Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Oxie - Oxie härad - Oxie kontrakt - Oxie och Skytts domsaga - Oxihemoglobin - Oxiklorider - Oximer - Oximid - Oxindol - Oxipropionsyra - Oxisyror - Oxitoluen - Oxjärpe - Oxkommunister - Oxonia - Oxoniumsalter - Oxsimpa - Oxsläktet - Oxstynget - Oxtunga - Oxtungsvamp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
695
Oxie härad—Oxtungsvamp
696
Oxie (319 inv. 1951) och Toarp (270 inv.).
Romansk absidkyrka (trol. 11 oo-talet), utvidgad
på 1800-talet. Ingår i S. S aller ups, B j är shögs
och Oxie pastorat i Lunds stift, Oxie kontrakt.
Utgör tills, m. Glostorp och Lockarp
storkommunen Oxie; 27,38 km2, 1,605 inv. (1953).
Oxie härad i Malmöhus län, närmast s. och
s. ö. om Malmö, omfattar socknarna Särslöv, S.
Sallerup, Oxie, Glostorp, Lockarp, Bunkeflo, V.
Klagstorp, Tygelsjö, Gässie, Eskilstorp,
Hökö-pinge, Arrie, S. Åkarp, Mellan-Grevie, ö.
Gre-vie, V. Ingelstad, Törringe och V. Kärrstorp
samt Svedala köping. O. tillhör Oxie och Skytts
domsaga, Malmö och Trelleborgs fögderier.
Oxie kontrakt, i Lunds stift, omfattar 15
pastorat: Malmö S:t Petri förs.; Slottsstadens förs.;
Kirsebergs förs.; Malmö S:t Pauli förs.; Malmö
S:t Johannes förs.; Limhamns förs.; V.
Skräv-linge förs.; Möllevångens förs.; Fosie förs.;
Husie förs.; Bunkeflo, Glostorp och Lockarp;
Gässie, Eskilstorp, Arrie och Hököpinge; V.
Ingelstad, ö. Grevie, Mellan-Grevie och S.
Åkarp; S. Sallerup, Bjärshög och Oxie samt
Tygelsjö och V. Klagstorp.
Oxie och Skytts domsaga i Malmöhus län,
under Hovrätten över Skåne och Blekinge,
omfattar Oxie och Skytts härader samt staden
Skanör med Falsterbo och utgör ett tingslag med
tingsställe och kansli i Malmö.
Oxihemoglobin, se Hemoglobin.
Oxiklorider, klorvätesyrans basiska salter, i
vilka icke alla hydroxylgrupper av en bas äro
utbytta mot klor.
Oximer, organiska föreningar, som bildas vid
kondensation av aldehyder, resp, ketoner med
hydroxylamin, varvid CO-gruppen ersättes med
C = NOH-gruppen. De förra kallas a 1 d o x
i-m e r och de senare ketoximer. O. kunna
dels vara fasta, kristalliserade, dels flytande
ämnen. Vid kokning med saltsyra återbildas aldehyd,
resp, keton och hydroxylamin.
Oximid, en i organiska föreningar
förekommande radikal = N . OH.
Oxindol [-ä’l], CaH4< >CO, en
reduk-tionsprodukt av isatin, som i sin tur erhålles
genom oxidation av indigo.
Oxipropionsyra [-å’n-], kem., se Mjölksyra.
Oxisyror, organiska syror, i vilka väte i
al-kyl-, resp, arylgrupp ersatts med en el. flera
hydroxylgrupper. O. reagera samtidigt som syra
och alkohol, resp, fenol. Som ex. på o. kunna
nämnas mjölksyrorna, vinsyra, salicylsyra.
Oxitoluén, dets. som kresol (se d. o.).
Oxjärpe, maträtt av oxfärs, som formas till
små, avlånga bullar, vilka i utseende skola likna
järpar. De fyllas med persilja, och på ömse
sidor om en högre mittlinje, motsv. bröstbenet,
späckas de enl. regler för späckning av fågel,
varefter de stekas.
Oxkommunister, en särsk. tidigare använd, av
Z. Höglund lanserad benämning på anhängarna
av den ortodoxa kommunismen, som troget anslöt
sig till Moskva-internationalen och därifrån tog
direktiv för sitt politiska handlande.
Oxonia, lat. namn på Oxford.
Oxöniumsalter. Många syreföreningar ha
förmåga att ge additionsföreningar med andra
ämnen. Så kunna vatten, alkohol, aldehyd, eter m. fl.
genom att addera en syra ge upphov till o. I
o. antages syre antingen vara fyrvärt el.
koordi-nativt trevärt.
Oxsimpa, zool., se Simpor.
Oxsläktet, Bös, i vidsträckt mening de högst
stående av fam. Bovidae, slidhornsdjur.
Utmärkande drag: djuren äro stora, kraftigt byggda
med bred, naken och fuktig mule, ofårad
överläpp, inga körtlar framför ögonen el. mellan
klö-varna, lång svans, fyra spenar. Numera
uppdelas slidhornsdjuren vanl. i ett antal undersläkten:
Bos i inskränkt mening, uroxe och t a m b
o-skap; gaur från Främre Indien till Malacka
med en halvdomesticerad form, gayal från
As-sam till Tenasserim; banteng i flera olika
raser från Assam till Malacka och på Java,
Sumatra m. fl. öar, delvis domesticerade; j a k
från Tibet, i stor utsträckning domesticerad;
bison; Bubalus (se Bufflar), dels vilda el.
domesticerade raser i s. Asien och s. Europa, dels
talrika afrikanska raser; an o a, en
dvärgbuffelras av primitiv typ på Celebes, närmast besläktad
med Bubalus mindorensis, som förekommer på
Filippinerna (se Bufflar).
Nötkreaturet (Bos i inskränkt mening)
skiljer sig från andra närstående släkten genom
att hos det vuxna djuret hjässbenen äro alldeles
tillbakaträngda från pannans plan till nacken och
dess sidor. Hornen äro runda i genomskärning
och ha kvickar med stora luftrum i
fortsättning på pannbenen. De tama nötkreaturen
sammanfattas vanl. under namnet Bos taurus, och
de flesta forskare äro nu eniga om att söka den
endast bland uroxens (Bos primigenius)
raser. Uroxen, som var närbesläktad med den
plio-cena B. planifrons och den pleistocena B.
noma-dicus i Indien, fanns fordom utbredd över v.
Asien, Europa (i Sverige till Östergötland) och
Nordafrika. Den tämjdes mycket tidigt i v.
Asien, t. ex.
Assyriern Se
vidare Nötkreatur.
Oxstynget,
zool., se
Styng-flugor.
Oxtunga,
bot., se
Rast-släktet.
Oxtungsvamp. Fistuli-na hepa’tica, en
till fam.
Polypo-raceae av
hyme-nomyceterna hörande svamp,
som växer på
stubbar och
stammar av ek
el. undantagsvis
andra lövträd.
Dess fruktkrop-
Oxtungsvamp.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
