättstå-ende Pallas (Athena, Minerva). Det mest omtalade
p. var det, vars bortrövande från Troja skulle ha
föregått stadens förstöring. Senare gjorde flera
Andrea Palladio: Villa Rotonda vid Vicenza.
Se även bild 30 å pl. vid Italiensk konst.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
