Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Oxfordrörelsen - Oxfordshire (Oxon) - Oxford University
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
691
Oxfordshire—Oxford University
692
en kyrkopclitisk utan en rent religiös väckelse
med djupa rötter inom anglikanskt fromhetsliv.
Den anknöt till den högkyrkliga traditionen från
den karolinska höganglikanismen på 1600-talet och
hade mottagit intryck av den evangeliska rörelsen.
O. började med en predikan om ”det nationella
avfallet” 1833 av John Keble. Ledningen togs
emellertid snart av J. H. Newman, som
understöddes av bl. a. den lärde E. Pusey, efter vilken
hela rörelsen stundom kallats puseyanism.
Under O:s första period (1833—35) verkade man
mest genom korta, pregnanta polemiska flygblad
(”Tracts for the times”, tidsenliga traktater),
efter vilka O. stundom kallats
traktarianis-m e n. Genom sin mästerliga stil och klara
tan-keskärpa beredde dessa traktater mark för
rörelsens krav på djupare uppskattning av kyrkan
som ett gudomligt organ, varvid man särskilt
betonade det på apostolisk tradition grundade
biskopsämbetets auktoritet. Samtidigt sökte man
stöd för sin uppfattning hos kyrkofäderna och
de äldre anglikanska teologerna och utformade
därmed sitt kyrkoideal som en via media, d. v. s.
engelska kyrkans plats mitt emellan
reformatorerna och Rom. En stark antiromersk tendens
rådde ännu inom rörelsen. I Newmans berömda
predikningar i Oxfords universitetskyrka fick
rörelsens rent religiösa karaktär ett mäktigt uttryck.
Åren 1835—39 beteckna rörelsens egentliga
blomstringstid. Denna period utmärkes av en rik
litterär produktion, i det att traktaterna särskilt
under Puseys inflytande växte ut till
avhandlingar. Samtidigt stärktes rörelsens sakramentala
inställning, och en viss asketism framträdde. De
allt starkare motsättningarna inom rörelsen
förberedde en kris inom denna. Krisen framträdde
under rörelens tredje period (1839—45). En
radikal fraktion under ledning av W. G. Ward
behärskades helt av romerska tendenser och
drev Newman allt längre i samma riktning.
1841 sökte Newman i traktat n:r 90 uppvisa
överensstämmelsen mellan engelska kyrkans
trosbekännelse (de 39 artiklarna) och Roms lära.
En storm av ovilja uppstod, traktatserien
upphörde; Newman övergick 1845 till rom.-kat. kyrkan.
Därmed var den egentliga O. slut. Under Kebles
och framför allt Puseys ledning bevarades
emellertid dess insats i den stora nyanglikanska
strömning, som från universitetskretsarna spred sig i
hela landet. — Litt.: R. W. Church, ”The
Oxford movement” (1891); Y. Brilioth,
”Nyanglikansk renässans” (i Kyrkohist. Årsskr., 1920
—23; på eng. under titeln ”The Anglican revival”,
1925), ”Three lectures on evangelicalism and the
Oxford movement” (1934).
2) Oxfordgrupprörelsen, se
Grupprörelsen och Moralisk upprustning.
Oxfordshire [å’ksfadjia] (Oxon),
grevskap i England, v. n. v. om London, i s.
begränsat av Thames; 1,939 km2, 276,000 inv.
Terrängen är i allm. täml. jämn, men i. n. v. höja sig
Edge Hill och i s. ö. Chiltern Hills. Jordbruk är
huvudnäring; omfattande får- och svinavel.
Huvudstad är Oxford.
Oxford University [å’ksfad joniv5’siti],
jäm
te Cambridge Univ. det mest berömda och trol. det
äldsta av Englands gamla traditionsrika
universitet, kan spåras tillbaka till början av 1200-talet.
Det äldsta college i Oxford, University College,
grundades 1249, därefter följde Balliol (omkr.
1263) och Merton (1263). Bland de övriga för
manliga studenter märkas New College (1379)
och Magdalen (1458), ett av de i arkitektoniskt
hänseende vackraste, liksom Christ Church
(1525), det största av alla. Bland kvinnliga äro
att nämna Lady Margaret Hall (1879) och Saint
Hugh’s College (1886). Inalles omfattar O. nu
24 manliga colleges (några kallade halls) och 4
kvinnliga. Därtill kommer All Souls College, i
vilket blott lärare och betydande akademiska
personligheter inväljas. — Antalet undergraduates,
d. v. s. vid univ. inskrivna studenter, som ännu
ej avlagt någon examen, var hösten 1950 6,359.
Sedan gammalt har majoriteten av O:s studenter
kommit från de högre samhällsklasserna. Så är
fortfarande i viss mån fallet, men 1947 erhöllo
mer än 75 % av studenterna helt el. delvis
finansiellt understöd (mot 44% 1935). De olika
colleges äro fullt självständiga korporationer; de
utgöra s. a. s. studenternas akademiska hem, där
de bo, intaga sina måltider och delvis få sin
undervisning. Varje student står under uppsikt
av en av college tillsatt Tutor, som ej blott
leder och övervakar hans studier utan även
tjänstgör som rådgivare i allmänna problem. Den
sammanbindande länken mellan de olika colleges
utgör univ., som tillsätter alla prof. (127, 1950)
samt Readers (ung. docent) och Lecturers (bitr,
lärare el. univ.-lektorer). Dessutom ha dock
colleges ofta sina egna Lecturers. Det är univ. som
sådant, som handhar examinationen och utdelar
akademiska grader, degrees. Den grad, som
samtliga studenter i första hand äro inriktade på, är
the B. A., d. v. s. the degree of Bachelor of Arts,
som avlägges på 3—4 år och närmast motsvarar
fil. kand.-examen. Därefter lämna de allra flesta
studenterna univ.; om de, ehuru frånvarande,
förbli inskrivna i sina colleges 3 el. 4 år, kunna
de 7 år efter matricidation (d v. s. första
terminen efter inskrivningen vid univ.) förvärva
the M. A., the degree of Master of Arts, för
vilket ej några särskilda kunskapsprov erfordras.
Det är också möjligt för de fåtal studenter, som
stanna kvar vid univ. som research students, att
avlägga högre och vetenskapliga examina. — I
spetsen för O. står the Chancellor-, vanl. väljes
härtill på livstid någon framstående politisk
personlighet. I praktiken är det the Vice-Chancellor,
som är univ:s högste styresman el. rektor. Denne
är självskriven ordf, i de olika styrande
akademiska församlingarna: Convocation (i vilken varje
M. A., som förblivit inskriven i sitt college, äger
säte och stämma), Congregation (som består av
alla i Oxford bofasta univ.- och collegelärare)
samt the Hebdomadal Council, ett slags ytterst
inflytelserikt verkställande utskott. — Av med
O. förbundna inst. kunna nämnas Ashmolean
Museum, Bodleian Library, Radcliffe
Observa-tory, det stora sjukhuset Radcliffe Infirmary
samt bokförlaget Oxford University Press el.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
